Örgryte gamla kyrka

 

 

Örgryte gamla kyrka

Örgryte gamla kyrka

3org14


Byggnadshistoria

När Göteborg grundades 1621 blev Örgryte kyrka annexförsamling till domkyrkoförsamlingen i Göteborg. 1712 blev Örgryte tillsammans med Majorna och Kungsladugård egen församling. Församlingen omfattade förutom Örgryte socken hela det område på södra sidan av Göta älv som inte tillhörde Göteborgs stad. Med början på 1700-talet växte församlingen allt mer, främst i Majorna. Kyrkan byggdes ut flera gånger för att rymma den allt större församlingen.

Örgryte gamla kyrka

 

Örgryte gamla kyrka

Majorna blev egen församling 1869. Även andra delar av Örgryte blev under 1800-talet egna församlingar. Runt 1870 ansågs kyrkan vara för liten och en om- och tillbyggnad planerades, men istället byggdes Örgryte nya kyrka inte långt från den gamla.

Örgryte gamla kyrka används idag främst för högtidliga tillfällen som bröllop. Den användes som gudstjänstlokal sista gången den 5 juli 1890.

"Kyrkans sannolika första utseende" av Ernst Hörman 1915.

Kyrkan byggdes sannolikt på 11-1200-talet. Den bestod till en början av ett kort rektangulärt långhus med ett rakt avslutande kor. Entrén låg på kyrkans sydsida nära den västra gaveln. Delar av den ursprungliga medeltida kyrkan finns bevarad i långhusets västra del.

1925-26 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan. Den leddes av Sigurd Curman och Axel Forssén. Tegeltaket lades om, skorstenar revs och man lagade och målade om putsen.

 

"Kyrkans antagliga utseende år 1736" av Ernst Hörman 1915.

1981 gjordes ytterligare en restaurering av kyrkan. Den gamla putsen togs bort från murarna och gjordes om, taket reparerades och fönsterkarmar och annat målades om.

1. 1200-tal, 2. 1682, 3. 1735-36, 4. 1748-49, 5. 1775,6. 1817

Den första stora tillbyggnaden genomfördes 1735 och den sista 1817.

1681-82 (2) byggdes ett vapenhus i trä på kyrkans västra gavel.

1735 (3) revs det gamla koret efter ett beslut att förlänga långhuset och vidga koret.

1748 (4) revs vapenhuset i väster och ersattes av ett torn, ritat av Bengt Wilhelm Carlberg (1696-1778). Han var stadsarkitekt i Göteborg och under 50 år kyrkoföreståndare i Örgryte. Torntaket var tegeltäckt och spetsigt. På tornet finns årtalet 1748 som alltså inte betyder att kyrkan byggdes då utan att kyrktornet uppfördes detta år. Carlberg ville på 1770-talet komplettera kyrkan med ett tvärskepp. På grund av ekonomiska svårigheter kunde bara den ena delen byggas i det första skedet.

1775 (5) byggdes så den norra delen av tvärskeppet, ritat av Carlberg.
1792 byggdes ett vapenhus i trä framför den norra korsarmen.
1806 förändrades tornets utseende när det fick en kopparhuv.

1817 (6) fullbordades tvärskeppet av arkitekt Justus Fredrik Weinberg. Den södra korsarmen fick en nyklassicistisk prägel.
1858 revs vapenhuset vid den norra korsarmen och ersattes med ett nytt.

Akvarell av Adam Gottlob Gielstrup 1790.

Akvarell av Adam Gottlob Gielstrup gjord 1790. Under tavlan står det ”Udsigt af Orgryte Kircke ved Gothenborg paa Vejen til Norge”. Gielstrup (1753-1830) var en dansk skådespelare som ägnade sig åt landskapsmåleri. Han lär ha haft anseende om sig att vara en noggrann verklighetsskildrare.

Akvarell målad av Justus Fredrik Weinberg 1811. Det var länge den äldsta kända målningen av kyrkan.

Akvarell målad av Justus Fredrik Weinberg 1811.
Det var länge den äldsta kända målningen av kyrkan.

I de båda målningarna är det möjligt att se skillnaden på tornet. 1748 byggdes det spetsiga tornet ritat av B.W. Carlberg. Torntaket var tegeltäckt och spetsigt. 1806 fick tornet sitt nuvarande utseende med kopparhuv.

Foto G. Posse 1916

Foto G. Posse 1916

Vid restaurationen 1926 ersattes det gamla trägolvet av skifferplattor.

Altaruppsatsen. Foto: G. Posse 1916

Altaruppsatsen. Foto: G. Posse 1916

Inventarier

Vid restaurationen 1926 ersattes det gamla trägolvet av skifferplattor. Nya loger, bänkar och läktare uppfördes i det norra tvärskeppet. Bänkarna byggdes om, fick nya dörrar och målades. Även predikstolen och läktarfasaden målades.

Altaruppsatsen är utförd efter ritning av Carl Wilhelm Carlberg 1800. (Han var son till Bengt Wilhelm Carlberg och liksom sin far stadsarkitekt i Göteborg.) Det är ett träkors i svart och guld med korintiska pilastrar vid sidorna.

Predikstolen är placerad på kanten mellan den norra kyrkväggen och den norra korsarmens östra vägg. Den skänktes 1780 av Gustaf Bernhard Santesson och hans fru Elisabeth Matsen. Santesson var en framstående handelsman och efterträdde Bengt Wilhelm Carlberg som kyrkoföreståndare.

Predikstolen är placerad på kanten mellan den norra kyrkväggen och den norra korsarmens östra vägg.

Predikstolen


I kyrkoräkenskaperna 1780 står det:

”Nota: Ofvanskrifna behållning (1350 dal. S:mt) hade icke existerat så framt den i år invigda prydeligaste och kostsamma prediko- med gifven vackra både nödiga och väl inrättade preste-stol icke blifvit skänkta till kyrkan af Herren till Kärralund, grosshandlaren i Göteborg och nuvarande Örgryte kyrkas högst prisvärde föreståndare, herr Gustaf Bernhardt Santesson och dess Gudsälskande Fru Elisabeth Matsen. Vid predikostolens invigning Dom. XV p. Trin. eller den 3 Sept. 1780 bekom jag ej tillstånd att nämna den eller de, som skänkt dessa kyrkans möbler till kykans ansenliga prydnad, men beder om förlåtelse, att jag för framtiden nu skrifver och anmärker detta å Embetets vägnar till nämda Christmilda Herrskap aflägga derför vördsamste, kärligaste tacksägelse med troligaste tillönskningar, att deras namn måga förblifva både i evig åminnelse och rik välsignelse!!! Skrifvet uti mitt i Örgrytes Pastorat varande 38:de kyrkoherde- och 72 års ålder. Magnus Wallerius. Pr: Archi, Pr: Goth et Pastor in Örgryta.”

Ur: Stenström, F, Örgryte genom tiderna, 1920, s.49f

Kyrksilvret består av kalk och paten av förgyllt silver från 1746, oblatask från 1847 och vinkanna från1874, båda av silver. Det finns fyra gamla håvar, den äldsta från 1600-talet. På altaret står två trearmade ljusstakar i malm. Den ena från 1668 och den andra är en kopia gjord 1926.

Takmålningar av Johan Ross d ä och MichaelCarowski.

Takmålningar av Johan Ross d ä och Michael Carowski.

Vid 1926 års restaurering rengjordes och konserverades målningarna.

Vid 1926 års restaurering rengjordes och konserverades målningarna.

Takmålningarna i Örgryte gamla kyrka är gjorda av Johan Ross d ä och Michael Carowski. Carowski assisterade vid målningen av kyrkan som utfördes 1740. Det har diskuterats vem som är den egentlige konstnären, Ross eller Carowski.

En del har varit av den åsikten att Ross gjorde ritningarna och Carowski målade. Ross mottog dock betalningen från kyrkan för i kyrkans räkenskaper för 1742 finns följande utgiftspost:
”Till målaren Ross för kyrkans målning under hela himlingen, läktaren och stolarne…400 dal.smt.”

Johan Ross d ä 1695-1773. Självporträtt.

Johan Ross d ä 1695-1773. Självporträtt.

Johan Ross d ä föddes i Holstein 1695 och dog i Göteborg 1773. Hans dotter Maria gifte sig 1744 med Michael Carowski, född i Danzig. 1737 blev Johan Ross d ä mästare och var ålderman i Göteborgs målarskrå 1744-1767.

Adress

Danska vägen/S:t Sigfrids plan
41274 Göteborg

Internet

orgryte.forsamling@svenskakyrkan.se
http://www.svenskakyrkan.se/orgryte

Kontakt

Telefon: 031 7318300
Fax: 031 7318309

av Marie Karlsson

 

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!