Korsettfabriken

Korsettfabriken sett från Kastellgatan. Bild:Helio D.

Korsettfabriken sett från Kastellgatan.
Foto: Helio Duarte

Byggnaden

Under 1800-talets andra hälft mekaniserades och utvecklades Göteborgs textilindustri. Ett flertal stora textilfabriker växte fram och vid sidan av dessa uppkom allehanda specialfabriker. Dessa tillverkade allt från markiser, presenningar och fisknät, till strumpor, spetsar, kravatter och korsetter. Vid denna tid satsade textilfabrikörerna stort på sina fabriksbyggnader, och konstfullt murade tegelfasader med mycket utsmyckningar var arkitekturen på modet.

Den kände arkitekten Gustaf Wickman fick av sin bror August i uppdrag att utföra ritningar till en modern korsettfabrik vid Skanstorget. Wickman ritade en närmast kubiskt formad byggnad med öppna våningsplan burna av gjutjärnskolonner. För att ansluta till arkitekturen i den närbelägna Skansen Kronan gjordes sockel och terrass av gråsten och på taket lades gedigen koppar.

Den gula klinkerfasaden byggdes upp med pilasterliknande partier mellan fönstren, murpelare i hörnen och horisontellt röda tegelband och listverk. Som en ytterligare försköning lades röda klinker i geometriska mönster. Då man allt mer börjat inse vikten av att ta tillvara dagsljuset, fick fasaden stora stickbågiga öppningar med spröjsade fönster. I den översta våningen inrymdes en sysal och dagsljuset föll här in genom taklanterniner. Fabrikslokalerna blev stora och ljusa med mycket högt i tak. Mellan de båda fabriksvåningarna ledde en spiraltrappa med gjutjärnsräcke och en varuhiss.
I sin byggnadsform är Korsettfabriken ganska unik i Sverige, men stilen är mer vanlig i anglosaxiska länder.

Interiör från sysalen.

Interiör från sysalen.
Foto: Göteborgs stadsmuseum

Konfektions AB Karlsson och Starck

Fabriken drevs av Konfektionsaktiebolaget Karlsson och Starck som hörde till ett av de äldsta korsettföretagen i landet. Försäljningen skedde såväl till grossister som detaljister och bolaget sysselsatte omkring 200 personer, i huvudsak kvinnor. I slutet på 1940-talet intog firman en ledande ställlning bland leverantörerna till de stora specialaffärerna och varuhusen. Bolagets produkter marknadsfördes under märket ”Kronan”.

De hade ett stor sortiment av korsetter, korseletter och höfthållare och deras olika specialmodeller lanserades under namn såsom ”Comfort”, ”Halldis Stabell” och ”Sportflickan”. En artikel som väckte stor efterfrågan var sommarkorsetten ”Nästan Ingenting” som tillverkades av en ”voileliknande vävnad av enastående styrka”. Under 30- och 40-talen blev behån en allt viktigare artikel och utgjorde en stor del av fabrikationen. Den mest efterfrågade modellen här var ”Correct Form” som hade ett triangelformigt löstagbart stöd i vardera kupan. Artikeln ”Filmia” var en speciellt exklusiv modell för toppig form och modellen ”Separée” syddes med en särskild bandanordning för att dela isär bysten. Kronans varor hade ett gott rykte och ansågs vara fullt i klass med de förnämsta utländska fabrikat.

Annons ur Husmodern 1944.

Annons ur Husmodern 1944.
Foto: Göteborgs stadsmuseum

Annons ur Husmodern 1944.

Annons ur Husmodern 1944.
Foto: Göteborgs stadsmuseum

Korsettfabrik Foto: Ingrid Hansson 1999.

Foto: Ingrid Hansson

korsettfabrik

Foto: Göteborgs stadsmuseum

Räddning undan grävskoporna

Tillverkningen lades ned i slutet på 50-talet då korsetten kommit ur modet. Förutom en tid som skyddad verkstad stod byggnaden sedan tom under många år.
Att Korsettfabriken idag står kvar och är i sådant fint skick är helt och hållet en mans förtjänst. Mot slutet av 70-talet hade huset blivit så förfallet och nedgånget att ett beslut om rivning togs. Men den pensionerade försäkringsmannen Hilding Carlsson hade en tid haft intresse för huset och insett att det var väl värt att bevara.

Han köpte in huset tillsammans med sin son. De satte själva igång att röja ut allt gammalt skräp som samlats och lyckades också förstärka den fallfärdiga yttermuren. Det blev ett mödosamt arbete, både fysiskt och ekonomiskt, och Hilding Carlsson fick kämpa länge med ointresserade myndigheter för att få i stånd en ordentlig renovering av huset.

Trappuppgången med spiraltrappan.

Trappuppgången med spiraltrappan.
Foto: 
Ingrid Hansson

Men han lyckades till sist och av den gamla fabriksbyggnaden har idag blivit ett modernt kontorshus. De ursprungliga fabrikskonstruktionerna har dock tagits väl tillvara och utgör intressanta inslag i arkitekturen. I den nedre fabrikslokalen har ett arkitektkontor sin verksamhet och i den övre håller ett dansinstitut till. En advokatbyrå har flyttat in i den gamla kontorsdelen.

 av: Ingrid Hansson

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!