01/08/2014

Renströmska badet


Renströmska badanstalten, färdigställd 1876.

De första badanstalterna för de arbetande klasserna uppstod i Liverpool 1842. I Göteborg insåg de ledande männen att de badanordningar som fanns, inte räckte till för stadens fattigare folk. Det var dock svårt att få till stånd en aktieteckning för ett bolag med uppgift att bygga en badanstalt för billiga bad, då man inte kunde räkna med någon vinst. Då ställde Sven Renström en miljondonation till stadens förfogande.

Den 7 december 1871 beviljade stadsfullmäktige anslag ur Renströmska utdelningsfonden av 150.000 kr till uppförandet av ett ändamålsenligt badhus för de mindre bemedlade. Ändå var det i början en samlingspunkt för folk med exklusiva vanor, som speciellt uppskattade det luxuösa romerska badet.

Entrèn till Renströmska badinrättningen. (1901)

Inredning

Genom huvudingången från Allègatan kom man in i en väntsal där den ena väggen var prydd med ett medaljongporträtt av Sven Renström. I väntsalen köptes det biljetter till förstaklassbaden. Förfriskningar serverades, men ingen starksprit fick förekomma.

Klagobok

Text ur Hagabadets klagobok:Anföres besvär öfver det minimun tvål, af dålig kvalitet, som på senaste tiden tillhandahållits i första klasssens bad.( Willy Grebst) Göteborg 8/3 1900.

Det blev trångt om utrymmet i badhuset och även i tvättanstalten, så kunderna började klaga. Klagomålen blev så besvärande att badhusledningen genom ett offentligt anslag lät tillkännage att den inte tog hänsyn till anonyma klagomål, även om de framkommit i pressen. Därför beslöts det att en speciell klagobok skulle placeras i biljettkontoret. I boken kunde allmänheten skriva ned de anmärkningar som de ville göra gällande.

15 juli 1903 brann Renströmska bad och tvättanstalten

Branden

15 juli 1903 brann Renströmska bad och tvättanstalten. Elden spred sig med förfärande hastighet. Många av badgästerna fick rädda sig ut på gatan endast insvepta i badlakan.Nästan hela badhuset ödelades.Det dröjde tre år innan badet byggdes upp igen.

Renströmska badhusets simbassäng- Ägget.

Ägget

Efter branden byggdes det en, för den tidens mått, en stor simhall i badhuset. De första badhusen saknade helt simbassänger. Allmänt kallades den för ”Hagabaljan”, bassängen mätte endast 14,47 meter på längden och 11,38 meter på bredden. Simhopparna var tvungna att se till att de hamnade i den ovala fördjupningen i simbassängen, som kallades för ägget.

Ur "En badsejour vid västra kusten". 1861.

 

Tag icke för starka bad

TAG ICKE FÖR STARKA BAD, är en varning som i synnerhet av läkare ofta upprepas men blott sällan beaktas. En industriidkare här i staden, som väl icke kände för vilken fara han utsatte sig, tog nyligen en allt för stark ”Finsk bastu”, med den påföljd, att han densamma blev lem (lam). Nu ligger han till sängs och kan icke röra armarna ens så mycket han själv kan föra maten till munnen, varför han måste matas och skötas  som ett barn. Läkaren hyser dock hopp om hans vederfående. (Tidningsnotis från 1888)

Renströmska badanstalten i Majorna.

Ett filialbad till Renströmska badet i Haga behövdes. Renströmska styrelsen ville bygga ytterligare ett badhus för bättre bemedlade. Folk opponerade sig starkt mot detta och krävde bla i tidningar att ett folkbad skulle byggas, inte ett lyxbad Det blev ett folkbad.. 100.000 kronor beviljades ur Renströmska fonden till en filial i Majorna. 1892 stod badhuset klart i hörnet av Karl Johansgatan och Djurgårdsgatorna.

Renströmska badanstalten i Olskroken.

Även Olskroken fick ett eget badhus. Det låg på Stampgatan strax vid Gullbersbron. 1910 invigdes det. Renströmska foden bekostade också detta.

Sköldpaddspottkopp av järn och stövelknekt som fotmassageapparat, från första klass.

Annons

Renströmska badanstalten byggdes för att alla skulle ha råd att bada. Dock var klassindelningen starkt påvisad inom badets väggar. Första och andra klass hade skilda ingångar. Partiet åt Allègatan inrymde första klassens badlokaler. Andra klassens låg åt Haga Östergata. Det användes också klasstämplade pottor och karaffiner med stadens vapen på. Spottkoppar som sköldpaddor i järn hörde till förstaklass.

Taxa år 1890

Taxa år 1876

 

Hagabadets bassäng "ägget". Foto Marita Larsson   (1999)

Hagabadet idag

Efter att Hagabadet stängdes 1956 stod det tomt i flera år. Lokalerna användes dock bla till att reparera bilar. När renoveringen kom igång 1995 var badhuset oerhört nedslitet och förstört. I december 1996 stod Hagabadet redo att ta emot badgäster igen. Renoveringen hade kostat ca 100 miljoner.Badet har i dag stora likheter med det ursprungliga badet som stod klart 1876.

Hagabadet 1999, strumpskåp. Foto Marita Larsson

Minnen

I det nyrenoverade Hagabadet finns torkskåpen kvar sedan den gamla tiden. Skåpet sitter på skorstensmuren och värmen ifrån värmepannan fick dåtidens blöta strumpor att torka.I dag används inte skåpet.

av Marita Larsson

About Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Kommentera gärna!