Kungsportsavenyn i Göteborg

Stadsplanen för Kungsportsavenyn fastlogs redan 1863. Det anmärkningsvärda med den planen var att den verkställdes ca 70 år senare genom beslut av stadsfullmäktige utan någon förändring. Göteborgs stad var inspirerad av de stora breda boulevarderna i Paris och München på den tiden. Det fanns främst tre anledningar till varför avenyn var så bred. Göteborg hade under 1700-talet härjats av stora bränder för husen var mestadels byggt i trä. Man byggde därför i materialen puts, sten och tegel. Så det var av brandsäkerhetstekniska skäl som man ville ha lätt framkomlighet för att kunna släcka eventuella bränder. Den andra anledningen var att avenyn var byggt för borgerligheten med fashionabla fasader och man vill framhäva de ståtliga fasaderna genom gatans bredd. Det tredje var att avenyn hade s.k. små fina förträdgårdar med svarta smidesstaket framför portuppgångarna till bostäderna. Gatan skulle också få plats för gångtrafikanter, bil- och spårvagnstrafik. Andra anledningar var att man ville ha mycket luft och grönska. Viktigt var hygienen, det skulle vara lätt att hålla rent.

Fotograf: Ulf Ljungberg 2010 – Kungsportsavenyn 16 –22

Här har vi fastigheten Kungsportsavenyn 16-22 även kallad ”Adrianopel” efter arkitekten Adrian Crispin Petersson byggt 1880-1883. Fastigheten är ritat efter fransk nyrenässans. Det franska i huset är de livfulla och böljande taken med de så att säga tornen som här är klädda med rutmönstrad zink. Det typiska för den franska renässansen är också de utskjutande fasaderna s.k. risaliter som gör att fasaden får rörelse och blir dynamisk i sitt formspråk. Arkitekten Adrian hade själv sin bostad här med sin familj i uppgång nummer 18. Fastigheten var då 1883 endast en bostadsfastighet med ett flertal förträdgårdar som är bortagna sen länge tillbaka. Huset idag består av butiker, kontor och numera nybyggda bostadslägenheter i takvåningen. Detta kvarter är känt även under namnet ”Örup”. Under 1960-talet ville Göteborgs politiker riva fastigheten för att bygga nytt. En stor del av invånarna i Göteborg protesterade och några ockuperade huset. Göteborgs politiker fick till slut ge med sig och man bevarade huset. Förra året 2011 gjorde man en fasadrenovering av huset och man har fått fram en vit bländande puts.

Fotograf: Ulf Ljungberg 2010 – Valand

Mitt emot Adrianopel har vi huset Valand. Denna fastighet stod klart 1886 och ritad av arkitekten Georg Krüger. Huset går i italiensk nyrenässans. Typiskt för det italienska på Valandhuset är en markerande rustik dvs grov bottenvåning medan övervåningen med sitt ljusröda ”frankfurtertegel” fick huset av en luftig och lättare karaktär. Den övre våningen är paradvåningen s.k. piano nobile. Den har hörnrustik, dekorativa fönsteromfattningar, balusterdockor i nederkanten i några av de stora fönstren, runda plafonder, halvkolonner med korintiska kapitäl. Våningen avgränsas över till med en s.k. tandssnittslist. Överst har vi en liten övervåning med små fönster som kallas för mezzanin, vanligt som sovrum i renässansvillor på 1500-talet. Detta är den typiska stilen för renässansen som den var, då den uppstod på tidigt 1500-tal. Under slutet 1800-talet uppfann man den hydraliska hissen, då ville man ha paradvåningen högst upp. Det finner man särskilt vid vasastans hus vid Södra Allégatan.

Valandhuset byggdes med syfte att bli Göteborgs Musei, Rit- och Målarskola för man hade vuxit ur sina gamla lokaler. Huset kom till mycket tack vare konstmecenaten Pontus Fürstenberg, som donerade 30 000 riksdaler. Den förste föreståndaren  för Valands Musei, Rit- och Målarskola var konstnären Carl Larsson, som då fick en årslön på 3000 riksdaler plus fri ateljé. Larsson var föreståndare under perioderna 1886-1888 samt 1891-1893.

Huset hade också en fin restaurang i bottenvåningen och hade ett väldigt gott rykte. Det fanns andra aktiviteter i huset också. Den Fonografiska föreningen höll till här dvs man arbetade med rörliga bilder. Så julen 1896 visades här den första rörliga filmen i Göteborg.

Källa: . Gudrun Lönnroth, Göteborg Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Del 1, Göteborg 1999

G.Schönbeck, Göteborg genom ritningar, Göteborg 2004

Av Ulf Ljungberg augusti 2012