Heymanska villan och Tomtehuset – historiska hörnhus vid Vasagatan – Viktoriagatan

Jag har vid något tillfälle nämnt ”Heymanska villan” – huset som ligger i korsningen av Vasagatan och Viktoriagatan. Det huset ritas av Adrian Crispin Peterson, en av de mest hyllade arkitekterna i dåtida Göteborg, och uppförs under åren 1874-76. Dit flyttar köpmannen och kommunalpolitikern Gabriel Heyman (1828-1915) tillsammans med sin hustru Adéle.

Gabriel Heyman håller alltid en låg profil, även om han har en viktig roll som kommunalman. Många göteborgare ser honom dagligen komma promenerande till sitt arbete som han tillträder vid en ålder då de flesta sedan länge dragit sig tillbaka. Med sin svarta spatserkäpp stegar han till bankkontoret på Drottninggatan eller handelshuset H I Heyman & Co på Kungsgatan. Vid dåligt väder tar ha emellertid en droska.

Gabriel har en yngre broder, Elias, som är läkare med egen praktik i Göteborg. I Guldheden uppkallas så småningom en gata efter läkaren Elias – Dr Heymans gata.  Men vi ska inte tala om det nu, vi ska gå över korsningen och titta närmare på huset som Gabriel, i sin roll som ledamot i byggnadsnämnden, gör en särskild anteckning om; ”Med beröm godkänt” Det är chefredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Sven A Hedlunds förslag till ett nytt hörnhus – mitt emot den Heymanska villan. Om man nu kan kalla detta enorma hörnhus för villa?

På andra sidan Vasagatan och i ett annat hörnhus bor snart Sven Hedlund själv. Hans hus står klart 1890 och är ritat av två välbekanta arkitekter – den ene är Svens egen brorson, Hans Hedlund (f 1855) och den andre Yngve Rasmussen (f 1860). Dessa två unga arkitekter skapar tillsammans hörnhuset som allmänt kommer att kallas för Tomtehuset.

Tomtehuset

Tomtehuset vid Vasagatan, foto Helio Duarte

Hans Hedlund och brodern Henric tillbringar mycket av sin tid hos farbror Sven Hedlund och hans hustru Stina  – de har tidigt förlorat sin egen far. Vi kan ju anta att man i familjen ofta fick höra familjens vän Viktor Rydberg (1828-1895) läsa sin egen , sedermera klassiska, dikt om tomten;

Ursprungligen publicerad i Ny Illustrerad Tidning 1881.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Klicka på länken om du vill ladda ner hela dikt

Som ledare av Handels- och Sjöfartstidningen intar Hedlund en alltmera framstående plats i den svenska pressen och förutom att sätta sin egen prägel på tidningen, skapar han en redaktion av likatänkande, där inte minst Viktor Rydberg kommer att stå honom särskilt nära. De blir trogna vänner och kan diskutera både kultur och politik med varandra.

Tomtebissen

Vinjetten på Tomtebissen är tecknad av Aron Jonasson

Viktor Rydberg skriver inte bara dikter, han är också känd för sina verk Fribytaren på Östersjön och Singoalla. Men han är också flitig skribent under 1857, då  han och Jonas Philipsson ger ut en ny tidning i Göteborg; Tomtebissen – där han publicerar 39 artiklar! Måhända inte så omtalad i alla kretsar eftersom Tomtebissen är en samtida politisk-satirisk tidning. Tomtebissen är varken jultidning eller något oförargligt skämtblad. Tidningen är i högsta grad politiskt aktuell och innehåller artiklar där allehanda orättvisor och tokigheter angrips. Viktor Rydberg riktar sig mot adeln och kungahuset, kyrkan och prästerskapet, sociala orättvisor och industrialismens avarter. Han diskuterar också kvinnans rättigheter. Tonen i artiklarna är skarp och politiskt konsekvent, men åsikterna framförs med humor. Hedlund och Rydberg blir snart inte lika goda vänner – en av många möjliga förklaringar kan vara att Rydbergs framför politiska idéer som blir obekväma för Hedlunds politiska ambitioner.

Tomtehuset

På fasaden vimlar det av tomtar, drakar, gräshoppor, ekorrar. Bild: Helio Duarte

Jag vill betona att jag själv inte lägger någon värdering i den här frågan.

Åter till Tomtehuset, som till Viktor Rydbergs ära får sin lustiga exteriör. Ni vet de där målade tomtarna! Det är brorssonen Hans Hedlund och hans vänner, bröderna Yngve och Thorwald

Rasmussen som åtar sig uppdraget att måla tomtar och slingrande grenar med eklöv. Att en av tomtarna läser tidning är en syftning åt att det här bor en chefsredaktör!

Yngves äldre bror Thorwald (f 1850) är målare och konstnär och hans målningar innehåller ofta historiska motiv, men kommer efterhand att mer syssla med illustrationer till vykort; julkort och skämtkort. Han medverkar vid ett flertal tillfällen med fasadmålningar och signerade med egna och arkitekternas initialer; H.H, Y.R och T.R.

Arkitekten, Yngve Rasmussen, får efter sekelskiftet i uppdrag att rita Vasakyrkan. Ett mäktigt bygge som under juldagsmorgnar väcker stadens centrala stadsdelar – Domkyrkan, Hagakyrkan, Vasakyrkan och så lilla kapellet i Landala! Det är uppenbarligen inte bara tomten som är vaken. Hans Hedlund, å sin sida ritar Tingshuset vid Södra Vägen, Dicksonska Stadsbiblioteket och Konstindustriskolan.

Den legendariske fotografen, Aron Jonson, får i uppdrag att fotografera huset och som vi redan vet är Aron en lustigkurre – om än hovfotograf – och tänka sig; den 36-åriga konstnärinnan Jenny Nyström (1854-1946) får tillgång till några fotografier och blir så betagen av både bilder och Viktor Rydbergs sagor att hon efter detta ägnar största delen av sitt liv åt att måla tomtar. Hon blir vår ”jultomtens moder”.

Gabriel Heyman, han som bor på andra sidan gatan, firar inte jul och han tycker att Tomtehuset är allt annat än seriöst. Han föredrar de pampiga byggnader som blir museum, bibliotek och inte minst de vackra lindarna som planteras utmed allén och hans eget hus.

Sven Hedlund och hans familj har sin privata bostad i den del av huset som vetter mot Viktoriagatan – i den andra delen som vetter mot Vasagatan – flyttar Svens Hedlunds son Torsten in sin fotoateljé, Dahlöf & Hedlund.
Byggnaden med sina två våningar är uppförda i tegel med en fasad av putsade ytor – kombinerat med tegel. På första våningen finns bland annat al frescomålningar kring fönstren. Det innebär att målningarna gjorts direkt på fuktig, nylagd kalkputs. På andra våningen mot Vasagatan finns väggmålningar som avspeglar husets första invånare och deras yrken. Tomtehuset blir ombyggt 1920 och förklaras som byggnadsminne 1982.

Så kära göteborgare och du som tillfälligt besöker Göteborg – stanna upp och rikta blicken mot huset vid hörnet Viktoriagatan och Vasagatan.
De sitter där och väntar på er! Visserligen mycket upptagna av sina sysslor – tidningsläsande och fotografering – men ni kan med glädje betrakta och beundra dessa julkortstomtar, blomstergirlanger och andra vackra dekorationer.

Så knyts några legendariska personer ihop; Gabriel Heyman, Sven A Hedlund, Hans Hedlund, Yngve och Thorvald Rasmussen och inte minst Viktor Rydberg och Jenny Nyström.
Historien lever vidare i Tomtehusets vackra fasader.

Kommentarer

comments

Om Maya Hedberg

Kort biografi - Maya Hedberg Född i Landala, Göteborg. Uppvuxen i Guldheden. Slumpen förde mig tidigt till Italien som blev ett land jag gärna återvänder till. Som utredare/planerare inom sjukvården Göteborg och Västragötalandsregionen har jag en lång erfarenhet av skrivande – vandrat genom förvaltningens alla byråkratiska vindlingar. Sedan några år tillbaka blev skrivandet mer fritt och berättande – särskilt om företeelser i livet och i synnerhet om historia. Prövat olika skrivsätt inom olika genre - lärde mig att skriva om, på ett mer personligt sätt för att förhoppningsvis ta tag i läsaren – och fånga intresset för vår egen historia, vårt ursprung.
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!