Göteborg i svensk utrikeshandel

Boktips: Sjöfartsstaden Göteborg : bilder och berättelser från fem decennier

Åren efter 1850 och fram till 1870-talets mitt kännetecknades av en mycket stark expansion av den svenska utrikeshandeln. Exporten under dessa decennier dominerades av tre varor:järn,trävaror och havre. Göteborg kom att spela en viktig roll för exporten av järn och havre men betydligt blygsammare för trävaror, som i allt större utsträckning utskeppades från Norrlandskusten. En annan sak är att göteborska handelshus aktivt deltog i exploaterandet av de norrländska naturtillgångarna.

Utvecklingen under decennierna efter 1850 innebar, att Göteborg genom åren kunde behålla den relativt starka position som ledande exporthamn, som staden erövrat vid seklets mitt och ligga kvar vid en andel om mellan en fjärdedel och en tredjedel av landets totala export. Denna stabilitet kontrasterar bjärt mot utvecklingen i Stockholm, vars andel- på 1840 talet uppskattad till drygt 40 procent- reducerades till mindre än en tiondel under 1880-talet. Innebörden härav en förskjutning av exporten till övriga svenska hamnar, från cirka en tredjedel under 1840-talet till det dubbla från 1870-talet och framåt. I denna förskjutning av svensk export spelade givetvis den väldiga expansionen av den norrländska trävaruutförseln en avgörande roll. Därför framstår det som desto mer anmärkningsvärt, att Göteborg kunde behålla sin betydande andel av landets export.

Importen till Sverige uppvisade en annan struktur än exporten. Dels fanns det många fler varor i importen men utan någon påtaglig dominans av någon särskild vara, dels kännetecknades införseln alltjämt av en större koncentration till de två ledande importhamnarna Stockholm och Göteborg. Dessa städer svarade nämligen under perioden för vardera ungefär en tredjedel av landets totala import – dock med en visst försteg för Stockholm. Detta var naturligt, då import till ett land regelmässigt dirigeras till regioner med största köpkraften. Importen bär dessutom ofta ett dynamiskt element inom sig, då viktiga nyheter, ny teknink, nya produkter och nya idéer är förenade härmed. Med importen kan därför följa, att importstaden/regionen erhåller ett kunskapsmonopol eller åtminstone ett viktigt försteg i jämförelse med andra regioner, som möjliggör produktförnyelse genom imitation och utveckling av substitut elle utveckling av komplementära produkter. Det kan knappast sägas vara någon tillfällighet, att Göteborg – och Stockholm – blev födelseplatser för den moderna, framåtriktade svenska industri.

Då det uppgivna värdet av importen till Sverige regelmässigt överträffade exportvärdet, det vill säga landet hade varje år en negativ handelsbalans, var sålunda i pengar räknat importen över Göteborg betydligt större än exporten – precis som den varit under föregående period. Under dessa decennier skedde också en sucessiv övergång från en dominans av kolonialvaror till en mer industriellt anknuten import. Bland stark ökande införselvaror under denna tid till Sverige – och Göteborg – återfinnes sålunda bomull, stenkoll och tackjärn.

i den ökande ekonomiska aktiviteten i Europa kom självfallet Goteborgs ställning som mellandhand mellan å ena sidan den internationella marknaden och ett stort och livskraftigt uppland å den andra sidan att särskilt gynnas. Göteborgs roll och utveckling liknar i detta falla andra liknande städers såsom Genuas eller Liverpools. Göteborgs ställning blev heller inte ifrågasatt, då konkurrensen från de andra västkuststäderna kan sägas ha varit obefintlig.

Källa: Göteborgs Historia -Näringsliv och Samhällsutveckling

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Vad hände när? och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!