Kronhuset, göteborgs äldsta bevarade byggnad

År 1640 beslöt Kristinas förmyndarregering att ett tyghus skulle uppföras i staden. Sverige var vid denna tid i full färd med att rusta för krig mot Danmark. Därför var behovet stort av ett lagerhus för militärens uniformer och annat krigsmateriel. Byggmästare var Olof Örnehufvud som fick order om att starta byggandet 1643. Till fasaden användes tegel, importerat från Holland.

kronhuset

Kronhuset, bild: helio duarte

Även taket var från början belagt med tegel, som dock byttes ut mot järnplåt på 1700-talet. Nuförtiden har Kronhuset ett koppartak, vilket lades på 1930. Byggnaden uppfördes strax söder om Kvarnberget i Västra Nordstan. Förmodligen är det på grund av att huset ligger skyddat bakom berget som det har kunnat stå emot de många bränder som med jämna mellanrum härjade i staden. Bortsett från tegelväggarna och taket är Kronhuset byggt helt i trä. Det är sex våningar högt, varav tre är vindsvåningar.

Intressant är det faktum att nedervåningen helt saknar stödpelare, det vill säga pelare med bärande funktion, och att dess bjälklag istället är upphängt i takstolarna. Avsaknaden av pelare skapade möjligheter att obehindrat flytta kanoner och fordon. Strävpelare däremot, finns det gott om på fasaderna. De är smala och eleganta med ett enkelt snedtak, och de behövs i allra högsta grad för att stödja den något märkliga konstruktion som byggnaden är. Strävpelarna har alltså en både stödjande och dekorativ funktion.

kungkarlliten

Byst av Karl X Gustaf, Rådhuset i Gbg.

Riksmötet

Byggnaden steg i anseende när kung Karl X Gustaf beslöt att riksdagen skulle sammanträda där år 1660. Att riksmötet förlades till Göteborg berodde på att man befann sig i krig med Danmark. Det berättas att konungen kom farande till Göteborg från krigsskådeplatsen på kontinenten, julaftonen 1659, och under pompa och ståt samlades ständerna i den s k Rikssalen i Kronhusets nedre våning den 4 januari 1660. Här avhandlades den utrikespolitiska situationen samt hur man skulle stärka Sveriges försvar. Den lille fyraårige kronprinsen, sedemera Karl XI, hade mött upp pappa i Göteborg och satt nedanför tronen under mötet.

Det hela gick över förväntan och kungen skulle just åka tillbaka till kriget när han i mitten av januari hastigt insjuknade. Den mycket korpulente Karl Gustaf fick svår feber, hosta och andnöd och ”med klart sinne och med stor frimodighet mötte han nu döden”, efter vad det berättas. Den 13 februari 1660 avled så kungen vid en ålder av 38 år och Karl XI:s förmyndarregering fick nu ta vid och styra landet. Den 1 mars hyllades den lille arvprinsen som Karl XI, Sveriges konung. Även detta skedde i Rikssalen.

Museiinteriör från Kronhuset, med de två stenlejonen.

Museiinteriör från Kronhuset, med de två stenlejonen.

Museet

År 1669 blev nedervåningen gudstjänstlokal, först för stadens tyska församling, senare för Göteborgs garnison. Kronhuset användes som kyrka ända fram till 1898 då den sakrala inredningen revs bort och flyttades ut till olika museer. Detta år återfick hela huset sin ursprungliga funktion som förrådslokal för Göta artilleriregementes tygmateriel.

Kronhuset i göteborg

Kronhuset i göteborg

kron1900liten

Som sådant fungerade Kronhuset fram till 1929. Samma år anordnades en ny tyganstalt i Kviberg. Göteborgs stad köpte nu hela komplexet av staten och lät restaurera det. Samtidigt började man planera för ett museum på två av våningarna. Det nya museet öppnade 1959 och skulle på olika sätt belysa Göteborgs stad och dess utveckling. Det blev ett stadsmuseum med bl a en stor samling topografiska bilder av staden från gångna tider.

Stadsplanekontoret ställde också ut modeller och planritningar med sikte på framtiden. På museet kunde man även studera de två stenlejonen som en gång prydde Kungsporten. Den senare samt Drottningporten kunde beskådas i form av modeller. De båda lejonen finns idag utställda på Göteborgs Stadsmuseum.

Kronhuset 1666.

På 1990-talet tömdes Kronhuset på grund av brandrisken. Göteborgs museer sa upp sitt kontrakt och huset stod sedan tomt några år, fram till 1998. Då fick Göteborgsmusiken tillgång till lokalerna som därmed ännu en gång kunde användas som kulturhus.

På bilden syns ett vapenliknande ornament, snidat i trä.

På bilden syns ett vapenliknande ornament, snidat i trä. Det är placerat ovanför Kronhusets huvudport och är omgärdat av mystik. Det finns inga källor som berättar om det, och därmed vet man inte när det kom på plats.Det enda man vet med säkerhet är att ornamentet inte fanns där från början.

På gamla teckningar från 1600-talet saknas det. Men på 1800-talet kan det beskådas på sin nuvarande plats. Det är ett egendomligt ornament som uppvisar klassicistiska drag parat med en barockliknande svulstighet. Vi ser två harnesk som tydligt alluderar på antikens Rom och dess legionärsrustningar.

Här syns också svärd, fanor, ett visir med plymer samt något som liknar ett konungaäpple. Att Kronhuset byggdes som magasin för krigsmateriel förklarar uppenbarligen träornamentets innehåll. Det som kan förefalla märkligt är snarast stilen. De två romarliknande harnesken är mycket plastiska och tycks nästan befinna sig i rörelse. Här finns starka drag av femininitet; bröst, mage, höfter och smala axlar.

De ger snarare en känsla av yppighet än av muskulösa kroppar. Vad detta kan betyda vet man inte. Kanske har konstnären helt enkelt överdrivit den antika plasticiteten för att söka skapa en realistisk känsla. Kanske ville han visa att det faktiskt var människor av kött och blod som kastades in i krigen och som sökte skydda sig där bakom stridsmunderingarna.

Av Katarina Sjöstedt

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!