Kallebäcks källa

Kallebäcks källa

Om denna källa skriver rådsmannen Laurentius Böker 1692.

”Den uppspringer utur hårda sandbacken med mer än tio ådrar, som kontinuera,uppspringa dag som natt” Böker hade tidigare observerat att Kallebäckskällan låg högre än spetsen på Domkyrkotornet i Göteborg. Detta skulle göra det möjligt att leda ner friskt vatten till staden. Det dröjde nästan 100 år innan Bökers ideér om en vattenledning ifrån Kallebäck blev verklighet.

På 1700-talet mitt var dricksvattensförsörjningen ett problem för Göteborgarna.

Visserligen låg Göteborg i” trenne stömmar” med Götaälv, Mölndahlsån och Säveån som vattenförsörjning men det var ofta besvärligt att hämta vatten. Stadsborna började gräva brunnar i sina trädgårdar och på gårdarna. Oftast grävdes det brunnar i närheten av ”hemlighusen”. Brunnsplaceringen blev så småningom till stora sanitära problem och behovet efter friskt vatten växte. En man vid namn Magnus Rebba snappade upp göteborgarnas problem.Han började frakta stora tunnor med vatten ifrån Kallebäckskällan, som han sedan sålde kannvis. Han gjorde sig en bra förtjänst. För som han sa ”så fick inte vattnet kosta mer än för motsvarande mängd öl”.

På1700-talet mitt var dricksvattensförsörjningen ett problem för Göteborgarna.

I februari månad 1785 hade folk fått nog.

Vattenfrågan i Göteborg måste lösas. 66 invånare tog saken i egna händer och skickade ett brev till kungen där de bad om att på egen bekostnad bygga den efterlängtade vattenledningen. Redan 12 maj 1785 bifölls ansökan. Finanseringen ordnades genom att staden skänkte 5.000 riksdaler och att 10.000 riksdaler betalades av privatpersoner, som hade blivit rika av sillfisket som blomstrade vid denna tid.

Boktips: Din kropp skriker efter vatten : varför vatten är din viktigaste källa till hälsa och välbefinnande

Behovet av färskvatten ökade och Kallebäckskällan räckte inte till

1787 invigdes källan som då hade blivit inbyggd.

Kung Gustav III var närvarande och invigningen hölls under mycket pompa och ståt. Kallebäckskällan blev då Göteborgs första reningsverk.Vid invigningen skulle källan döpas om till ”Gustafs källa” men det nya namnet godtogs inte av de självständiga göteborgarna, som fortsatte att kalla sin källa för Kallebäckskällan.

Kung Gustav III var närvarande och invigningen hölls under mycket pompa och ståt.

Arbetet var långt i från klart .

Träledningar skulle göras och läggas ut. Vattnet skulle ledas genom borrade trästockar som fick självrinna 6-7 kilometer till vattenpumpar runt om i staden Det skulle ta 10 år innan de nådde innanför stadsmurarna. De första vattenposterna fanns strax intill Kungsporten, en källstation framför Domkyrkan och ett brunnshus vid Stora torget.

1

Behovet av färskvatten ökade och Kallebäckskällan räckte inte till.

1871 var en vattenledning klar från Delsjön 1881 var Kallebäcks vattenverk fortfarande i drift. Då byttes de gamla trästocksledningarna ut till järnledningar och det byggdes en ny reservoar i rött tegel på platsen.

Behovet av färskvatten ökade och Kallebäckskällan räckte inte till

År 1951 övertogs vattentäckten av Pripp & Lyckholm.

Kallebäckkällan idag.

År 1951 övertogs vattentäckten av Pripp & Lyckholm. Tidigare ägare var Göteborgs stad som hade köpt Kallebäckskällan med omnejd 1785. Idag använder Pripps bryggerier det mesta av källans vatten till öl, läsk och mineralvatten. En del avleds till Smörgatans parkeringsplats där allmänheten kan tappa för eget bruk. Göteborgs kommun kan årligen hämta 20.000 kubikmeter vatten. En reservmöjlighet som de sällan utnyttjar. Numera kommer det mesta vattnet ifrån Göta älv via Alelyckans reningsverk.

av Marie Hendefelt

 

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!