Pontus Fürstenberg som ung elegant. 1850 eller -60tal.

Lästips: Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten Pontus Fürstenberg : breven berättar

Pontus Fürstenberg var, tillsammans med sin maka Göthilda, en av de största svenska konstmecenaterna genom tiderna. Hans far, Levy Fürstenberg, kom till Sverige från Mecklenburg 1802. År 1833 grundade fadern ett handelshus samt en fabrik i Göteborg och började tillverka sjalar, strumpor och andra vävnader. Pontus (som föddes 1827) började arbeta i affären i början av 1850-talet och skulle komma att verka som köpman och fabrikör fram till 1881. Han var också intresserad av det kommunala och blev 1869 ledamot i stadsfullmäktige. Men det är som konstfrämjare Fürstenberg har satt sina spår i den svenska historien. Lite orättvist nämner man ofta bara Pontus och glömmer bort hustrun Göthilda.

Pontus och Göthilda Fürstenberg. Troligen 1880-tal.

Paret träffades redan som väldigt unga och tycke uppstod tidigt. Göthilda (f. Magnus) var av en mycket välbärgad familj och den förälskade Pontus accepterades inte av fadern. Han ansåg att den kortvuxne, puckelryggige unge mannen, som dessutom bara hade en måttlig förmögenhet, inte var något passande parti för dottern. Men åren gick och kärleken bestod. Då Göthildas far dog 1879 kunde de gifta sig. Det skedde året därpå under pompa och ståt. Nu blev Pontus väldigt rik; hustrun förde bl a med sig tre miljoner kronor i kontanter och det nuvarande Palacehuset till hemmet. Pontus Fürstenberg var redan tidigare konstintresserad men kunde först nu börja köpa och samla konst på allvar.

Fürstenbergska palatset, numera Palacehuset, på Södra Hamngatan.

Pontus Fürstenbergs planer på mecenatskap kunde nu realiseras. Efter giftermålet flyttade paret in i det ärvda palatset vid Södra Hamngatan och inrättade, på vindsvåningen, ett konstgalleri. Huset härstammar från mitten av 1700-talet och var ursprungligen ett sockerbruk för att under 1800-talet användas som bostads- och affärslokaler. Arkitekt var Carl Hårleman vilken bl a stod för ombyggnaden av Stockholms slott. Palacehuset var en av de först elektrifierade byggnaderna i Göteborg.

Fürstenbergska galleriet med mecenaten själv sittandes till vänster.
Akvarell av Carl Larsson 1885.

Lästips: Statyer berättar : 76 konstverk i Göteborg

Det fürstenbergska paret förde en behaglig tillvaro i det stora, mycket lyxiga palatset. Pontus slutade med all affärsverksamhet och då han var ekonomiskt oberoende kunde han ägna hela sin tid åt konsten. Makarna valde nu ut vad de uppfattade som de bästa verken av unga moderna konstnärer, i första hand svenska och franska, och samlade dessa i sitt galleri. Galleriet med sina, under taket liggande, skulpturer skapades huvudsakligen av Per Hasselberg och invigdes 1885. Då Fürstenberg dog, 1902, omfattade samlingen ca 260 verk. Mestadels rör det sig om målningar och skulpturer. Här återfinns, förutom Hasselberg, modernister som t ex Hugo Birger, Carl Larsson, Anders Zorn, Ernst Josephson, P S Kröyer, och Paul Gaugin.

Pontus och Göthilda på äldre dar. Dubbelporträtt av Anders Zorn.

Det visade sig att makarna hade testamenterat Fürstenbergska huset till Göteborgs stad och alla konstverken till Göteborgs museum. De hade också beslutat att bl a donera 25.000 kronor till De fattiges vänner, 10.000 kronor till Sällskapet för uppmuntran af öm och sedlig modersvård, 25.000 kronor till Hjälpkassan för nödställda köpmän och hela 50.000 till Israelitiska sjuk- och begrafningssällskapet.

Den fürstenbergska konstsamlingen var på sin tid den största i Sverige. År 1902 flyttades galleriet till Göteborgs museum i Ostindiska kompaniets hus. Drygt 20 år senare var det ånyo dags för en flytt; denna gång till det nybyggda Konstmuseet vid Götaplatsen. Där återfinner man idag det s k fürstenbergska galleriet i en rekonstruerad miljö.

Av Katarina Sjöstedt

Lästips: Det stora svenska äventyret – boken om Svenska Ostindiska Compagniet

Lästips: Ostindiska compagniet och jakten på silver : snillen eller tokstollar?