Evert Taube: Destination Buenos Aires – 2

( Åren 1910- 1920)

Åren i Argentina

Evert Taube mönstrade i 20 års-åldern som jungman ombord på m/s Princess of Wales med destination Buenos Aires. Väl ankommen dit övergav han sjömanslivet och rymde från fartyget för att i stället söka finna arbete i land..Han blev kvar i Argentina i fem år . Under dessa år skriver han många brev hem till föräldrar och vänner och utvecklar därmed-som jag tidigare nämnt- en talang för berättande och skrivande som han kommer att ha stor nytta av längre fram i sitt liv. Hans vistelse i Argentina kommer – när han väl återkommit till Sverige – att spela en viktig roll i hans sydamerikanskt inspirerade produktion, både musikaliskt och litterärt.

Vid denna tid .d.v.s. på 1910-talet, utfördes i den Argentinska statens regi väldiga anläggningsarbeten på Pampas för att förhindra översvämningar som då var regelbundet årligen återkommande Evert tillbringade största delen av sin tid i Argentina vid byggandet av dessa kanaler och bevattningssystem. Han arbetade bl a som assistent och beriden adjutant , tjänstgjorde som arbetsledare och skötte korrespondensen åt cheferna, förde journaler och gjorde mätningar. Under tiden lärde han sig spanska, men även italienska och franska av en vän och arbetskamrat. Argentina var vid denna tid ett invandrarland och en smältdegel för många nationers människor. Han lärde sig också att spela gitarr och sjunga många av de dåtida populära tangomelodierna. Något som han senare med framgång använde sig utav som inspireration till egna sydamerikanskt influerade melodier och visor . En tid prövade han lyckan som tecknare och journalist i Buenos Aires och erhöll också argentinskt medborgarskap.

Image via Wikipedia

Åter i Stockholm igen

En tid efter första världskrigets utbrott år 1914 reste Evert på våren 1915 hem till Sverige och Göteborg för att göra sin militära värnplikt.Väl hemkommen sökte han till kavalleriet, eftersom han i Argentina hade så gott som bott på hästryggen där.Han blev tilldelad plats vid rytteriet i Skövde, men fick ett års uppskov på grund av att det för tillfället var fullberidet där.. Därför började han istället nu åter att medvetet arbeta på sin karriär som författare och bildkonstnär..Sommaren 1915 försökte han med klent resultat att sälja teckningar och reseskildringar till Göteborgstidningarna. I november reser han till Stockholm bosätter sig där, samt fortsätter med att måla och teckna. Han fick nu också sin första reseberättelse publicerad i Albert Engströms utgivna tidskrift Strix. Han blev elev för denne och blev förlovad med Engströms dotter Malin. En period bodde han på Hotel Stora Rosenbad för att skriva, måla och komponera . Samtidigt får han publicerat sin visa ”Resa till Spanien ”i Engströms tidning vilket också ledde till en tids arbete där som journalist. Med sin exotiska och sydländska framtoning, blev Evert snabbt en känd och omtalad person i Stock-holms konstnärskretsar. Genom sina erfarenheter från Argentina och som sjöman blev han en spännande och intressant person i sällskapslivet. Att han också var musikaliskt begåvad och hade lätt för att improvisera, både verbalt och musikaliskt gjorde inte saken sämre.

”Den Gyllene Freden”

Han börjar i vissa kretsar bli det som vi i nutid kallar en ”kändis”. Träffar och umgås på krogen ” Den Gyllen Freden” i Gamla Stan med olika slags människor som samtliga är kulturarbetare artister och konstnärer och har krogen som en gemensam träffpunkt..

Bekantskapen och påverkan från dessa kommer att få en viktig betydelse i hans liv och hans eget konstnärskap. Julen 1915 blev han inbjuden att fira densamma hemma hos Albert Engström, Sveriges vid denna tid mest populäre författare och tecknare. Evert hade blivit god vän med Engström som blev hans mentor under några år. Han bodde även tidvis hemma hos dennes familj i Grisslehamn och var –som tidigare nämnts- en tid förlovad med dennes dotter Malin.

Genom Albertt Engström lärde han känna många av den tidens kända författare och konstnärer. Han uppmuntrade Everts skriverier och teckningar, samtidigt som han hjälpte honom att sälja sina texter och teckningar till tidningar och olika bokförläggare i Stockholm.

Värnplikt och Tidningskorrespondent

Eftersom Evert hade sjömansbok så återkallades hans kavalleriplacering och han blev istället inkallad till marinen där han under tiden mars 1916 till mars 1917 gjorde sin värnplikt som skrivare, avståndsmätare och kartritare. I juli 1917 skrev han sin första publicerade visa som heter ” En sjömatros i blåa kläder”. Melodin var en bearbetning av en annan melodi som han hört och nedtecknat under tiden i marinen . Hans skriverier hade nu börjat uppmärksammas och han fick i uppdrag att göra ett reportage i Norge för Svenska Dagbladets räkning. I och med detta hade han nu även blivit tidningskorrespondent . Evert började få ett gott namn som journalist och vistades en tid i Smögen för att skriva och måla. Här hade han också sitt första offentliga musikaliska framträdande, den 1 februari 1918 i Smögens Godtemplarloge. Där berättade och sjöng Evert till en lånad gitarr visor av Bellman och Albert Engström, samt två egna sjömansvisor ”Karl-Alfred och Ellinor ”samt ”En sjömatros i blåa kläder”. Han gör tiden därefter regelbundna scenframträdanden som s.k. ”kabarèartist” bland annat i Göteborg.

Scendebut och uppträdande

År 1918 utkom han med debutboken ”Inte precis om kvinnorna” som innehöll noveller och prosaskisser av vilka en del redan hade varit publicerade i olika tidskrifter. Det var berättelser med brokigt innehåll bland annat från Taubes sjömansliv, från Argentina, Sydafrika , England och Bohuslän. Evert har i boken en frisk och mustig berättarstil som säkert inspirerats en hel del av Albert Engström., Nu flyttade han tillbaka permanent till Stock- holm. En tid fick han bo i jungfrukammaren hos den kände Bellmanssångaren Gunnar Bohman. Där skrev han Den sköna Helén eller Flickan i Peru, som första gången framfördes vid en soaré hemma hos Bohmans. Nu gjorde han också sin scendebut på Restaurang Gillet i staden, där han lånade Gunnar Bohmans luta och sjöng sin egen visa Karl-Alfred och Ellinor. Framgången blev så stor att han från och med nu – egentligen ofrivilligt- kom att betraktas som vissångare i stället för författare.

Han uppträdde också på Cabaret Läderlappen där han sjöng egna visor och gjorde en stormande succé. Under 1919 utkom hans andra bok ”Mina damer och herrar” som handlade om tiden för hans artistliv i Köpenhamn. Boken blev ingen framgång och förlagen var ointresserade av den roman som han nu planerade att skriva Evert upplever ett fattigt och trist Stockholm under krigets sista månader år 1919, men efter krigsslutet debuterar han på restaurant Gillet i Stockholm medstor framgång, han uppträder samtidigt på Cabaret Läderlappen men drabbas plötsligt av Spanska sjukan och läggs in på sjukhus. Under våren 1920 seglar med sin vän Kurt Jungstedt till Skagen och skriver där boken ”Sju sjömansvisor och Byssan Lull” som illustreras av Jungstedt. I konstnärskolonin på Skagen finns en ung kvinna som kallades Skagens ros som Evert har en kärlekshistoria med. Hon föder samma år en dotter som han är far till. Samtidigt bryts förlovningen med Malin Engström.

Boken ”Sju sjömansvisor och ”Byssan Lull” blir en succe vilket gav honom goda inkomster och han kunde nu förverkliga en länge närd plan han haft; att kunna resa utomlands till Sydeuropa och konstnärslivet där.

Vid tiden för Astri

I början av 1920-talet började reselivet åter att komma igång igen efter första världskriget och svenska författare och konstnärer kunde nu resa ner till Sydeuropa d.v.s. främst då Frankrike,Italien och Spanien Evert reser för att skriva reseberättelser till svenska tidningar och träffar i Paris två unga konstnärinnor som följer med honom till San Remo i Italien där han fått låna en villa av en bekant.

Den ena av flickorna var Astri Bergman, en ung skulptris och dotter till hovkonstgjutaren Herman Bergman i Stockholm.. Kärleken spirar mellan Evert och Astri och de förlovar sig i Florens, men eftersom Astri redan var förlovad hemma i Sverige blev det stor skandal hemmavid..Fadern kallade omedelbart hem dottern som förbjöds att träffa Evert mer i fortsättningen . Som en konsekvens av detta brytsförlovningen med Astri .Hur det går för honom i fortsättningen och hur han upplevde brytningen med henne får du veta mer om i del nr 3

Källfakta sammanställda från diverse biografier om Evert Taube
av: Rolf Simonsson (Historiker och Folklivsforskare)

Del1 Del3 Del4 Del5