1688

Vid Köpmannagatan nära Kristine kyrka upptäcker stadsmedicus Abraham Bex en hälsobrunnskälla.
Detta år kommer kunglig förordning för att stävja det spektakel som kunde förekomma vid begravningar. Vanan att föra den döde till kyrkogården i procession under ”utsjungning” gillades icke av statsmakten. Istället skulle liken genast sättas i kyrkan eller på kyrkogården, ”där äfven skolan kunde vara tillstädes och den döde med sjungande uppvakta”. (Göteborgs gymnasium låg vid hörnet av domkyrkan).

Göteborgs bödel begär hos stadens styrande att få begrava sitt avlidna barn på domkyrkogården. Han vill också att kyrkklockorna skall ringa vid akten och att skolungdomen skall sjunga för den lilla. Efter överläggning med kyrkoherden beslutas att barnet ej får begravas där med hänsyn till ”gement och enfaldigt folks eftertalan och inbillning”. Bödeln hänvisas istället till hospitalets eller Örgrytes begravningsplats.

Källa: Kronologiska anteckningar rörande Göteborg.

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Kalendariet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!