Det är över 105 år sedan som Linnéplatsen fick sitt namn. Detta blev en följt utav att Linnégatan, till minnet av Carl von Linné, fick sitt namn 1882 (tidigare hette gatan Första Tvärgatan) och två år därefter fick som sagt platsen vid huvudentrén till Slottsskogen sitt namn – året var 1884. Linnéplatsen har alltid varit [...]

Ursprungliga staden inom fästningen med staden ”inom vallgraven” och Norstaden. Stenhus byggda efter bränderna omkring 1750 ( V Nordstaden ) och 1800 ( övriga delar ) . Området innehåller bostäder och verksamheter av skiftande slag, främst handel och administration men även produktion. Verksamheterna tränger alltmer ut bostäderna och området får citykaraktär. Källan: Göteborg utbyggnad – [...]

Utgjorde samtliga telefonledningar i Sverige i längd 65. 145 kilometer, antalet apparater 29. 838 samt antalet telefonsamtal 27. 999. 914. Tillkommo följande nybyggnader: 3 hus vid Linnégatan, n:o 2 vid Sillgatano 4 och 5 vid Engelbrektsgatan, n:o 16 och 23 vid Karl Gustafsgatan; n:o 3 och 5 vid Erik Dahlbergsgatan , n:10 vid Sten Sturegatan, [...]

Boktips: Bilden av Göteborg II: färgfotografier 1910-1970 16/4 beslutade stadsfullmäktige att godkänna beredningens förslag till ny vattenledning från pumpverk, i Alelyclyckan vid Götaälv, till reservoarer i Landala och Masthugget. Kostnaden skulle uppgå till 1,150,000 kr. 28/5 beslutade stadsfullmäktige att teckna för 500.000 kr aktier i järnvägen Göteborg-Borås. 28/5 beslutade stadsfullmäktige att genom expropriation förvärva sig [...]

Boktips: Bilden av Göteborg II: färgfotografier 1910-1970 Inköpte fröken Beatrice Dickson för 80.000 kr. huset vid Erik Dahlbersgatan 12 och upplät detsamma hyresfritt till läroanstalten “ Praktiska hemmet”. Överlämnade arvingarna efter avlidne grosshandlaren J.F. Högberg till mine av den avlidne 100.000 kr. till fördelning mellan 7 olika välgörenhetsinrättningar, bland vilka Göteborgs fattighus erhöll 50.000 kr. [...]

Boktips: Bilden av Göteborg II: färgfotografier 1910-1970 Vid årets början, tillämpades den av stadsfullmäktige antagna och av länsstyrelsen fastställda stadgan rörande kontroll av  födoämnen, som saluhållas och torgen, även som ordningsstadga angående trafiken och gåtor och allmänna platser i Göteborg. Beslutade stadsfullmäktige att för vid vattenledningen anställda personner bygga en vattenstation  i 17:e “roten” med [...]

Stadens ”hedersanseliga invånare och invånarinnor” samlas den 17 april i gymnasiets stora sal för att åhöra en hyllningsdikt ”Dråtte-skald”, som blir ”framröstad och qwadder” till drottning Ulrika Elonoras ära med anledning av hennes kröning en månad tidigare.

På grund av krig befaller Karl XII att rikets stapelstäder (städer som hade plikt att hålla förråd) skall importera vissa mängder spannmål och salt.

Handeln dominerade Göteborgs näringsliv, men mot slutet av perioden började industriproduktionen få betydelse. Större delen av Göteborgs bebyggelse hade brunnit under 1700-talets första hälft. Nybebyggelsen efter bränderna var huvudsaklingen av trä i en eller två våningar. Efterhand blev det brist på tomtmark och stadens myndigheter började förhandla med Kronan om att få rasera befästningarna, som [...]

Första förstaden med äldsta stadsplanen från 1600-talet. Tvåvånings trädhus, landshövdingehus samt enstaka stenhus. Nya stadsplaner från 1866 och 1878. Arbetarbostäder och en mängd mindre verksamheter. Källan: Göteborg utbyggnad – Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria