19/12/2014

Göta källare – för flärdfulla middagar och fester!


Grand Hotel Haglund Grand Hotel Haglund 1940-talet

Vi har sett bilder på det vackra Grand Hotel Haglund där societeten firade så snart det skulle firas och det var ofta! Det hette från början Bloms Hotell och eftersom det låg i nära anslutning till hotellet Göta Källare kunde man på Hotellplatsen dela utrymmet för hästskjutsar och droskor! Antalet tågresenärer ökade ständigt så det fanns tillräckligt stort underlag för ett flertal hotell i nära anslutning till Göteborgs järnvägsstation.

Hotel Göta källareHotel Göta Källare 1910-talet

Nu ska vi titta närmare på Göta källare, som liksom många andra byggnader i området, också står på gammalt fästningsverk och nybygget invigdes i maj 1812. Jonas Hagberg (1788-1839) ritade huset och Laurentius Segerlind (1774-1834) lät bygga det. Hit kom kungligheter och andra prominenta gäster och de bladrika träden ramade in den vackra entrén och trottoarserveringen … den första i sitt slag i Sverige!

Ägaren Segerlind var från början vagnmakare. 1809 fick han idén att bygga det första riktiga hotellet i staden. I februari 1810 ansökte Segerlind om att ”å tomten N:o I i Stadens 5 rote få uppföra en nybyggnad till hotell- och näringsställe”, vilket Borgerskapets äldste beviljade med villkoret att huset ”ej finge bliva vanprydande”. Han lät hotellet få tre våningar och oaktat den nyklassiska stilen blev huset pampigt som ett palats. Själv bodde Segerlind en trappa upp i fem fasadrum.

Byggnaden är än idag intakt och gör sin tjänst som affärs- och kontorslokal. Och går vi in kan vi fortfarande se att den gamla hotellbyggnaden har en hög standard. Trapphuset med sina gjutjärnspelare och sina marmortrappor, fönsterglasmålningar, spegeldörrar med dörrtryck i mässing. Genom att läsa en gammal inventarieförteckning får vi veta att ett rum innehöll;

”Ett pärlfärgat gustavianskt sängställ, en brun stoppad soffa med rödrosigt sitsöverdrag, sex stolar med tegelstoppning och överdrag, en spegel med förgylld ram, ett brunt spelbord och ett brunt tvättbord.” 

Bland reseskildringar finner vi hur en gäst från England skriver 1852:

”Trappuppgången var stenlagd som en engelsk gata, men rummen var komfortabla och anmärkningsvärt rena. Vid sidan av sängarna stod fyrkantiga bord med karaffer fyllda med friskt vatten.”

Denne gäst hade en anmärkning – det inte gick att öppna dubbelfönstren och att det fanns ingen ringledning på rummet! Det tog sin lilla tid innan Göta Källare uppnådde nivån av ett förstaklassigt hotell. I början fanns ett långsmalt gårdsrum med ingång från baksidan och med stall och torrdass och brygghus. Stallet var viktigt för Segerlind eftersom han från början var vagnmakare och fortsatte att driva kuskverksamhet även om hotell Göta Källare tog hans mesta tid. På Göta Källares andra våning förvarades hö! Hade man tur kunde man få se självaste Segerlind bärga sin höskörd från markerna där Trädgårdsföreningen ligger idag. Under en period var bottenvåningen dessutom kasern för en avdelning som tillhörde Kronprinsens husarer. De paraderade framför entrén – av en del mycket uppskattat och av andra desto mindre.

Segerlind var en man med många idéer och så snart han var klar med Göta Källare var degs för nästa projekt – en teater mitt emot på Södra Hamngatan. Det Segerlindska Teatern eller Mindre Teatern, som uppfördes mellan åren 1814–1816 ,men som brann ner på 1890-talet.
Segerlind hade i tjänst för att sköta de femtiosex rummen och all annan service kring hotellet en markör som höll ordning, en dräng, sex pigor och en bokhållare som var satt att hålla ordning på biljardspelet som fanns inrättat. Hotellets restaurang arrenderades ut till en traktör.

Men Segerlind tog över ledningen av restaurangen efter några år.
Olyckligtvis drabbades Segerlind av en koleraepidemi som grasserade i Göteborg på 1800-talet och han avled i sviterna år 1834.

Göta Källare fick visserligen nya ägare, men de hade inte samma framgång som Segerlind hade haft. Först 1860 kom Göta Källare på fötter igen, då kom nämligen familjen Haglund från Grand Hotel och tog över ägandet. Huset fräschades upp, fick en fjärde våning och restaurangen utvidgades. År 1877 inrättades badrum. Gästerna kunde få varma och kalla bad samt ångbad om så önskades. Nu var rummen snart hundra till antalet och det var då den berömda uteserveringen kom till – mot Hotellplatsen. Här satt gästerna under markiser och tittar vi i de gamla gästböckerna finner vi åtskilliga av den tidens celebriteter som gästade Göta Källare. Namn som Esaias Tegnér 1834, Viktor Rydberg 1848, August Strindberg 1892 – och så dyker namn upp som August Blanche, Ole Bull och Sarah Bernhardt. Namn på kungligheter förekommer också. Ett visst uppseende väckte en viss mamsell Sophie Sager, som hyrde in sig för att göra sin talan hörd för kvinnors frigörande och likställdhet i Fredrika Bremers anda. En nog så kontroversiell uppfattning som orsakade en lätt skandal bland Göteborgs societet under 1851.
Det blev ju inte mindre upprörande då åsikterna framfördes av blott en tjugoårig kvinna från Småland!

Familjen Haglund behöll Göta Källare fram till 1918, därefter såldes byggnaden till SKF som flyttade in sitt huvudkontor där.
Vid avskedsfesten var skådespelaren och revyförfattaren Axel Engdahl tillfällig värd och fångade stämningsfullt i visan:

”Ja, alla minns vi la gubben Haglund
när denne källarn var en behaglund
å svalkan rann utur fulla fat
å smörgåsbord fanns mä pytt i panna
te nubbars mångfald i selfverkanna
– å ve den krana va ingen lat!”

Hotellverksamheten upphörde 1944 och Göteborgs Stad köpte Göta Källare 1958 – sedan 1986 ingår huset i kommunens fastighetsbolag, en ny takvåning kom till samtidigt som renovering av fasader gjordes.

Vi tittar upp mot den mäktiga fasaden på entrésidan och läser de höga bokstäverna – Göta Källare. Ett drygt hundraårigt minnesmärke från en svunnen tid i Göteborg.

About Maya Hedberg

Kort biografi - Maya Hedberg
Född i Landala, Göteborg. Uppvuxen i Guldheden. Slumpen förde mig tidigt till Italien som blev ett land jag gärna återvänder till. Som utredare/planerare inom sjukvården Göteborg och Västragötalandsregionen har jag en lång erfarenhet av skrivande – vandrat genom förvaltningens alla byråkratiska vindlingar. Sedan några år tillbaka blev skrivandet mer fritt och berättande – särskilt om företeelser i livet och i synnerhet om historia. Prövat olika skrivsätt inom olika genre - lärde mig att skriva om, på ett mer personligt sätt för att förhoppningsvis ta tag i läsaren – och fånga intresset för vår egen historia, vårt ursprung.

Kommentera gärna!