Hamnen efter sekelskiftet

Hamnutbyggnad fram till 1920

Fram till 1900-talets början följde hamnens utveckling den vid Göteborgs grundläggning uppgjorda planen och hamnplanerna som gjordes under 1800-talets senare del. Ett återkommande inslag i samband med denna utveckling var muddringsarbeten. Det mesta av muddermassorna tippades i havet längre ut, men en del användes till uppfyllnad för kajer.

I samband med att ”Styrelsen öfver Göteborgs Hamn- och elfarbeten” omkring sekelskiftet efterträddes av Hamnstyrelsen, utlystes en tävling om framtida utformning av Göteborgs hamn. Det segrande förslaget byggde på en starkt koncentrerad hamnanläggning, en centralhamn i form av en ”hamnö”, nära den äldre staden. Planen mötte stark kritik, för om den genomfördes skulle det ha medfört en omläggning i den benfintliga stadsplanen. 1912 antogs ett kompromissförslag med nya hamnanläggningarna vid Lundby och Tingstads vassmarker. Arbetet med ”Centralhamnen” påbörjades 1914. Hamnen gjordes 9 m djup, hade en kajlängd på mer än 1100 meter och en bangård som kopplades till stadsbanenätet vid Tingstads station. 1922 var den första etappen, Frihamnen, klar. Under samma period blev också andra viktiga hamnetapper färdiga: Stigbergskajen, Sannegårdshamnen och Fiskhamnen. Hamnarna utrustades med järnvägsspår som förbands med SJ : s nät. Stigbergskajen sammanbyggdes med Masthuggskajen och var Göteborgs första djupvattenkaj med ett vattendjup på 8 meter då den färdigställdes 1910. Fiskhamnen medförde en än starkare centralisering av västkustfisket till Göteborg. Sannegårdshamnen var avsedd för massgods som kol, koks etc och försågs med olika typer av hamnkranar.

De 10 första körbara kajkranarna anskaffades till hamnen på 1890-talet och omkring 1920 hade antalet stigit till nittio. Kranarna drevs och drivs fortfarande med elektrisk ström. Senare har kranbeståndet kompletterats med pontokranar och i samband med att Skandiahamnen blev färdig har det anskaffats tre containerkranar.

Kring 1920-talet var nästan alla kajer försedda med envånings träskjul. På Stigbergskajen uppfördes det första skjulet av armerad betong. De flesta skjul används fortfarande och en mängd nya har uppförts. Vid de nya containerhamnarna behövs knappast några skjul eftersom contairnern i sig är skyddande. De täckta lagringsplatser som byggs där är av lätta konstruktioner med stora fria ytor.

Källa: Göteborgs utbyggnad – Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Vad hände när? och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.