Boktips: Staden vid havet av Tore Hagman, Kristian Wedel

Beskrivning:
»Den största fotobok som gjorts om Göteborg« Västnytt

På kort tid har fotografen Tore Hagmans nya praktverk blivit en stor succé. Denna magnifika fotobok skildrar en av Sveriges vackraste städer. Med sin karaktäristiska bebyggelse och Göta älv som en pulsåder genom staden är detta en unik svensk stadsbildning. Nu har Tore Hagman efter många års fotograferande i staden sammanställt ett kolossalt bildverk. Med sina 400 bilder är detta den vackraste och mest bildrika fotobok som någonsin har gjorts om Göteborg. Här finns de storslagna vyerna men också oväntade perspektiv som överraskar även den mest inbitne göteborgare.

Den sociala klassresan- frihet eller ofrihet? En studie om en resa mellan två livspoler

1. Inledning

I 1600-talets och det tidiga 1700-talets svenska terminologi talade man ofta om de fyra riksstånden. I det dåtida statiska ståndssamhället rådde ett sorts kastsystem där det fanns en bestämd klassposition för var och en. Den sociala differentieringen grupperade människor i de fyra stånden; adel,präster, borgare och bönder. Fem procent av befolkningen utgjorde ”ståndspersoner” medan de resterande 95 procenten tillhörde bondebefolkningen i vid mening.(1) Klassförtrycket var massivt och hade en patriarkal form där flertalet av befolkningen var ställda utanför samhällsinflytande. ”Ståndscirkulation” står som ett begrepp för att synliggöra de dåtida individer som rörde sig från en social klass till en annan, vanligtvis nerifrån och upp. Det har överlevt ståndsriksdagens avskaffande år 1866 men begreppet förekommer ibland än i dag i den pedagogiska och politiska debatten och är ett uttryck för en social och kulturell mobilitet i samhället mellan klasserna som existerat under långliga tider.

Den (ståndscirkulationen) har ofta varit föremål för vetenskapens och samhällsreformatörers intresse dock alltid skildrat ur ideologiska perspektiv. Omkring 1870 börjar vårt land omvandlas från ett agrarsamhälle till ett industrisamhälle i en genomgripande socioekonomisk omvandlingsprocess. Ett nytt och förändrat samhälle växte fram som hade sin grund i ett antal kort- och långsiktiga effekter. I den industrikultur som därvid uppstod flyttades produktionsfaktorerna från jordbruket och in i fabrikerna. Främst beroende på uppkomsten av en inre marknad där det fanns konsumenter av de varor som en omvandlad produktionsprocess förde med sig och att det fanns ett ackumulerat kapital som kunde investeras inom den framväxande industrin.

Människors tidigare koppling till den agrara sektorn byttes nu ut mot teknisk utrustning i form av maskiner och produktionslokaler. Som ett resultat av detta kom tidigare
ståndpositioner att brytas upp och ersättas av en socioekonomisk klassindelning med markerade klassgränser. Denna studie handlar om social mobilitet och förändringar mellan klassgränserna från 1930-talet och fram till nutid. Jag vill studera och undersöka begreppet ”ståndscirkulation” i dess moderna form utryckt som ; Den sociala klassresan. Studien vill samtidigt ge en historisk återblick och en beskrivning av den strukturom- vandling och de politiska åtgärder som gjort detta klassresande inte bara möjligt utan också nödvändigt.

(1) Carlsson (1971) s 13

1. 1. Ett samhälle i förändring

Vid 1930-talets början fanns i Sverige en relativt väl utvecklad och avgränsad arbetarklass som utgjorde mer av hälften av alla förvärvsarbetande och den dominerades av tillverkningsarbetare i industri, byggnads-och anläggningsverksamhet . Bönder och övriga småföretagare utgjorde alltjämnt en stor del av de förvärvsarbetande, närmare en tredjedel. Däremot utgjorde tjänstesektorn och särskilt skolade tjänstemän i mellanställning ett relativt obetydligt skikt .
Under nämnda årtionde grundades det moderna svenska välfärdssamhället i eftermälena kallat ”den svenska modellen ”eller ”Folkhemmet” vilket utformades genom en steg för steg-politik innehållande de därför nödvändiga styrmekanismerna anförda av en reformistisk svensk socialdemokrati.
Sverige genomgick under denna tid ett omfattande systemskifte vilket starkt har påverkat och fortfarande påverkar det svenska samhällets utveckling . Det tog sin början år 1932 då socialdemokraterna ensamma kom i regeringsställning och från och med detta år lade grunden till ett oavbrutet regeringsinnehav som varade fram till år 1976 . I partiets handlingsprogram ingick en klart uttalad ideologisk målsättning att utplåna spåren av det som betecknades som det gamla ”Fattigsverige” och samtidigt rasera de existerande klassgränserna i samhället.

Redan år 1928 hade dåvarande partiordföranden-sedermera statsministern- Per Albin Hansson i ett tal angivet målet för partiets politik ;”Att förverkliga drömmen om det goda folkhemmet. I det goda hemmet finns omtanke,samarbete, hjälpsamhet,där finns inga kelgrisar eller styvbarn, där råder jämlikhet. ”
Kelgrisar, styvbarn, jämlikhet – är djupt värdeladdade ord – där kelgrisar stod för en privilegierad samhällsklass och styvbarn för motsatsen, d. v. s. de underprivilegierade . Jämlikhet stod för visionen om ett samhälle utan klassgränser. Var för sig och sammantagna skall de i nyckelbegreppet ”det goda folkhemmet ”ses som uttryck för en konkret realpolitisk socialdemokratisk målsättning –när de kommit i regeringsställning-av ett framtida svenskt klasslöst samhälle . Skola och utbildning var viktiga delfaktorer i denna målsättning.

Reformer på dessa områden startade under 1930-talet fortlöpande fram till den s. k. enhetsskolan under 1960-talet. De tidigare klassgränserna i samhället suddades ut tack vare utbildningsmässiga reformer och politiska jämlikhetssträvanden som gjorde det möjligt för barn ur de lägre samhällsklasserna att utbilda sig. Därmed skapades förutsättningarna för en ökad social mobilitet mellan de olika klasserna i samhällshierarkin i form av nya klasskulturella mönster vilka ledde fram till fenomenet ; Den sociala klassresan och dess klassresenärer.(2) ”Folkhemmet” är och var ett politiskt projekt som innebar en strukturell samhällsförändring som lade grunden till det som vi betecknar som det svenska välfärdsamhället. Men det är samtidigt ett projekt som innehöll visionen om individens frihet; att kunna bli vad som helst oavsett klassursprung. Drömmen om det klasslösa samhället trodde och tror många fortfarande på. Med detta scenario som bakgrund-och en epok som speglar ett klassamhälle i förändring – vill jag studera klassresan och dess klassresenärer ur dels ett samhälleligt,dels ett personligt (individmässigt) perspektiv.

(2) Jag kommer fortsättningsvis i studien också att använda uttrycken klassresa, resenärer,klassbyte som synonymer för ”den sociala klassresan” respektive ”klassresenärer”.

Studien driver tesen att den sociala klassresan är en komplicerad och motsägelsefull process. Den speglar en individs resa genom det sociala landskapet under en unik tid i vårt land. Det är en kort tid – ungefär sjuttio år- som i sig har en enorm förändring, från klassamhällets strikt markerade sociala gränser till klassresans relativa frihet. Det är om ett klassamhälle i förvandling som tar sin början under 1930-talet och dess betydelse för de som gjort klassresan denna studie handlar om. Genom att beskriva och analysera samhällsutvecklingen och dess förändringsprocesser utifrån klassresenären och hur denne upplevt klassreseprocessen vill jag söka nå fram till motiven varför hon/han gjorde resan. Jag vill belysa den materiella verklighetens förändring i växelspel med individens (resenärernas) föreställningar och samtidigt få svar på frågan om det klasslösa samhället och individens personliga frihet förverkligades för dem.

Frågeställningen är högst relevant -anser jag- i en nutida tillvaro som betecknats som postmodernistisk vilket inneburit att det anses ha skett en intresseförskjutning från tidigare sociala gruppidentiter till personliga identiteter . Detta har med samhällsutvecklingen att göra, vilket har medfört ett slag av lösgörande från sociala kontakter och att vi i nutid lever i ett alltmer individualiserat samhälle.

Studien bygger på intervjuer med 14 manliga och kvinnliga informanter –alla klassresenärer- och fokuserar sig främst på studier och utbildning som ett sätt att byta klasstillhörighet. Samtliga har tagit klivit över från en arbetarklass till en medel- och i något fall även överklass. Jag har valt att ägna min studie åt klassresor som företagits ur nämnda perspektiv d.v.s ”nedifrån och upp” och med avsikt valt att inte ta med klassresenärer som gjort vad som kan kallas en omvänd klassresa från medel- eller överklass och ”nedåt”. Det får andra skriva om jag har valt det här perspektivet som även är mitt eget. Stadsdelen Masthugget har lokalt utvalts för min undersökning. Anledningen är att samtliga informanter är födda och uppväxta där under en period då den var en typisk arbetarstadsdel med en befolkning som hade djupt rotade socialistiska sympatier. I dåtidens folkmun benämnt ”det röda Masthugget ”.

Del2 Del3 Del4 Del5 Del6 Del7 Del8 Del9 Del10 Del11

Av: Rolf Simonsson