Landala – ett rövarnäste?

Det var en gång ett hemman som tillhörde Krokslätt Nordgården i Örgryte socken, och som kallades Landala. En herrgårdsbyggnad som låg intill den plats där Holtermanska sjukhuset så småningom uppfördes. Namnet Landala kan vid första anblicken ledas till gårdens ägare från 1782, kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin. Men historikern Sören Skarback hävdar dock att namnet har en helt annan uppkomst:

Landala Långgatan

Landala Långgatan

”På försommaren 1659 kom bruksherren Markus Kock och hans energiska hustru Elisabeth van Eijk från Avesta myntverk på besök till Göteborg. Den holländskättade dalkullan Elisabeth van Eijk gladde sig främst åt en utflykt till en vacker dal. Hon kallade den Laandal. Laan är det holländska ordet för allé och ordet dal har samma betydelse på holländska som på svenska. Ordet laan är också besläktat med engelska lane, som ursprungligen betydde smal stig mellan buskar. Den definitionen passar bättre här.”

I de östra utkanterna av dåvarande Landala ligger lantstället Brandtdala, som ibland kallas Lilla Lorensberg eller Fredriksberg (rivet 1912), alltså ungefär där Aschebergsgatan idag möter Föreningsgatan.

Vid det som senare blir Vasa sjukhusområde ligger ett annat landeri – gården Gibraltar. Landeriet finns kvar inom Chalmers campus och sedan 2008 är det en handfull researrangörer som sitter på Gibraltar Herrgård, och trots att man i Göteborg lägger ner italienska språkundervisning på universitetsnivå, inrymmer lyckligtvis byggnaden det italienska konsulatet. Gibraltar herrgård är listad som kulturhistoriskt värdefull av Byggnadsstyrelsen. Landeri betyder att det är en ståndsmässig bebyggd jordbruksmark.

Men jag tänker hålla mig till de norra delarna av Landala som först under 1860-talet börjar utarrenderas och bebyggas. Först år 1866 begär Örgryte socken, att Landala som stadsdel skall införlivas med Göteborgs stad. En grundläggande orsak är att Örgryte inte anser sig kunna avhjälpa rådande brister inom ”sundhet och hälsa”.

Området anses i dessa dagar vara ”ett tillhåll för tjuvar och banditer”. Själv är jag född där!
Ofta hamnar de unga pojkarna i slagsmål med gäng från andra stadsdelar. Det gäller att bevaka sitt revir – i mindre seriös dagstidning lär det en gång ha stått att läsa;

”Det avlopp illa. Landalapojkarna tyckte det var gement roligt. De nöpo hästarna i benen, ryckte polisen i skörten och ville titta på värjan. Men polisen blev arg, drog sitt svärd och skulle hugga in. Men ”Kalle Plunta” ryckte till sig värjan och polisen hamnade på huvudet i gatan. Och så hurrade alla pojkarna, nu väl 800 stycken, ropande: ”Polisen är full, han ramla å hästen! Nä, nä hör du, gå hem te käringa, han kan ju inte gå, opp på hästen mä honom”!

Egnahem

1876 införlivas herrgårdarna Landala och Gibraltar med Göteborg, medan övriga områden får vänta ända till 1883, och ännu 1889 skrivs att bebyggelsen ligger;

”utan all ordning i gyttringar på bergen” och ”de äldre husen är alla af trä och mycket usla. Befolkningen torde vara den fattigaste i Göteborg, och hemmen äro vanligen allt annat än inbjudande.”

I augusti 1871 tas vattenreservoaren i Landala i bruk – där dagens idrottshall Fjäderborgen ligger. Reservoaren rymmer ”2 miljoner kannor vatten” och vattnet leds från Delsjön. Alltså närmare 6 miljoner liter vatten!

Landala ingår i nu stadsplanen och den enkla trähusbebyggelsen kompletteras först med landshövdingehus. Nästan tjugo år senare invigs stadens fattigvårds- och arbetsinrättning, det som kom att kalls  Bracka, (senare Vasa sjukhus och därefter Chalmers).

Landala kapell

Landala kapell

1885 invigs Landala kapell, som trettiofyra år senare flyttas till sitt nuvarande läge – Kapellplatsen skulle byggas om.

En tidig morgon, när jag kommer ner för Egnahemsbacken, på väg till Götabergsskolan, ser jag hur lågor slår upp från kapellets torn!
Kapellet återuppbyggs snart, men jag tror det målas i annan färg. Vill minnas att det som en gång brunt, mörkrött och en annan gång gråvitt. Kanske har jag fel?

Vi som flyttade till Guldheden på 50-talet, och säkerligen även dagens Guldhedsbor, har ofta vandrat på höjden ovanför Landala – bland de vackra bruna villorna och radhusen  som kom till redan i början av år 1914. En både klok och inflytelserik person föreslår en egnahemsrörelse – i syfte att uppmuntra mindre bemedlade personer som ville ha eget boende – ska får bygga här, villor som idag är näst intill omöjliga att förvärva. Och platsen för byggandet anses vara den mest vällämpade på grund av sitt ”synnerligen friska och behagliga läge”. Själv minns jag mycket väl alla vackra trädgårdar där äppleträden blommade om våren och ankdammen där vi åkte skridskor om vintrarna.

Översiktsbild över Landala i Göteborg

Översiktsbild över Landala i Göteborg

Ingen kunde undgå att lägga märke till att Göteborgs stad, redan i mitten av 50-talet, börjar köpa fastigheter – och att just Landala utses till den stadsdel som fastighetsbolaget Göta Lejon utnämner till sitt första saneringsområde. Vi har nu framme vid år 1960. Hus köps upp i stor omfattning, och 1964 inleds nya planer för området.

Rivningsraseriet startar i stor skala 1968 och drygt 2 200 hushåll tvingas flytta. Endast ett fåtal har av olika skäl möjlighet att flytta tillbaka. Tomtmarken delas upp mellan sju privata byggbolag och nybyggnationen av Landala påbörjas i augusti 1969 – och genomförs under en relativt kort tid. De sista husen står färdiga 1973. Totalkostnaden för projektet uppgår till drygt 370 miljoner kronor, varav byggkostnaden utgör 83% och kostnaderna och fastighetsförvärv och rivning till 13%.

Den gamla bebyggelsen får ge plats åt ”miljonprogrammet” – moderna höghus. Lyckligtvis återstår en del av landshövdingehusen (t ex Holtermansgatan) som idag ägs idag av Stiftelsen Chalmers Studenthem.

Landala centrum står därefter klart under 1974.
Vackert? En fråga som ställs allt som oftast…

Några kronologiska händelser;

1834 – första koleraepidemin bryter ut
1871 – vattenreservoaren vid Viktoriagatan invigs
1876 – Landala Herrgård inlöses av staden
1883 – Landala införlivas med Göteborg
1885 – Landala Kapell invigs
1889, 8 juni – Hjalmar Branting talar för första gången i Göteborg, på ett möte med i Landalaskogen, på gränsen mellan Guldheden och Landala
1892 – Landalaskolan invigs
1893, 1 juli – invigs Holtermanska Sjukhuset (hudklinik)
1901 – Göteborgs första skidhoppbacke, Trästupet, anläggs och snartblir stulet, återuppbyggdes aldrig August Palm
1906 – invigs Götabergsskolan
1907 – torghandeln på Kapellplatsen startar
1909 – Vasakyrkan invigs
1911 – spårvägen börjar trafikera sträckan Vasaplatsen-Kapellplatsen.
1914 – första ”Egna Hemmet” står klart i Landalabergens södra del. Hela området var färdigt 1922.

 

Kommentarer

comments

Om Maya Hedberg

Kort biografi – Maya Hedberg
Född i Landala, Göteborg. Uppvuxen i Guldheden. Slumpen förde mig tidigt till Italien som blev ett land jag gärna återvänder till. Som utredare/planerare inom sjukvården Göteborg och Västragötalandsregionen har jag en lång erfarenhet av skrivande – vandrat genom förvaltningens alla byråkratiska vindlingar. Sedan några år tillbaka blev skrivandet mer fritt och berättande – särskilt om företeelser i livet och i synnerhet om historia. Prövat olika skrivsätt inom olika genre – lärde mig att skriva om, på ett mer personligt sätt för att förhoppningsvis ta tag i läsaren – och fånga intresset för vår egen historia, vårt ursprung.

Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!