1718

Karl XII bestämmer att 8 500 000 kg järn som blivit invägt i Göteborg skall säljas till kronan och betalas med de mynttecken som kungens order började präglas 1715. (Dessa mynt visade sig med tiden vara nästan värelösa.) Järnet skall i sin tur användas som betalning till utlandet för importerat spannmål och krigsförnödenheter.

Göteborgs styrande och borgerskap klagar hos kungen att den dåliga växelkursen gör importen från utlandet mycket dyr. De skriver att ”ingen krambod funnes i staden, som ägde ett sortiment kram, eller någon kramhandlare, som kunnat bevista sina vanliga årliga krammarknader, utan sutte hemma med lediga händer och bodar.” Även spannmålsmagasinen och saltbodarna står tomma. De klagar vidare på att främmande köpmän kunde utnyttja stark valuta och tjäna stora pengar, eftersom främlingarna var befriade från skatter som göteborgsköpmännen måste betala. Svåra kaperier, även av Göteborgskapare, skrämmer främmande fartyg från att handla med staden. Köpmännen skriver att de är betydligt skuldsatta utomlands, att skattertrycket är högt, inkvarteringarna svåra och att överhuvud är pålagorna stora. De begär därför lindring hos kungen. Begäran avslås.

Karl XII beslutar att postmästare i Göteborg, Marsstrand, Uddevalla och Strömstad skall hålla 4 roddbåtar i varje stad så att resande kan fara från den ena staden till den andra.

30/11 stupar Karl XII vid Fredrikshald. Den blivande landshövdingen i Göteborg, J. F. Kaulbars, och kommande stadsarkitekt, B. W. Carlberg, är de två första som finner den stupade kungen i löpgraven. Kaulbars kom med tiden att bli ägare till det s k Kaulbarska huset vid Stora Torget, beläget på den tomt där börsbyggnaden senare uppfördes.

Källa: Göteborg genom tiderna.

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Kalendariet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!