Malmska valen

August Wilhelm Malm

”Allt, allt har jag således satt på spel i och för denna så kallade jättehval. Allt har gått på min risk. Men nu, tack vare försynen! ser jag mig ock framme vid det i sanning stora målet. Segern är min. Hedern delar jag med alla de armar som biträdt; och för att upprepa några av de ord jag yttrade från hvalens å Lindholmen liggande kropp till tusentals åskådare: detta lika härliga som kolossala djur ska måhända ej blott bli den dyrbaraste prydnaden å vårt zool, museum; det skall, om allt går väl, bli en stolthet för vår stad, att ej säga hela vårt fosterland, enär, såvidt jag vet, intet museum i världen kan uppvisa något i den vägen, värdt att jämföra med hvad som här kan blifva att skåda.”

ur Handelstidningen 13 augusti 1892

Valen på Göteborgs Museum 1900.

Valen blir museiföremål

1866 donerade Malm valen till Göteborgs museum, och det bestämdes att den skulle kallas ”Malmska valen”. ”Vidundret” fanns först att beskåda på museet, men flyttades i november 1918 till Naturhistoriska museet, som då var under byggnad i Slottsskogen. De olika sektionerna av valen förseddes med hjul, och drogs genom staden med hästar. Dess mun går att öppna, och till en början var det ofta fritt fram att slå sig ner därinne. Insidan var inredd med bänkar och tapeter. Denna förmån kom dock att dras in, enligt envisa rykten på grund av att ett par ertappats där under en herdestund. Numera hålls den endast öppen vid särskilda tillfällen, exempelvis på valdagen. 1992 renoverades valens inre.

Valen bogseras till Lindholmen.

Världens enda uppstoppade blåval

Den 29 oktober 1865 strandade en ung blåvalshanne i Askimsviken. Ett par fiskare från Västra Frölunda upptäckte och dödade den. Valen blev snart en attraktion av stora mått, och många begav sig till platsen för att beskåda den.Intendenten på zoologiska avdelningen på Göteborgs museum, A W Malm, lät bärga och montera valen.

Valen på förevisning i Stockholm 1866.

Projektet bekostades av olika göteborgsmecentater, bland andra grosshandlare James R:son Dickson, vilka donerade 15 000 kronor för att valen skulle kunna tas tillvara. Den bogserades till Lindholmens varv på Hisingen av tre ångbåtar. Här togs prover på valen innan den styckades och flåddes. ”Kolossen” förevisades för allmänheten för 25 öre/person, vilket inbringade 1 700 kronor. Huden monterades på en trästomme, som delades i fyra sektioner. Efter att ha varit utställd i en särskild byggnad vid Skeppsbron förevisades den i bland annat Stockholm, Hamburg och Berlin, och väckte överallt stort uppseende.