Landtrafik

Göteborg var vid sin grundläggning, på många ställen så lågt beläget att det ofta blev översvämningar från älven. I samband med grävning av kanalerna gjordes utfyllningar av schaktmassor så att gator och tomter höjdes. Men vid hårda stormar steg älvvattnet så mycket att det ändå blev stora översvämningar. Stora Torget (nuvarande Gustav Adolfs Torg) och kvarteren däromkring var under 1600-talet flera gånger helt översvämmade. Omkring år 1700, sedan gatorna höjts ungefär 2,5 meter ("4 alnar") över den ursprungliga marknivå, var faran för översvämningar avvärjd.

I ett försök att hålla gator och öppna platser i gott skick utfärdade magistraten 1639 en förordning att de borgare som inte hade stenlagt gatan framför sina hus skulle "till nästkommande S : t Johannes tid låta dem stensätta" . Om tomtägarna vägrade skulle äganderätten frånkännas dem och tomterna tilldelas andra som "därtill ville accomodera sig". Enligt förordningen skulle gatorna vara stensatta med småkullriga gråstenar och renhållas av husägarna.

Den äldsta stadskartan, upprättad 1644, visar det gatusystem som i huvusak fortfarande finns kvar i staden inom Vallgraven. Det dröjde dock till början av 1700-talet innan de gator som visas på kartan var utlagda. Till landsbygden utanför Göteborg fanns tre huvudvägar; en åt nordost till Gullbergsbryggan; en åt sydost till Getberget och en åt väster till Stigberget.

Vägarna från Göteborg ut på landsbygden underhölls genom myndigheterna. Även militären hade skyldighet att underhålla vissa vägar vilket de skötte så dåligt att myndigheterna tvingades ingripa. Landsvägarna saknade helt dränering långt in på 1700-talet. När det regnade var det därför nästan omöjligt att fara på dessa. Först vid mitten av 1700-talet beslöt borgerskapets äldste, "at wägarne skulle blifwa med nödiga aflopsdiken försedda" . Flertalet av Göteborgs landsvägar var i slutet på 1700-talet grusade eller försedda med ett enkelt bärlager av singel.

Landsvägarnas mycket dåliga skick gav upphov till  (1) bildandet av ett bolag 1836 som skulle "Mc Adamisera" vissa vägar. Men makadamisering hjälpte inte mycket och det kom förslag på att lastvagnarnas hjul, som skar ner i vägbanan, skulle breddas.

Gatorna saknade trottoarer ända till 1837 då sådana anlades på det mest trafikerade gatorna – Kungsgatan och Hamngatorna. Dessa arbeten finansierades med privata bidrag.

Anläggande och underhåll av landsvägarna hade oftast utförts av dem som bjudit lägst på de entreprenadauktioner som myndigheterna utlyste. 1811 hölls tre auktioner men inget bud var acceptabelt och borgerskapets äldste beslutade att myndigheterna själva skulle ta över verksamheten och att en särskild styrelse skulle tillsättas. Styrelsen, som också fick hand om stadens skjutsningsverksamhet, fick namnet skjuts- och åkeristyrelsen. 1864 övergick en stor del av arbetet till Gatu- och vägförvaltningen.

1845 upphörde tomtägarnas skyldigheter att underhålla stadens gator, anlägga trottoarer och försörjning med gatubelysning. En kommitté tog över ansvaret och kostnaderna skulle täckas genom avgifter från olika befolkningsgrupper. En del gator innanför Larmgatorna stensattes och 1859 beslutades att alla gator inom Vallgraven skulle stensättas med tuktad sten.

(1) Makadam av Mc Adam – namnet på en skotte som var den som introducerade idén att använda krossad sten i vägbyggen.

Gatulängden mer än fördubblades mellan 1860 och 1880 när nya gator anlades i stadsdelar utanför Vallgraven. Makadam  var det vanligaste gatubeläggningsmaterialet. Kullerstenen borttogs på flera gator och ersattes med makadam eller tuktad sten i en del fall. Under 1880-talet blev många nya gator färdiga: Vasagatan, Kungsportsavenyn, Mårten Krakowsgatan, Riddaregatan, Borgaregatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Linnégatan, Karl Johansgatan m.fl .

Källa: Göteborgs utbyggnad – Några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för ”Alla tiders Göteborg” som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Det här inlägget postades i Vad hände när? och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.