Dicksonska biblioteket – Skandinaviens första folkbibliotek

Dicksonska biblioteket

Nybyggnad av Göteborgs Folkbibliotek – ritning av Hans Hedlund, Augusti 1895

Den 24 april 2011 förklaras f d Dicksonska biblioteket – Fastigheten Haga 4:1 – för byggnadsminne! Det kunde man tro var gjort långt innan…

Ibland kan man tycka att en ritning är som ett vackert konstverk, detta är ett sådant exempel.
Det är åter arkitekt Hans Hedlund som är framme och ritar, han är hemkommen från världsutställningen i Chicago 1893 och är mycket inspirerad av hur amerikanarna utformar bibliotek – borglikt och med mycket speciella öppningar och volymer. Inredningen är troligen en inspiration från engelsk stil.

Huset har två våningar, därtill vind och källare – källarvåningen är av mörk granit medan fönsteröppningar och hörn har en ljusare ton i graniten. Fasaderna är klädda med gulbrunt tegel och entrén mot Södra Allégatan är utförd i jugendinspirerad och exklusiv kalksten tillsammans med ett utsmyckat parti av trä. Omfattning kring fönstren, lister och solbänkar (fönsterbläck) är exklusivt utförda av grå kalksten. Titta också lite extra på de små rutorna i de övre delarna av fönstren! Skiffer täcker taket som vetter mot Södra Allégatan och Östra Skansgatan – mot gården är det klätt av plåt.

Om vi går inomhus finner vi att det mesta ser ut som det alltid har gjort; läsesal, rum för tidningar och tidskrifter, vestibul. Här finns till och med en mindre läsesal för kvinnor, ett styrelserum, låneexpedition m m. Golvlister, bröstningspanel, takrosetter, taklister, dörr- och fönsteromfattningar är i stort sett bevarade liksom vestibulens snickerier. En trappa upp släpps dagsljuset in via överljusfönster. Föreståndarens och vaktmästarens rum på vinden finns fortfarande kvar.

Men det finns en historia före tillblivelsen av detta vackra hus. Här låg en grupp enkla små trähus, tänkta att tjäna som arbetarbostäder – och de byggdes redan 1847. När Dicksonska Stiftelsen tog över tomten revs de knappt femtio år gamla arbetarbostäderna. Nu skulle det byggas ett folkbibliotek och ett bostadshus. Stiftelsen bekostade biblioteket genom donation. Det fanns visserligen redan folkbibliotek, men de var små och inhysta i ett par lägenheter i närliggande kvarter. Även de hade kommit till tack vare donationer av Robert Dickson.

Det var en stor dag den 18 oktober 1897 då Skandinaviens första folkbibliotek invigdes – Göteborgs Stads Folkbibliotek. Men tio år senare ändrades namnet till Dicksonska Folkbiblioteket och ända fram till 1967 var det stadens bibliotek – då det moderna stadsbiblioteket vid Götaplatsen öppnades.

Men låt oss gå ett varv kring det uppskattade biblioteket vid Södra Allégatan! Byggnadens exteriör är spännande och omväxlande, en synnerligen märklig byggnad som tillsammans med f d Renströmska badet (nuvarande Hagabadet ) ramar in entrén till stråket mot Skansen Kronan. Hans Hedlund skapade trots allt en enhetlighet i den arkitektoniska kompositionen – i kvarteret Majoren.

Instruktion för boklån
”Behandla boken varsamt, den är en god vän till Dig, den erbjuder Dig förströelse och kunskap. Därför bör du ej taga i en bok med smutsiga händer, ej blöta på fingrarna då du vänder bladen, ej stödja ärmarna eller rocken mot bokens kant, ej skriva eller rita i den, ej peka med fingrar på bilderna, ej göra vikningar i bladens hörn, ej vika boken ut och in, aldrig lägga en penna eller annat föremål mellan bokens blad, ty när Du slår igen den bräckes ryggen.”

En genomgripande ombyggnad gjordes 1934 då källaren och övervåningen togs i anspråk för mer allmänna utrymmen. Den ursprungliga tidnings- och tidskriftssalen byggdes om till bokmagasin.

Biblioteket var den sista av fyra institutionsbyggnader som uppfördes intill varandra vid Nya Allén – mot Järntorget låg Arbetareföreningen hus från 1878 och Barnsjukhus redan 1866 och så Renströmska badet som kom till 1876 – alla tegelbyggnader. Barnsjukhuset revs 1910 och Arbetareföreningens hus 1955.

Dicksonska biblioteket förvaltades av Stiftelsen fram till den 1 mars 1950 då en av kommunens nämnder tog över ansvaret. Och många av oss minns vilken stor symbolisk betydelse byggnaden fick som ”Hagahuset” kring 1970 – en turbulent tid uppstod då stridigheter och ockupationer avlöste varandra.
Sedan 1973 är huset känt som Allégården och är ett populärt aktivitetshus för alla.

Och vem minns inte den förvirrade bibliotekarien Sally i TV-serien som spelades in här?

Om Maya Hedberg

Kort biografi - Maya Hedberg Född i Landala, Göteborg. Uppvuxen i Guldheden. Slumpen förde mig tidigt till Italien som blev ett land jag gärna återvänder till. Som utredare/planerare inom sjukvården Göteborg och Västragötalandsregionen har jag en lång erfarenhet av skrivande – vandrat genom förvaltningens alla byråkratiska vindlingar. Sedan några år tillbaka blev skrivandet mer fritt och berättande – särskilt om företeelser i livet och i synnerhet om historia. Prövat olika skrivsätt inom olika genre - lärde mig att skriva om, på ett mer personligt sätt för att förhoppningsvis ta tag i läsaren – och fånga intresset för vår egen historia, vårt ursprung.
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!