1880-1860

Handeln dominerade Göteborgs näringsliv, men mot slutet av perioden började industriproduktionen få betydelse.

Större delen av Göteborgs bebyggelse hade brunnit under 1700-talets första hälft. Nybebyggelsen efter bränderna var huvudsaklingen av trä i en eller två våningar. Efterhand blev det brist på tomtmark och stadens myndigheter började förhandla med Kronan om att få rasera befästningarna, som nu var förfallna och helt omoderna, och använda marken till bebyggelse. När förhandlingarna kröntes med framgång och ett kontrakt slöts 1807 hade förhållanderna i Göteborg förändrats. Större delen av stadsbebyggelsen hade då åter brunnit ner. Vid uppbyggnaden exploaterades marken hårdare och det dröjde länge innan det nya markområdet bebyggdes i större omfattning. De första områderna togs i anspråk för kajanläggningar utefter älven och först på 1840-talet börjar hyreshus och institutionsbyggnader uppföras i området omedelbart innanför vallgraven.

Källa: Göteborgs utbyggnad – Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Kalendariet och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!