Drottning Kristinas Jaktslott

Drottning Kristinas jaktslott

Drottning Kristinas jaktslott

Krog och nödbostäder

Det lilla hus som bär det förnämliga namnet Drottning Kristinas jaktslott ligger på Otterhällan i centrala Göteborg. Drottning Kristina har själv aldrig varit där, men väl prins Bertil och hans hustru Lilian. Byggherre var Börje Nilsson Drakenberg som bl a varit kommendant i Leipzig och deltagit i slaget vid Lützen.

Efter trettioåriga krigets slut 1648 fick han vid hemkomsten till Sverige ett skriftligt löfte från Drottning Kristina om att få ett eget regemente.  Löftet uppfyldes först 1656 när Börje Nilsson Drakenberg utnämndes till överste för Älvsborgs regemente. Fyra år senare blev han kommendant på Bohus fästning. Det var under denna tid han lät bygga huset på Otterhällan som kom att kallas Drottning Kristinas Jaktslott. Huset var ursprungligen ett korsvirkeshus.

Drottning Kristinas jakslott

Drottning Kristinas jaktslott, bild:Helio Duarte

 

Denna ombyggnad föklarar de märkliga takfönster vi kan se ovanför dörren idag

Denna ombyggnad föklarar de märkliga takfönster vi kan se ovanför dörren idag.
1938
(Foto:O.Thulin)

<span id=

Drottning Kristinas jaktslott gör ett temporärt uppehåll i flytten 1972.

Under 1700-talet inrymde det lilla huset bostäder åt allt från artillerister till fiskare och timmermän. Undervåningen gjordes om till krog och blev stamställe för knektarna från bastionen Christina Regina i närheten. Det är förmodlingen nu huset fick sitt ståndsmässiga namn. 1804 härjade en stor brand i Göteborg, och de flesta bostadshusen på Otterhällan förstördes. Även jaktslottet skadades, men lagades med sten. Eftersom många blev bostadslösa efter branden gjordes jaktslottet om till fyra små lägenheter med kök. Som mest huserade sammanlagt ett 30-tal personer i huset.

Huset räddas från rivning – igen

När Ulf Grapensteiner köpte huset på 1930-talet inredde han det efter en barnfamiljs behov. Så småningom fick han anställning i en annan stad och flyttade med sin familj. Under tiden hyrde han ut huset till ett par studenter från Chalmers Tekniska Högskola.Vid slutet av 1960-talet hotades huset åter av rivning, eftersom det störde den nya moderna stadsplanen. Åter igen höjde folket sina röster för att huset skulle få stå kvar.

Studenterna som hyrde huset utarbetade en ny stadsplan för Otterhällan, där Jaktslottet fanns kvar. I förslaget ingick också att huset skulle göras tillgängligt för allmänheten, t ex med ett café i nedervåningen. Förslaget avslogs och 1970 gav Grapensteiner upp och sålde huset till den ansvariga byggfirman för rivning. 1971 bildades ”Kulturminnesföreningen Otterhällan” för de olika intressenter som kämpade för att jaktslottet inte skulle rivas. Att huset flyttades några hundra meter hade dock mindre betydelse.Efter träget arbete kunde kulturminnesföreningen 1972 inviga ett kafé i bottenvåningen. Kaféet kom så småningom att bli berömt för sina goda våfflor. Nu är kaféet stängt, men lokalerna går fortfarande att hyra för diverse evenemang. 41913skylt

Jaktslottet 1913, foto: A.Hartman.

 

Drottning Kristinas Jaktslott, Huset 1930, foto O Thulin

Huset 1930, foto O. Thulin

1914 köpte velocipedfabrikör Alfred Hansson huset, som nu var mycket slitet. Han renoverade huset, och satte upp de lejonmaskaroner över fönstren, som ännu sitter kvar. Lejonhuvudena hade tidigare suttit på en artillerikasern som revs 1911 för att ge plats åt dåvarande Televerkets stora hus nedanför Otterhällan. Familjen Hansson bodde på nedervåningen, medan övervåningen hyrdes ut till fabrikörens anställda.

Utsmyckning över fönstret. Bild Helio D.

Källa: De Vylder-Lehman, 1975. Drottning Kristinas jaktslott” på Otterhällan i Göteborg.

Drottning Kristinas Jaktslott – Göteborg

Otterhälleg. 16, 41118 GÖTEBORG

Är du intresserad av att hyra eller vill veta lite mer – kontakta Lisa Björklund på telefonnummer: 0708- 88 22 33 (under kontorstid).

Länk till:
Drottning Kristinas Jaktslott 


Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för ”Alla tiders Göteborg” som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!