31/10/2014

Brödupproret i Göteborg den 5:e maj 1917


Många äldre göteborgare drar sig säkert till minnes de händelser som ägde rum lördagen den 5 maj 1917 som författaren och skådespelaren Kent Andersson så livfullt har beskrivit i sin dikt.

Det långvariga krigstillståndet under det första världskriget gjorde att livsmedelsförsöjningen blev värre och värre. Mot slutet av 1916 infördes ransonering av vissa livsmedel, först sockret och sedan kom brödet och någon tid rådde det också totalförbud för spritdrycker. Men för att dryga ut livsmedelsransoneringen så sattes det igång med paltebrödstillverkning, vars produkter fick köpas utan kuponger.

Någon delikatess var paltebrödet inte, men i färsk tillstånd smakade det faktist inte så illa. Det tålde inte någon förvaring och torkade mycket fort och blev då hårt som trä. Minns själv hur folket stod i kö utanför Kooperativa bageriet i lokalen i huset Vegagatan 50  för att få möjligheter att komma över några paltebrödskakor.

Minns också hur far ställde sig i kö vid fem-tiden på morgonen, innan hans arbete började, och fram till sjutiden då han avlöstes av mor. Men även utanför grönsaksaffärerna stod människorna i kö halva natten för att komma över lite grönsaker och då framförallt möjligheten att få köpa ett kok potatis. Men för det mesta fick vi alla ”nöja” oss med kålrötter som under långa tider fick ersätta potatisen.

Livsmedelskommissionens depå på Södra Allaegatan 10 under slutet av första Världskriget.

Livsmedelskommissionens depå på Södra Allegatan 10

Tager man del  av det som skrevs i dåtidens göteborgspress och i tidigare artiklar i ”Vi från Vega” så började egentligen oroligheterna i april 1917 då det anordnades möten lite varstans i Göteborg där man dryftade livsmedelssituationen och från många håll varnade man för oroligheter.

Och den 5 maj kom det som många fruktade. Utanför ett bageri i Majorna samlades tidigt på morgonen ett stort antal människor som pockade på att få köpa bröd utan kuponger. Och när det då började att bli riktigt allvarligt fanns det inget annat att göra för ägaren än att tillmötesgå kraven.

Ryktet om oroligheterna spred sig och folk började vandra till Johannesplatsen där ett möte på förmiddagen skulle hållas och där man enades om att uppvakta dåvarande borgmästaren på Rådhuset för att kräva att få köpa framförallt bröd utan kuponger. Men något svar på kraven kunde givetvis inte borgmästaren ge.

Efter uppvaktingen drog sig folk åt Andra Långgatan till och det berättas att det var kvinnorna som var det mest aggressiva. Målet var här Göteborgs Ångbageri där man krävde at få köpa bröd kupongfritt. Biträderna blev ju skrämda och vågade inget annat än sälja så långt lagret räckte.

”Sen gick vi över Skanstorget mot Asklunds bageri…” berättas ju i Kent Anderssons dikt. Och på Husargatan gick det särskilt våldsamt till. Stora människormassor samlades utanför Olof Asklunds och framställde samma krav om att få köpa utan kuponger. Men här blev det inte fråga om att köpa, utan att taga. Det berättas också att folkmassan stoppade brödvagnarna ute på stan och ryckte åt sig det som fanns i brödväg. Många personer blev anhållna efter bråk med poliserna.

Men det var inte bara brödaffärerna som råkade illa ut. Även många livsmedelsaffärer plundrades, framförallt i Haga där man helt enkelt slog sönder skyltfönstren och kapade åt sig det som var tillgängligt. På kvällen samlades också mycket folk på Järntorget och där de ansvariga för ordningen var tvungna att rekvirera militären från Kviberg för att skingra folkmassan.

Den 5 maj på eftermiddagen blev det också oroligheter på Vegagatan och då främst utanför ”Kopra” som Kooperativa Bageriet kallades. Själv har jag ett litet minne av händelsen. Vi bodde på 43:an mitt för Olivedalsgatan och vågade oss inte längre ut än vid porten där vi på lite avstånd betraktade händelserna.

Så kom då plöstsligt ridande poliser i sporrsträck på Olivedalsgatan upp mot Vegagatan. Poliserna hade råkat ut för stenkastning på Linnegatan och var kanske irriterade. Något upplopp utanför Kooperativa jämfört med vad som inträffade på andra ställen var det inte.

Men min far berättade att mycket folk hade samlats utanför affären och krävde att få köpa bröd. Till att börja med gick det lugnt tillväga. Några trängde sig in i affären och försökte övertala föreståndaren att öppna dörren – av säkerhetsskäl låstes den tidigare på dagen då man befarade uppror även här.

Efter samtal med föreståndaren fanns ingen annan lösning än att öppna affären och sälja allt som fanns att sälja. Efter vad min far berättade uppstod också slagsmål då många människor inte hann att få tag i något bröd. Under tiden hade föreståndaren ringt efter polis men när dessa så småningom anlände hade det hela lugnat ner sig.

Av: Harry Bohman
Källa: Vi från Vega

Viktig bakgrundsfakta till att; 

a) det blev ett Bröduppror i Göteborg i maj 1917
b) att det vid samma tid blev ett Potatisuppror i Stockholm

 Varför ett  bröduppror i Göteborg men ett potatisuppror i Stockholm?  Bröd och potatis var ju  viktiga basvaror i arbetarhemmen det var inte många där som hade råd att ha kött på middagsbordet. Att det blev bröd som  upproret gällde i Göteborg berodde på att ägaren till Asklunds Ångbageri var den förste som startade en rent  fabriksmässig bageri- och   brödproduktion i Göteborg. Det färdiga brödet kördes dagligen  ut till ett antal bageriaffär i  Göteborg – varav många ägdes av Asklund själv. I Stockholm fanns vid denna tid ingen slags liknande form  brödproduktion. Därför blev det potatis i stället som upproret gällde där.

 

Saxat ur Dagens nyheter söndagen 6 maj 1917:
17 personer anhållna, därav fyra kvinnor. Flera skadade. -100 man ridande och annan polis göra chock med sablarna.

Under lördagseftermiddagen och hela lördagskvällen ända bort mot midnatt ha allvarliga kravaller mellan allmänheten och polisen ägt rum på Söder. Polisen har under hela aftonen både till häst och till fots nödgats rensa gatorna i trakten av Nytorget med sablarna och flera civila ha därunder blivit skadade. En del polismän ha dessutom blivit sparkade och träffade av småsten som från portgångar och allehanda bakhåll kastats mot dem. Inalles ha sjutton personer anhållits, därav fyra kvinnor som tagit en mycket aktiv del i uppträdet.

Polisen hade dessförinnan ordnat kunderna i kö och meddelade dem nu att allt  var slutsålt. detta trodde man dock icke på och några av de kvinnor som varit inne i affären kommo till och förklarade att mera potatis fanns. En livlig agitation sattes igång i husen i närheten och inom kort hade stora massor av kvinnor samlat sig utanför affären och fodrade att få potatis. Polisen måste nu skrida in för att skingra folkmassan, men den växte hastigt till och slutligen blev situationen så hotande att ytterligare polishjälp måste rekvireras. En del manliga element
hade nu kommit till platsen och inom kort voro kravallerna i full gång.

Sammanfattning:

De båda upproren  i Göteborg och Stockholm år 1917  är en del utav  en rad av demonstrationer och kravaller runtom i Sverige som utbröt  som en reaktion på svälten som då rådde i skuggan av regeringens hårdföra livsmedelspolitik under Första Världskriget. Statsministern som då hette Hammarskjöld kallades i folkmun allmänt för ”Hungerskjöld”  Försörjningsläget i vårt land  hade vid denna tid  drastiskt förändras som en direkt följd av första världskriget (1914-1918)  och den avspärrning av Nordsjön som Sverige  kom att drabbas  av. Denna omständighet tillsammans med de upprepade misslyckandena med att sluta ett handelsavtal med ententen ’/ (Se fotnot nedan!)/ bidrog till att göra situationen prekär, särskilt vad gäller tillgången på livsmedel.

En kortsiktig nödlösning infördes när man införde ransonering av livsmedel  hösten 1916 då socker sattes på ransoneringskort. I januari 1917 infördes så ransonering av bröd och mjöl och alla förråd av brödsäd, mjöl och hårt bröd lades under beslag. Ransoneringarna reducerades och härtill kom att både råg-och  och potatisskörden  var dålig Köerna ,demonstrationerna och upproren  blev en  direkt symbol för ”systemet Hungerskjöld”.

I mars 1917 hade  den Ryska februarirevolutionen skett och den socialistiska agitationen i Sverige fick därigenom ett stort uppsving. Den vann stort  gehör i arbetarklassen  p.g.a. den allt större livsmedelsbristen.

Av: Rolf Simonsson

 ’/= Ententen =(överenskommelse ) var en allians av länder som utgjorde den ena av de stridande parterna under förta världskriget Den kapades ursprungligen år 1904 mellan Storbritanien och Frankrike somm ett sätt att dela upp sina kolonier mellan sig. Ryssland och Frankrike hade sedan 1894 en allians och 1907 anslöt sig  Ryssland till ententen och den militära trippelententen var bildad.

 

 

BALLADEN OM BRÖDUPPRORET

Av: Kent Andersson (Skådespelare,dramatiker,poet- och Göteborgare!)

Minns 1917, den kalla hungerns år
Jag ser det framför mig hur vi frusna kvinnor står
i långa hungerköer vid krämarns stängda bod i slitna, svarta kappor
och med änglars tålamod.
Och när vi stått där i timmar,då kommer krämarn ut
och säger: ”Här finns ingen mat,mitt lager det är slut.”

Det finns inget mörker,min dotter
mörker är stulet ljus
Stjäl krämarn ljuset ifrån dig
så bryt dig in i hans hus

Vi viste att i lagren fanns mat åt våra små,
Potatis,fläsk och mjöl och gryn, vart skulle då det gå?
Det skulle gå till Tyskland, fast vi här hemma svalt
det hade Sveriges drottning så visligen befallt.
Där skulle andras hunger ge sjudubbel profit
så sätt ej mer till krämare och drottningar din lit.

Det finns inget möker,min dotter
mörker är stulet ljus
Stjäl krämarn ljuset ifrån dig
så bryt dig in i hans hus

Men lördagen den 5 maj,då brast vårt tålamod
Vi samlades vid Järntorget och gick från bod till bod
Längs gatorna i Haga och slog sönder fönstrens glas.
och stoppade i kappans fickor allt som kunde tas
Så tog vi hämnd på krämarna och deras ockerpris
men krämarna tog också hämnd. I form utav polis,

Det finns inget mörker,min dotter
mörker är stulet ljus
Stjäl krämarn ljuset ifrån dig
så bryt dig in i hans hus

Sen gick vi över Skanstorget mot Asklunds bageri
Polisen ropa`halt,men vi gick på i raseri
Vi bröt oss in i bageriet och tog vad vi kom åt
av kakor och av limpor ännu varma på sin plåt.
Och när vi så att inte ens en brödsmula fanns kvar
så sprang vi mot Husargatan för allt vad benen bar.

Det finns inget möker,min dotter
mörker är stulet ljus
Stjäl krämarn ljuset ifrån dig
så bryt dig in i hans hus

Där sprang jag med sex stora, varma limpor i in famn
jag sprang som i ett rus  och i en glädje utan namn
Polisen gick till anfall och jag såg hur kvinnor föll
men själv slet jag mig hemåt med de gåvor som jag höll
Jag kände slag och piskrapp från polisen på hans häst
men höll mig upprätt och kom hem- och då,då blev det fest

Det finns inget möker,min dotter
mörker är stulet ljus
Stjäl krämarn ljuset ifrån dig
så bryt dig in i hans hus

 

 

About Maya Hedberg

Kort biografi - Maya Hedberg
Född i Landala, Göteborg. Uppvuxen i Guldheden. Slumpen förde mig tidigt till Italien som blev ett land jag gärna återvänder till. Som utredare/planerare inom sjukvården Göteborg och Västragötalandsregionen har jag en lång erfarenhet av skrivande – vandrat genom förvaltningens alla byråkratiska vindlingar. Sedan några år tillbaka blev skrivandet mer fritt och berättande – särskilt om företeelser i livet och i synnerhet om historia. Prövat olika skrivsätt inom olika genre - lärde mig att skriva om, på ett mer personligt sätt för att förhoppningsvis ta tag i läsaren – och fånga intresset för vår egen historia, vårt ursprung.

Kommentera gärna!