Rivningsraseriet i Göteborg 1960-1970 – (Del 10)

Boktips: Bilden av Göteborg : färgfotografier 1910-1970 : centrum – österut – söderut (Inbunden) av Robert Garellick

Beskrivning:
I boken ”Bilden av Göteborg” ges en närbild av ett Göteborg från förr, så som många aldrig sett det tidigare! På 304 sidor visas nära 400 fotografier – de flesta tidigare opublicerade – med kartor, utförliga fakta runt motiven och kommentarer av författaren Robert Garellick. De gamla färgbilderna förmedlar en omtumlande närhet till gångna tider. De äldsta bilderna är från 1910 – och givetvis är de autentiska – de senaste från 1970.

10.10 Masthuggets fysiskt rumsliga förändring – Det nya Masthugget.

Den förändring i det fysiska rummet som Masthuggets rivning innebar kallades av samtidens beslutfattare för totalsanering. Dess omdaning kallades för stadsförnyelse. Bägge ses numera som brutala och okänsliga. Ansvaret för de ofta hänsynslösa saneringarna och miljonprogrammets föga attraktiva bostäder läggs i dag på funktionalismen. Man undersökte inte om det gick att bygga om istället för att riva ner och bortsanera.

Hade man byggt om de äldre husen hade detta fått till resultat att kostnaderna avsevärt lägre än att bygga nytt. Nu blev nybebyggelsen mycket dyr och hyrorna höga ”Hantverket i de gamla husen var gott – och framförallt- det som var mycket bättre än i nutid var virket i stommar och snickerier, det var rena kärnvirket . Det förklarar husens möjligheter att överleva och ombyggas” . Husen var kulturhistoriskt sett inga märkliga hus tagna var för sig. De var murade och timrade av enkla hantverkare och bondtimmermän och de hade inte bebotts av någon bemärkt person. I stället bodde där varvs- och verkstadsarbetare,servicefolk och hamnarbetare. 85 procent av stadsdelens invånare tillhörde under 1960-talet socialklass 3 (arbetare och lägre tjänstemän) 84 av lägenheterna bestod av 1 rum och kök eller mindre (s.k. spisrum) med TC på gården.

I början av 1970-talet stod det nya Masthugget klart ; ”Husen stiger i en rytmisk gruppering upp mot berget och utgörs av höghus med grå fasader och platt tak” .(38)  Stadsdelen med dess ofta svårforcerade branter och trappor, med utsikt över hamn och stad, belägen vid foten av Masthuggskyrkan planades ut , förändrades och omdanades Den gamla ursprungliga bebyggelsen från slutet av 1800-talet med sina landshövdingehus revs bort och ersattes med ny modern bebyggelse omfattade 870 lägenheter. De nya lägenheterna hade centralvärme, badrum och moderna kök .De var också större och bekvämare och husen hade hiss, porttelefon ,sopnedkast och hög sanitär standard. Men det nya Masthugget blev inget arkitektoniskt storverk enligt min mening .I sin ”mix”av former, färger och nya material ger det snarare intryck av den förflackning som kännetecknar miljonprogrammets förorter trots att stadsdelen ligger relativt nära Göteborgs centralare delar.

I jämförelse med den äldre-förutvarande – bebyggelsen i stadsdelen som huvudsakligen bestod av landshövdinghus – med en våning i sten och två våningar i trä- var den nya som bestod av lamellhus av ett helt annat slag, uppförd i en annorlunda skala och form och i nya material ; betong, plåt och glas . De förutvarande 140 verksamma småföretagarna i stadsdelen ersattes av ett tjugotal detaljister och serviceföretag. En ny trafikled -Oscarsleden- tillkom och fick som resultat att trafikleden ”skar av” stadsdelen från dess tidigare naturliga förbindelse med hamnen . En plats och ett område där merparten av stadsdelens invånare tidigare haft sin arbetsplats anställda som stuveri- och hamnarbetare och som av Masthuggsborna betraktades som stadsdelens ”hjärta”. Alla gator och lider i det ”gamla” Masthugget gick nedåt i riktning mot hamnen. I samband med stadsdelens omdaning försvann dessa..

10.11 Masthuggets socialt rumsliga förändring (socio-kulturell transformation)

Etnologen Ulla Brück analyserar i en artikel betitlad ”Identitet ,lokalsamhälle och lokal identitet” den socialt rumsliga närmiljöns betydelse som en del av människors identits- skapande och -tillhörighet .En lokal identitet är processuell och har formats i en interaktion mellan människor och deras rumsliga närmiljö hävdar hon. ”Den lokala identiteten hos människor i en närmiljö kan ses som en del av den totala personlighetsutrustning som en individ bär med sig genom livet. Det centrala i dessa individers identitet ligger i känslan av kontinuitet och i samspelet dem emellan kontra den rumsliga närmiljön .I denna miljö har dess människor ett speciellt förhållande till varandra” (39) Tveklöst var det-menar jag- så att Göteborg genom förnyelsen av Masthugget och de övriga stadsdelarna begåvades med ett antal lägenheter som ur boendesynpunkt var överlägsna de gamla bostäderna..

Tveklöst är det också så –enligt min uppfattning så som Ulla Brück hävdar -att en lokalt rumslig närmiljö formar människors identitet och personlighetsutrustning Frågan är vilket slags prisidentitetsmässigt – förnyelsen av Masthugget hade för de boende där merparten var arbetare och deras familjer vilka evakuerades och måste flytta till olika förorter i stadens utkanter .
De kunde inte återvända till ”sin” stadsdel därför att hyreskostnaderna för de nya lägenheterna i Masthugget var alldeles för höga i förhållande till deras inkomster. Därjämte, tillkom ett antal bostadsrättsföreningar där lägenheterna betingade ett –för dem- alltför högt marknadspris, de köptes istället upp av helt andra, nyinflyttande sociala boendegrupperingar. Resultatet blev att Masthuggets förutvarande karaktär som en ursprunglig och typisk arbetarstadsdel försvann i och med detta. Före totalsaneringen bestod befolkningen –som jag tidigare angivit – till 85 procent av socialklass 3 , .Efter förnyelsen är det endast 15 procent av stadsdelens befolkning som tillhör denna klasskategori.

I det ”gamla” Masthugget fanns en stark social gemenskap och dess invånare kände en stark samhörighet med sin stadsdel och sin lägenhet. En del av dem ansåg att lägenheten nästan kändes som en del av dem själva. Detta betyder att lägenheten har stor betydelse för indi- videns identitet. Förlust av lägenheten d.v.s. evakuering till följd av sanering och rivning blir då också en förlust av identitet. Invånarna i Masthugget utsattes för en sociokulturell transformation i den meningen att deras ursprungliga livsform, kulturmönster och identitetstillhörighet försvann på samma gång som deras rumsliga närmiljö. Decenniers sociala nätverk, en samlevnadsform och en bostadskultur slogs sönder utan att ersättas med motsvarande kvaliteter.

De sociala problem som florerade bland en del av stadsdelens invånare –och    övriga stadsdelar som i likhet med Masthugget revs och förnyades- vilka politikerna tänkt lösa genom saneringarna ersattes med andra icke önskvärda sociala följder i miljonprogrammets nyuppförda förorter som t.ex. , Angered, Bergsjön,Hjällbo och Hammarkullen i Göteborg Rosengård i Malmö ,Tensta och Rinkeby i Stockholm. I nutid betraktas dessa förorter som djupt problematiska. Det finns en negativ realism som häftar vid dem och om man får tro massmedia så är det där den nya underklassen bor – ”the underdogs” De som har ekonomiska resurser för att själva välja sina bostäder vill inte bo där och vi har fått i det större perspektivet –som ett resultat av saneringarna och stadsförnyelserna i storstäderna – en oroande bostadssegregation.

Som jag tidigare påpekat bor i det nutida Masthugget endast 15 procent kvar av de förutvarande 85 procent som av stadsdelens invånare tillhör socialklass 3 . Differensen –70 procent- tvangs flytta till de nya förorter jag nämnt när det avser Göteborg..Det som har retat kritiken när de gäller dessa (förorterna) är främst storskaligheten och torftigheteten. Och jag kan inte undvika att reflektera över om inte gårdagens klassamhälle blivit ett platssamhälle – i betydelsen av nämnda förorter.

(38) Björkman T (1974) s33
(39) Brück U (1984 ) s 65 f

11    Slutdiskussion och sammanfattning

I detta avsnitt görs en sammanfattande syntes av studiens syfte och dess frågeställningar. Syntesen pekar på de samband som finns mellan makten, rummet och aktörer/intressenter samt hur lokala förhållanden och relationer påverkat beslutfattningen och därmed rummets fysiska / sociala förändring och utformning. Därefter gör jag en slutdiskussion och sammanfattning av syfte och frågeställningar och hur dessa har behandlats i studien.

De begrepp- variabler- om utgör grunden för studien är makt,rummet (det fysiskt geografiska och det sociala) aktörer /intressen och sociokulturell transformation. Rummet definieras såväl som platsen ur fysiskt geografiskt avseende för människors aktiviteter, där effekterna av dessa blir syn – och kännbara ,som ur ett socialt perspektiv, där rummet är arenan för social interaktion. Aktören/intressenten är central genom att vara det subjekt som utför olika handlingar och genom sitt agerande påverkar och tar i besittning det geografiska och det sociala rummet.

Makten är den beståndsdel som finns i alla relationer och strukturer både på individuell och samhällelig nivå och som aktörer/intressenter utövar för att styra/ordna tillvaron utifrån olika preferenser och mål. Makten påverkar genom aktörers agerande rummets förändring/utformning. Sociokulturell transformation bygger på livsform och kulturmönster, närmiljö. samlevnadsform och identitetstillhörighet. Förlust av dessa genom rummets omdaning och förändring innebär transformation av den ursprungliga personlighetsutrustning/identitet som en individ bär med sig genom livet och som präglats/formats processuellt i han/hennes ursprungsmiljö.

I en proportionell jämförelse med Stockholms befolkning revs det mest hus i Göteborg än i övriga Sverige Att flera av dessa hade ett stor skönhets- och kulturhistoriskt värde och var en levande bostadsmiljö förstod de som hade ”makten över rummet” inte. 80.000 människor evakuerades –omflyttades –från sin ursprungliga närmiljö till miljonprogrammets nyuppförda förorter. I fråga om intensitet,omfattning,konsekvens och ur ett ideologiskt maktperspektiv saknar stadsomvandlingen i Göteborg motstycke i Sverige.

Saneringen / stadsdelsförnyelsen i Göteborg- och det beslut som stadsfullmäktige utan någon större diskussion tog i ärendet och för bildandet av det halvkommunala Fastighets AB Göta Lejon och handlingsprogrammet , speglar dels den politiska maktens, dels betydelsen av ”tunga” politikers inflytande och maktposition för inflytande på politiska beslut. Den rumsliga aspekten för detta projekt – och dess beslut- är främst kopplat till den fysiskt geografiska dimensionen som en faktor för makt och inflytande. Detta tar sig uttryck genom den maktutövning i fråga om samhällets olika lag- och regelverk på byggnads- och bostadspolitikens område som stat och kommun haft rätt –och har rätt – att utöva. Den kommunala administrativa organisa- tionen befäster denna rumsliga makt ytterligare genom att bereda, utreda och verkställa de politiska besluten. Andra delar i den politiskt legala och administrativa maktutövningen är kommunens beskattningsrätt och kommunens beslut hur dessa medel skall användas.

De aktörer/intressenter som på olika sätt varit i inblandade i besluts- och verkställighetsprocessen gällande saneringen och stadsförnyelsen i Göteborg har alla på olika sätt haft egna intressen att utöva.Intressen som på olika sätt varit kopplade till politisk makt (pampvälde) och ekonomisk makt (näringslivets intressenter) Makten över rummet har utövats i aspekten av dessa intressen. Utifrån detta kan man se vem som är vinnare eller förlorare i processen.

Den formella och informella makten bakom besluts-och verkställigheten av saneringarna/ stadsdelsförnyelsen skall ses som sammanlänkande och integrerade delar i denna process. Formell makt ser jag som en maktstruktur som utgår från ett auktoriserat beslutsystem. Informell makt är till skillnad från den formella inte synbar eller påvisbar utan dold och utövas i det tysta och kan inrymmas – vad det gäller politisk makt och aktörsintressen –i det som jag hävdar: ”allt är politik”- när det gäller makten över rummet.

Förståelsen av att en individs sociokulturella kontext d.v.s. hur sociala och kulturella betingelser bygger på att hemmet (boendet )är primärt som identitetstillhörighet ligger i känslan genom upplevelsen av social likhet, värdegemenskap och likartade normer skapade/processuellt formade genom interaktion /direktkontakt mellan människor i individens ursprungliga närmiljö.Bryts denna kontext genom den rumsliga närmiljöns förändring/omdaning sker en individuell sociokulturell transformation genom att förutsättningarna för identitetstillhörigeten, personlighetsutrustningen förändras/omdanas.

Studiens syfte som det uttrycks i avsnitt 3 är att: ” Studera förutsättningarna och konsekvenserna av det sanerings- och stadsförnyelseprojekt som under 1960-1970- Talen genomfördes i Göteborg .Att i en fallstudie rörande stadsdelen Masthugget analysera hur kommunpolitikerna i nämnda projekt uttnyttjade sitt handlingsutrymme i form av statliga eller kommunala styrmedel.”

Utifrån syftet har följande frågor formulerats:

• Hur stor var graden av det kommunalpolitiska handlingsutrymmet i form av självbestämmande– och hävdelserätt gentemot statlig centralisering och politisering på bostadspolitikens område ?
• Vem eller vad, har styrt de politiska besluten för Masthuggets totalsanering, rivning och förnyelse?
• Vilka konsekvenser – resultat-fick besluten för stadsdelen och de boende sett ur ett geografiskt och socialt rumsligt perspektiv.

När det gäller graden av det kommunalpolitiska handlingsutrymmet i form av sjävbestämmande –och hävdelserätt för kommunerna gentemot staten på bostads- politikens område har syftet varit att undersöka om någon statlig ”styrning” skett med fokus på saneringarna och stadsförnyelsen i Göteborg 1958-1972 har den empiriska undersökningen resultat avseende detta vägts samman. Detta syfte vill jag hävda har blivit uppfyllt vilket redovisas i kapitel 10.8. Vidare har denna redovisning haft som syfte att beskriva hur en lokal aktör- Fastighets AB Göta Lejon AB- fungerat som ett verksamt och effektivt styrmedel /instrument för kommunen när det gällt att uppnå det antagna handlingsprogrammets mål .

Den vidare redovisningen och diskussion i studien i studien har utifrån det specifika fallstudien Masthugget- visat fram de politiska beslutsfattare och vilka olika aktörer aktörer/intressenter som styrt den politiska beslutsprocessen på Göteborgs lokalt kommunala nivå och vilka konsekvenser och resultat detta fått för det fysiskt geografiska rummet. Konsekvenser och resultat som också inverkar på människors sociala-kulturella miljö.

Utifrån det specifika i form av det empiriska underlaget redovisas hur den politiska makt – och styrkebalansen samt kommunens handlingsutrymme för perioden 1959-1966 .Göteborgs kommunfullmäktige haft lokal betydelse för den politiska beslutsprocessen. Sambandet mellan det geografiska och sociala rummet och deras betydelse för aktörernas/intressenternas agerande redovisas liksom sambandet mellan makt och inflytande. I betydelsen av vem som är vinnare respektive förlorare i sammanhanget har jag i avsnitt 10.7 redovisat detta.

Föreliggande studie om makt och vem eller vad som styr politiska beslut med dess implikationer på rummets –Masthuggets och de övriga stadsdelarna -omdaning pekar på ett flertal faktorer . För att förstå de variabler som varit avgörande som styrt besluten för detta beträffande den miljö människor lever och verkar, bör maktrelationerna ses som inbyggda i de sociala strukturerna. Jag vill hävda att detta strukturella synsätt kan förklara de ”tunga” politikernas agerande och handlande jämte lierandet med näringslivet genom deras dubbelroller knutna till -som Göteborgs Handels och Sjöfartstidning påvisar år den 23/10 1965- ” s.k. allmännyttiga byggnads- och bostadsföretag” .I denna struktur utgör politisk och ekonomisk makt ,relationer-formella och informella- det som bygger upp de ramar inom vilken ”makten över rummet” som beslutsprocess ,utövas av maktens olika aktörer/ /intressenter genom deras dubbelroller och personliga relationer ,samt den s.k. ”Göteborgsandan”.

Dessa –dubbelroller och nätverk- har utgjort den lokala maktstrukturen i Göteborg under nämnda tidsperiod i betydelsen av saneringarna och stadsförnyelsen .Denna maktstruktur har fungerat som ett nätverk där de olika akörernas/intressenternas inbördes relationer och positioner –”pampmässigheten” -styrts av nyckelpositioner i fullmäktige jämte olika resurser men också i stor utsträckning utifrån dubbelrollerna och sammanhållning i de sociala och ekonomiska relationerna. Dessa relationer har varit fast förankrade och inte ifrågasatta av de grupper och intressen som dragit nytta av dem.

De strukturer som dominerat och styrt ”makten över rummet” i Göteborg och vem eller vad som styrt besluten när det när det gäller Masthuggets och de övriga stadsdelarnas fysiska och sociala rumsliga omdaning utgörs av en politiskt legal och administrativ struktur (kommunen) lierad med en ekonomiskt dominerad struktur med basen i näringslivet
( banker,industri och handel) i form av Fastighets AB Göta Lejon. I denna ”liason” mellan politisk ideologi och ekonomi ingår en social struktur uppbyggd av personrelationer och värdegemenskap som ligger i botten av maktstrukturen. I maktutövandet finns en strukturell bindning mellan företrädare för den politiska organisationen och de ekonomiska aktörerna/ intressenterna som bygger på värderingar, ”dubbelroller” ,makt och social status. Aktörerna/intressenterna har haft de egna –eller partiets intressen- i form av ”pampvälde” eller ekonomisk vinst som mål för sina aktiviteter. De är vinnarna i makten över rummet. Förlorarna är de boende-hyresgästerna-som evakuerades till miljonprogrammets nybyggda förorter och vars ursprungliga livsvärld slogs sönder och bortrevs tillsammans med de kulturvärden som förlorades.

Michel Foucault talar om att där det finns maktutövning finns också inbyggt en motreaktion eller ett motstånd mot makten och ur denna konfrontation kan en utvecklig ske. I fallet med kvarteret Lustgården i Masthugget fanns en sådan motreaktion och ett motstånd mot kommunens och det allmännyttiga bostadsbolaget HSB:s planer att riva kvarteret och bygga nytt.

Motståndet tog sig uttryck i bildandet av en kontaktkommittè bland de boende i kvarteret, ett överklagande av rivningsbeslutet, en namninsamling för att väcka en allmän opinion och i slutskedet en ockupation av ett av husen i Lustgården. Trots detta ,trots deras motstånd och demokratiska rättigheter enligt 1974 års lagstiftning om skyldighet för kommun och ägare med de boende över ändrade områdesplaner , revs husen i kvarteret.
Kommunen i form av de socialdemokratiska ”tunga” politikerna hade demonstrerat sin makt över rummet i form av ett fullfjädrat maktspråk. Stadsdelen Haga blev en symbol i kampen mot rivningsraseriet och för att rädda ett helt bostadsområde..Stadsdelens invånare bjöd kommunen och Göta Lejon AB motstånd genom att ockupera ett antal rivningsfastigheter och insamlade medel på frivillig väg för att renovera och ommåla ett antal hus själva för att visa hur vackra husen blev när de underhölls och att de borde få leva vidare.

Denna aktion -och i likhet med denna – de ockupationer av rivningshus i övriga stadsdelar i Göteborg som i likhet med Masthugget under 1970-talet utsattes för ”rivningsraseriet”,
hade det goda med sig att det stod klart för de politikerna att den här typen av motsättningar inte gagnade den förda politiken oavsett partitillhörighet och ”partifärg”. Det stod också klart för de politiska partierna- främst socialdemokraterna-att man behövde finna vägar ur den situation av motstånd och konfrontationer mot rivningarna/saneringarna som man hamnat i.. Motståndet visade sig i form av misstro och ett minskat förtroende för poli- politikerna och ledde till –enligt vad många bedömare anser-att socialdemokraterna förlorade valet år 1976 . Politikerna började nu söka finna olika sätt att öka kontakterna mellan väljare och valda och stärka det medborgerliga inflytandet.

De borgerliga partierna innehade regeringsmandatet mellan 1976-1982 då socialdemokraterna åter kom till makten. De skilda regeringarna initierade var för sig utredningar som i en ökad utsträckning rörde frågan om ett ökat medinflytande eller medborgarinflytande på bostads- och byggnadspolitikens område. Bygglagsutredningen fån 1979 och utredningen om stadsförnyelse från 1981 gav frågan om boinflytande för hyresgästerna stort utrymme.
I stället för som den tidigare förda politiken förespråkat när det gällde stadsförnyelser -sanering.rivning och nybyggnation -skedde nu en politisk kursändring som i stället förespråkade ombyggnad och renovering av äldre fastigheter.Så skedde också och ”rivningsraseriet” inte bara i Göteborg utan också i landets övriga kommuner avtog i intensitet och ebbade så småningom ut.

Men i fråga om intensitet,omfattning, konsekvens och ideologisk maktutövning saknar rivningarna och saneringarna i Göteborg under 1960-1970 talen motstycke i Sverige. Totalt bortsanerades 35.000 lägenheter och 80.000 människor evakuerades-omflyttades-till miljonprogrammets nybyggda förorter utanför stadskärnan. I en proportionell jämförelse med Stockholms befolkning revs det mest hus i Göteborg än i övriga Sverige.

Resultatet för Masthugget och staden i övrigt var att flera av dessa hus som utplånades hade ett stort skönhets- och kulturhistoriskt värde och var en levande bostadsmiljö det förstod de styrande inte. Att evakueringarna skapade allvarliga sociala problem och att –som jag tidigare påpekat- hyrorna i de nyproducerande lägenheterna för de som tidigare bodde i de berörda stadsdelarna var alldeles för höga var de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen nog klara över. Men det var något man inte tog så allvarligt på ,det skulle det starka ”Folkhemssamhället” säkert lösa ansåg man.
Konsekvensen för Masthuggets del blev att exploateringsvillkorens och trafikens krav fick styra den nya utformningen av stadsdelen .Detta var heller inte något som de ”tunga” politikerna i fullmäktige tog allvarligt på. De föredrog en helt ny miljö i Masthugget, med stora byggnadskroppar i fem till åtta våningar än den förutvarande som hade bestått av 2-3 våningshus.

I avsnitt 10.10 och 10.11 har jag redovisat resultatet av Masthuggets fysiska och socialt rumliga förändring och utifrån det empiriska underlaget och dess källmaterial i studien redovisat hur maktrelationer i form av aktörer och intressenters egenintresse och ”Göteborgsandan” påverkat den politiska beslutsprocessen för stadsdelens omdaning och stadsförnyelsen i övrigt. Till detta skall tilläggas att när avflyttningen-evakueringen- för Masthuggsborna gick till förorterna med sin nybebyggelse med sin moderna standard så blev konsekvensen av detta att den gemenskap,den samhörighet , den samlevnadsform och identitetstillhörighet man tidigare haft i den ”gamla” stadsdelen gick helt förlorad i den ”nya” stadsdelen. Där satt man sedan i sin påtvingade isolering med sociala problem som följd.

Många gamla Masthuggsbor som jag talat med i ”förskingringen” vittnar gemensamt om att de längtar tillbaka till det som en gång fanns ,som dom bodde i och som dom tillhörde. De får tårar i ögonen när de pratar om det gamla Masthugget nästan som –i likhet med de emigranter lämnade Sverige i slutet av 1800-talet för att emigrera till Amerika -de själva hade emigrerat för alltid och längtar hem. Var det verkligen nödvändigt att riva hela den gamla stadsdelen i stället för att bygga om och renovera de husen i likhet med vad som senare skedde i Majorna och Haga undrar de.

12. Litteraturförteckning

Otryckta källor

Arbetartidningen 27/8 , 18/9 , 21/10 1970
Byggnadsnämndens arkiv ,Stadsbyggnadskontoret i Göteborg
Expressen 29/10 1963 Fastighets AB Göta Lejons arkiv, Göteborgs Stadsarkiv (GSA)
Göteborg Handels och Sjöfarts Tidning 23/10 1965
Riksregistraturet ( 25/10 1647) Riksarkivet Sthlm
R 118:1984 Statens råd för byggforskning, Stockholm
Stadsfullmäktiges/Kommunfullmäktiges beredningshandlingar 1958- 1970 ,Göteborgs Stadsarkiv (GSA)
Svenska Statsförbundets Tidskrift 1960-1975 ,Landsarkivet i Göteborg (GLA)
1 st kasettband x 90 minuter inspelat i augusti 2004 i Göteborg Bandet finns i författarens förvar

Tryckta Källor

1.Arnstberg K-O (2000) ”Miljonprogrammet” Carlson Bokförlag, Stockholm
2. Bergman , Kjell (1990) ”Poliser mellan klassförtryck och brottsbekämpning” Avhandling vid Etnologiska Institutionen. Etnologiska Föreningen i Västsve-
rige, Göteborgs Universitet
3. Björkman T.(1994) Saneringsmarknad Rapport R 39:74 Statens råd för byggforskning,Stockholm
4. Brück Ulla (1984) Identitet, lokalsamhälle och lokal identitet (RIG 1984)
5.Campanello, Louis (1984) ” Fastighets AB Göta Lejon i Göteborg -Ett instrument för
kommunal markpolitik”. Statens råd för byggforskning, Stockholm
6. De Laval m.fl. ( 1965) En stadsdel försvinner ,Wilhemsons Boktryckeri AB,
Stockholm
7. Egerö, Bertil (1979) ”En mönsterstad granskas. Bostadsplaneringen i Örebro 1945-1975” Avhandling vid sociologiska inst. Stockholms Universitet 1979
8. Focus Uppslagslexikon (1963) Bonniers Förlags AB, Stockholm
9. Foucault , Michel (1980)“Power/Knowledge.Selected interviews and other writings 1972- 1977”. The Harwester    Press , Brighton
10. Fredberg C.R.A (1919)”Det gamla Göteborg” Weiss Boktryckeri,Göteborg
11. Giddens ,Anthony (1984) “The Constitution of Society”. Polity Press .Cambridge
12. Göteborgs Kommunalkalender 1962 och 1963, Wezäta Tryckeri AB,Göteborg
13. Hatje A-K och Zetterberg K (1978); ”Bostadspolitik på förändrade villlkor-Projekteringsmetodik, Tekniska Högskolan i Stockholm, Rapport 5/78 och 6/78
14. Headey B. ( 1978) “Housing Policy in the Developed Economy.The United Kingdom,
Sweden and the United States” London
15. Jungen ,Ernst (1969) I Backspegeln -Minnesbilder,Zindermans förlag,Uddevalla
16. Statistisk årsbok för Göteborg. Årgångarna 1902 ,1916,1935, Göteborgs Stadsarkiv (GSA)
17.Therborn G.(1994) ” Nation och klass,tur och skicklighet” i Den svenska modellen av Thullberg P och Östberg K (red)
18 Thorslund,Lennart (1995) ”Humanism mot Rationalism” . Avhandling vid Historiska Instutionen, Uppsala Universitet,Uppsala
19. Åberg, Martin (1998) ”Samförståndets tid”. Historiska Media, Falun

Del1 Del2 Del3 Del4 Del5 Del6 Del7 Del8 Del9

Av: Rolf Simonsson