Frigga Carlberg

En rösträttskvinna

Frigga Carlberg, döpt Anna Fredrika Lundgren, var en av de viktigaste förgrundsgestalterna i den tidiga kvinnorörelsen. Friggas viktigaste bidrag var kanske den insats hon gjorde i Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt.

Som ordförande i den lokala föreningen i Göteborg samt som ledamot i landsföreningen bidrog hon starkt till att riksdagens bägge kamrar 1921 slutligen godkände det lagförslag som innebar allmän och lika valrätt och valbarhet för kvinnor och män. Frigga Carlberg föddes 10 augusti 1851 i Falkenberg men kom genom sitt giftemål med postkontrollören Andreas Carlberg att bosätta sig i Göteborg.

Redan som flicka kände Frigga en stark längtan efter att få studera. Trots att hon kom från ett välbeställt hem var studier långt från en självklarhet för unga kvinnor. Det krävdes många och långa övertalningsförsök för att fadern skulle låta henne studera på det nyinrättade och moderna flickläroverket i Halmstad.

Frigga Carlberg

Den envishet och uthållighet Frigga visade prov på i sin ungdom var bara början på vad som skulle bli en livslång kamp för kvinnors samhälleliga rättigheter och skyldigheter. Redan då Frigga Carlberg flyttade till Göteborg 1876 fanns där en spirande kvinnorörelse i vilken hon med stor kraft engagerade sig i.

Ett decennium senare fick Göteborg sin första kvinnliga sammanslutning för gemensamma sociala intressen; Göteborgs Kvinnoförening. Men som Frigga skrivit i en broschyr, ”blotta namnet ‘kvinno’ förening måste väckt förargelse på en tid då man inom konventionella kretsar ännu höll fast vid beteckningen ‘fruntimmer’ som det enda passande”, och under fördomarnas övermäktiga tryck måste föreningen upplösas.

Kvinnoföreningen hade dock gett upphov till en rad dotterföreningar, som med sina för samhället inte lika provocerande namn lyckades överleva och som tjänade syftet att stärka den kvinnliga solidaritetskänslan, väcka kvinnors samhälleliga intresse och slutligen bereda vägen för den kvinnliga rösträttsrörelsen.

När Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt bildades vid sekelskiftet var det självfallet att upprättandet av en lokal sammanslutning i Göteborg skulle utgå från Frigga Carlberg. Hon var vid det här laget den centrala gestalten i stadens socialt och politiskt interesserade kvinnokretsar. Då hon 1902 ställde sig i spetsen för en inbjudan till bildandet av en rösträttsförening i Göteborg mottog göteborgskvinnorna förslaget med stor entusiasm.

Den nybildade föreningen valde enhälligt Frigga till ordförande. I ett porträtt av Frigga beskrivs hur viktigt det var att rösträttsrörelsen skingrade den dåtida, för oss idag, obebegripligt fientliga stämningen mot det kvinnliga rösträttskravet, och hur väl Frigga klarade av att axla denna uppgift:”Fru Carlbergs kraft räckte för dessa uppgifter.

Hon strödde omkring sig i prässen varmhjärtade eller uddigt kvicka artiklar i rösträttsfrågan, företog agitationsresor, spred massor av propagandalitteratur, till stor del skriven av henne själv, gjorde sitt personliga inflytande gällande, överbevisade reformens motståndare samt entusiasmerade dess anhängare.”

Frigga Carlberg

Frigga Carlbergs författande var intimt kopplat till hennes politiska engagemang. Hennes roman ”För rättfärdighets skull” kan tillsammans med Elin Wägners ”Pennskaftet” betraktas som den svenska roman som mest utförligt behandlar rösträttsmotivet. Förutom skönlittertur skrev Frigga politiska flygblad och mycket uppskattade spex och teaterstycken som var direkt avsedda som agitation för rösträttsrörelsen.

Hon översatte och bearbetade också utländska skrifter. Väl förtrogen med den utländska kvinnorörelsen, framförallt med den engelska och amerikanska deltog hon i nästan alla Internationella kvinnorösträttsalliansens kongresser, och vid den sista i Rom 1923, var hon regeringens ombud.

Den starka rättfärdighetskänsla och den medkänsla för de svaga i samhället som drev Frigga Carlberg att kämpa för kvinnors rätt tog sig också uttryck i hennes arbete inom fattigvården. Hon var bl.a. centralledarmot i Svenska fattigvårdsförbundet, ordförande i en sammanslutning av kvinnliga fattigvårdare i Göteborg, sekreterare i första-majblommans centralkommission och styrelseledarmot och inspektris för Myrornas barnhem.

Friggas hjärta tycks ha bultat särskilt för sällskapet Myrornas verksamhet. Hennes arbete här bidrog till att så många som sju barnhem upprättades för utsatta och föräldralösas barn.Det var inte sällsynt att Frigga hamnade i strid med myndigheter när dessa föredrog att blunda för diverse missförhållanden.

I hennes skönlitterära skrifter speglas ofta de missförhållanden och orättvisor hon stötte på under sitt arbete och i sitt liv. Hennes skrifter blev ofta till protester mot samhällets svaga och de fick stor politisk betydelse då hennes skildringar av orättvisor och övergrepp mot kvinnor och barn underströk missförhållandena och ropade på reformer. Fram till slutet kämpade Frigga Carlberg oförtrutet med att förbättra vilkoren för de missgynnade och de svaga i samhället. Hon dog 74 år gammal i sin dotters hem.

Frigga Carlberg barnhem

Huvudsakliga källor: Hedberg: Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914), Österberg: Svenska kvinnor, föregångare/ nyskapare (1990), Tidskriften Hertha (1925)

av: Nelle Nauclér

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för ”Alla tiders Göteborg” som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Det här inlägget postades i Människor då och nu och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!