Göteborg – rikets andra stad

Göteborg växte befolkningsmässigt under 1700-talet jämfört med utvecklingen under århundradet innan. Speciellt under århundradets senare hälft och kring sekelskiftet 1800 var ökningen påtaglig. En positiv utveckling av stadens näringsliv är en näraliggande förklaring, som utan att här diskuteras vidare kan få en första bekräftelse i området Majornas utveckling. Rent administrativt tillhörde inte Majornas Göteborgs stad, men var knutet till och beroende av verksamheten i staden. I Majorna låg skeppsvarv, repslageri och utrustningskajer; här bodde sjöfolket, inte bara de vanliga sjömännen utan även skeppare och styrmän. Majornas befolkning växte snabbt runt sekelskiftet 1800, och tillväxttakten här var mycket snabbare än i Göteborg; under perioden 1795-1820 ökade Majornas befolkning med 75 procent mot en tredjedel för Göteborg.

Befolkningen i Göteborg växte under 1700-talet senare del i ungefär samma takt som i rikets städer totalt. Om man medräknar Stockholm, ökade den svenska stadsbefolkningen under perioden 1772-1805 med cirka 12 procent. För huvudstaden var befolkningenstillväxten endast hälften så stor. Däremot var stadsbefolkningens andel av den totala befolkningen i Sverige under hela perioden konstant; den uppgick till 9-10 procent.

Internationella jämförelser kan ge perspektiv på de svenska städerna ställning och Göteborgs utveckling under perioden. År 1800, när Göteborgs befolkningen ännu inte nådde upp till 20 tusen personer, toppas listan över världens största städer av Peking med drygt miljonen invånare. Därefter följer London, Kanton, Konstantinopel och Paris, alla med en befolkning på mer än halv miljon. Två av holländare anlagda städer, båda årsbarn med Göteborg, Batavia – nuvarande Djakarta – och New York – ursprungligen Nya Amsterdan – hade utveckalts  snabbt och hade vid sekelskiftet 92 respektive 63 tusen invånare.
En mera näraliggande jämförelse kan den norska staden Bergen erbjuda. Med sin funktion som ledande handelsstad i Norge under 1700-talet och med sina tidiga kontakter med den europeiska marknaden, inte minst England, är möjligheterna till jämförelser med Göteborg många. På 1680-talet var antalet invånare i Bergen cirka 8 500. Fram till 1750 nästan fördubblades befolkningen till 16 000. År 1801 hade folkmängden, efter att ha minskat på 1760-talet, återhämtat sig och nådde cirka 17 000, med förstäder inräknade drygt 18 000. Med en blygsammare utgångspunkt fördubblade även Göteborg sin befolkning från 1600-talets senare hälft fram till 1750. Därefter var befolkningstillväxten snabbare i Göteborgs folkmängd inklusive Majornasområdet nästan lika stor som Bergens – drygt 17 000.

Av de två ursprungliga motiven för anläggandet av Göteborg försvar och handel – betydde den fredliga verksamheten mest för stadens befolkningsutveckling. Visserligen förlades periodvis ett stort antal soldater i fästningen Göteborg, men de var tillfälliga gäster och inverkade i ett längre tidsperspektiv endast merginellt på befolkningens sammansätning och storlek. Under aktiva perioder i fästningsbyggandet engagerades stora skaror arbetare, de flesta soldater från regement i eller utanför staden och folk från den kringliggande landsbygden. Inte heller detta påverkade mera långsiktigt befolkningstillväxten. Däremot skapade Göteborgs allt vidare kontakter med uppland och utlandsmarknader under 1700-talet en stabil grund för en verksamhet, som kunde erbjuda sysselsättning åt ett växande antal människör.

Källa: Göteborgs Historia – Näringsliv och Samhällsutveckling

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Kalendariet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!