Göteborg borde ligga

Behovet av en befäst stad mot västerhavet var inte något nytt för 1600-talet. Fyra mil upp för Göta älv hade Gamla Lödöse legat sedan medeltiden. Därifrån skeppades jordbruksprodukter från Västergötaland ner via älven ut på västerhavet för export till England och kontinenten.
Eftersom Bohuslän tillhörde Norge, och Halland Danmark, var området kring älvmynningen det enda på hela västkusten som var svenskt.
I mitten av trettonhundratalet byggdes Älvsborg fästning på södra älvstranden för att säkra inloppet till Göta älv, medan Gullbergs fäste (vid nuvarande Skansen Lejonet) redan fungerade som ett försvarslås lite längre upp längs älven.
Norrmännen hade sin gränsfästning på Bagaholmen utanför Kungälv. Det sågs inte med blida ögon de började ta tull från lödöseskepp som måste passera holmen för att ta sig ner till västerhavet. Dessutom hade Gamla Lödöse anfallits och bränts flera gånger under hela medeltiden. Den svenske riksståthållaren Sten Sture d ä beodrade därför 1473 invånarna att flytta längre söderut mot älvmynningen för att anlägga en ny stad. Den skulle både slippa tullen och vara lättare att försvara. Staden kom att heta Nya Lödöse och byggdes där Säveån rinner ut i Göta älv (vid nuvarande Gamlestaden). I den närmaste omgivningen fanns Gullbergs fäste medan Älvsborgs fästning låg några kilometer längre ner mot älvmynningen.

I början av 1600-talet fick Nya Lödöse konkurrens av ytterligare en ny stad vid havet. Kung Karl IX anlade ett Hisings-Göteborg (vid nuvarande Färjenäs) mitt emot Älvsborgs fästning. Även denna stads historia blev kort. Danskarna brände den 1611 och staden återuppbyggdes aldrig. Året efter tog de på nytt Älvsborgs fästning. Sveriges kung hette då Gustav II Adolf och han fast besluten att både fästningen och området kring älvmynningen åter skulle hamna i svenska händer. Priset som danskarna satte för att återlämna fästningen var oerhört högt – en miljon silverdaler.
Gustav II Adolf betecknade denna Älvsborgs andra lösen som ”en tärande kräfta” och krävde att alla svenska medborgare från honom själv ner till tjänstehjonen, skulle bidra med pengar. Sju år senare hade hela summan betalats och kungen kunde göra sitt högtidliga intåg på fästningen.
Genast började planeringen för ett nytt Göteborg. Denna gång skulle staden anläggas på en plats som bättre kunde stå emot danskarnas attacker än vid Älvsborg eller mitt emot på Hisingen. 1620 skriver Gustav II Adolf att Göteborg borde ligga ”vedh Utrella (Otterhällan) på Gullbergs engierne”. Samma år engageras holländare för att utarbeta en stadsplan. Göteborg skulle enligt holländskt mönster bli en stad med inre kanaler för båttransporter, skyddad av en yttre vallgrav med fästningsvallar och bastioner. Den nya staden skulle bli ointagbar.

Källor: Det forna nya Lödöse och Historiska Nyheter nr 45.

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för ”Alla tiders Göteborg” som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Det här inlägget postades i Kalendariet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!