Kompaniets organisation

Böcker – Svenska Ostindiska kompaniet

Boktips: Vasco Da Gama

Boktips: Christofer Columbus

Vasco da Gama född: 1469 Sines, Alentejo, Portugal. Dog: 24 December 1524 Kochi, Indien

Redan greker, romare och arabere handlade med Indien och Kina. Man handlade bl.a. med kryddor och siden. På medeltiden var de italienska handelsstäderna viktiga för Orienthandeln, främst Venedig. Vasco da Gama upptäckte sjövägen till Indien. Det ledde till att portugiserna upprättade handelsförbindelser där. Med Columbus blev spanjornerna betydelsefulla sjöfarande handelsmän. Spanjonerna och portugiserna delade upp världen mellan sig.

Holländarna kom att förmedla de ostindiska varorna vidare till västra och norra Europa. Men snart kom de att handla direkt med Indien och tränga ut portugiserna där. Det var under 1600-talet. Strax kom engelsmännen med i kampen om handeln på Indien. Men engelsmännen tvingades slå sig ned på det indiska fastlandet. 1664 kom också fransmännen in på scenen genom ett eget ostindiskt kompani. Under 1700-talets första hälft dominerade fransmän och engelsmän handeln på indien.

View of Foreign Factories, Canton, 1825–1835

Image via Wikipedia

Ostindiska kompanier var handelskompanier som började bildas i början av 1600-talet i syfte att bedriva handel på Ostindien och Fjärran Östern. Portugiserna var de första att utnyttja de varor som bjöds genom de nya geografiska upptäckterna. Det portugisiska kompaniet tillkom redan 1587. De engelska och nederländska kompanierna var störst; t.ex. det berömda East India Company från Storbritannien. Mindre kompanier fanns i Frankrike, Österrike, Danmark och Sverige.

Svenska Ostindiska Kompaniet erhöll sitt privilegiebrev den 14 januari 1731. Därigenom fick man ensamrätt på handel med Kina. Även svenska ostindiska kompaniet gjorde resor till Indien, men de flesta kom att gå till Kina.

I direktionen för kompaniet skulle endast ingå svenskar, eller utlänningar som svurit svenska kronan tro- och huldhetsed. I den första direktionen ingick personerna König, Campbell och Bedoire. Kompaniets affärsböcker var hemliga och brändes efter varje revision. Det var dels för att dölja det utländska inflytandet i handeln, dels för att skydda de utländska handelsmännen mot deras regeringar. Det för handeln nödvändiga kapitalet anskaffades medelst subskriptioner, dvs. förskottinbetalningar – minst 600 daler silvermynt. 1753 blev det aktiebolag med en fast fond där man kunde teckna sig för minst 500 daler smt. Kompaniet var landets största arbetsgivare med ca 1000 personer anställda. Handelsexpeditionerna var vanligtvis mycket lönsamma. Förutom att arbetstillfällen gavs blev flera privatpersoner förmögna på handeln med Kina. En vanlig kritik mot kompaniet var att det förde ut nyttovaror ur landet och hemförde onyttiga varor.

Göteborgs Stadsmuseum

Göteborgs Stadsmuseum

Kompaniets huvudkontor låg i Göteborg. Under den andra oktrojen etablerades även kontor i Stockholm. I Göteborg blev Ostindiska huset (nuv. Göteborgs stadsmuseum) navet i Kompaniets verksamhet från 1760-talet och framåt, med magasinlokaler, auktionshall och direktion.

Under verksamhetsperioden beviljades privilegium på fem s.k. oktrojer. Oktroj var den period under vilken ett privilegium varade. SOIC‘s oktrojer varade mellan följande år:

  • Första oktrojen: 1731-1746. 15 exp. varav 13 till Kina.
  • Andra oktrojen: 1746-1766. 36 exp. till Kanton.
  • Tredje oktrojen: 1766-1786. Tehandeln mycket viktig. SOIC hade så gott som monopol på handeln med te till Europa.
  • Fjärde oktrojen: 1786-1806. I stort sett alla resor var förlustbringande.
  • Femte oktrojen: 1806-1821. Handelsklimatet försämrades och SOIC upplöstes 1813. Oktrojen utnyttjades aldrig.

Under de 74 aktiva åren utrustades 132 expeditioner och 37 olika skepp användes. De flesta ostindiefararna byggdes på varv i Stockholm.

Från Sverige exporterades mest järn och trävaror. I Cadiz växlades de svenska varorna mot silverpiastrar, som var det enda gångbara myntet i Kina. Hem fördes många olika varor varav de viktigaste var te, porslin och siden. I Kanton byggde kompanierna egna faktorier, dvs. magasin för uppläggning av varor som skulle transporteras hem.

SOIC förtsattes i konkurs 1809 och upplöstes 1813.

Orsaker till motgångarna var:

  • Förbud mot te-import till England och Holland.
  • Sverige i krig med Ryssland och Danmark.
  • Amerikansk te-import till Europa med prisras som följd.
  • Extrabeskattning från svenska staten.

Av: Ulf Ragnesten

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Svenska Ostindiska Kompaniet och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!