Oskar Fredriks kyrka

1924 gick jag och läste för kyrkoherde Oscar Cullberg i forsamlingshemmet i hörnet av Värmlands- och Plantagegatorna och konfirmerades i Oskar Fredriks kyrka på våren. Och det var vid detta tillfälle jag för första gången gick i långbyxor ett stort ögonblick i en ung pojks liv. Och vandringen från hemmet på Vegagatan till kyrkan tillsammans med föräldrar och syskon var naturligtvis också en högtidligt upplevelse.

Och 1993 fyllde denna min konfirmationskyrka 100 år.

”Socken är den gamla benämningen på en församling. Till en socken hörde de som sökte sig till samma kyrka. Runt om i våra bygder ligga små och stora kyrkor. De ligga där som centralpunkter. Från byarna och gårdarna leda vägarna dit. Det gemensamma för dem alla, enda samlingsplatsen, var i forna dagar kyrkan. På en höjd, synlig vida omkring, ligger för det mesta kyrkan. Och ”uppåt visar korskrönt tinne till ett mål, som evigt är”.

Så ligger också Oscar Fredriks kyrka, så gott som mitt i församlingen. Dessa höga spira når högt den omgivande bebyggelsen. Den vill vara hela församlingens mötesplats. Den vänder tanke och blick uppåt från vardagens bekymmer och möda”.

(Oscar Cullberg 1946)

Dessförinnan hade emellertid något inträffat, som också hör till Oskar Fredriks kyrkas historia. Dess namn var ju anmärkningsvärt, då det ej, såsom eljest är sed överensstämde med församlingens namn. Det hade emellertid kommit till för att hugfästa minnet av landets konung Oscar II som för övrigt besökte kyrkan år 1898 och inskrev sitt namn i den gästbok, som förvaras i sakristian.  När församlingsdelning skedde år 1889, bestämdes att den församling, som behöll kyrkan, skulle ha dess namn, medan den nya skulle benämnas Masthuggsförsamlingen.

Från och med detta år kunna vi alltså tala inte bara om Oscar Fredriks utan också om Oscar Fredriks församlings kyrka.

Genom avsöndring från Masthuggsförsamling bildades Oscar Fredriks församling med Paradisgatan som gräns i väster och Linnégatan i öster. Trots församlingsdelningen fortsatte ändå kyrkobokföringen i Masthuggs församling till år 1908. De som äro födda inom Vegaområdet före detta år blev sålunda födda i Masthugget. Det kanske också kan vara av intresse att veta att Slottsskogsparken med där befintliga bostäder för personalen ingår i Oscar Fredriks församling.

Eftersom Masthugget som Oscar Fredrik till en början inte hade egen kyrka hölls gudstjänsterna i Johanneskyrkan, men 1889 påbörjades bygget av kyrkan på Dahlinberget, som uppfördes av byggmästare F O Pettersson efter ritningar av arkitekten Helgo Zettervall. Den i nygotisk stil uppförda kyrkan är nog en av vårt lands vackraste, arkitektoniskt sett. Väggmålningarna gjordes av konstnären Albert Eldh. Glasmålningarna av artisten Callander.

När kyrkan 2/4 1893 invigdes av biskop Rodhe löd sluträkningen på 515 000 kronori relation till denna kostnad kan  jämförelsen göras med den 1978 utförda renoveringen, som belöpte sig till ett belopp av 9 500 000 (niomiljonerfemhundratusenkronor). Återinvigning skedde 3/12 1978.

Kyrkans tillkomst förorsakade på sin tid livliga protester. Protesterna berörde ej kostnaderna för templets uppförande, men så mycket mer det vackra utförandet, man menade att i en stadsdel med en utpräglad arbetarbefolkning kunde ett enklare utförande varit nog. men som Fredberg skriver i sitt verk Det gamla Göteborg ”det nya templets lovprisare blevo inte svaret skyldiga. Det bereddes dem, som icke har råd eller tillfälle att besöka andra offentliga, tilltalande lokaler, en ädel och billig njutning, då de kunna ha glädjen att en stund i detta tempel få ägna sig åt ljuset och färgernas skönhet…”

Oscar Fredrik kyrka, altan.

Vi kanske också skall nämna något om församlingens första kyrkoherde. Hans namn var Edvard Konstantin Osterman född 1843. Han invigdes i prästerligt ämbete 1874 och efter att ha fungerat som predikant i såväl Birgittas kapel som Johanneskyrkan utnämndes han 1889 till kyrkoherde. Osterman var efter den tidens  mått mätt i sitt sätt utomordentligt folklig och lättillgänglig. Att dessutom vara född av frireligiösa föräldrar skapade i sin tur trassel för honom. En sådan bakgrund gjorde det helt omöjligt för dåvarande biskopen Gustaf Daniel Björk (1806-1888) att prästviga. Osterman begav sig då till Skara där han fick mottaga prästvigningen av biskop Beckman. Men det blev en konflikt inom de kyrkliga kretserna då han skulle utnämnas till kyrkoherde. Från högkyrkligt håll var det en korrumperad debatt med fulla angrepp där framlidne biskop Björks anda ledde Ostermans moståndare.

Kyrkoherdar i Oscar Fredriks kyrka har varit Osterman 1889-1909. Viktor Rundgren 1912-1921. Oscar Cullberg 1921-1957. Karl-Åke Henningsson 1958-1970. Lars-Gunnar Ericsson 1971-1986. Kenneth Kjellberg 1986-.

(Delar av historiken hämtade ur Harry Werners tidigare art. kyrkan)

Låt din kyrka visa stigen
som vi vandra, tills vi nå
templer, där evinnerligen
inför dig, vår Gud, vi stå.


Lite Kyrkligt

  • Den nygotiska stilen, som i slutet av 1800-talet blev  den förhäskade kyrkostilen och i Göteborg fick sitt främsta monumentet i Oscar Fredriks kyrka, uppförd av Börringe tegel som en korskyrka med välvt femsidigt kor.
  • I början av seklet, närmare bestämt 1904, beklagade kyrkfolket fönstermålningarna i kyrkan som gjorde att färgskiftningen irriterade besökarna när solens strålar sökte sig in i kyrkan. ”Tvätta bort de kolerade gubbarna å fönstret på kyrkans södra långvägg och låt Guds klara dagsljus inkomma genom rena fönster i templet”, löd tidningsrubrikerna.
  • Den tredje adventsöndagen 1969 invigdes en ny orgel i kyrkan. Den gamla orgel ver från 1893 och hade i stort sett tjänat ut. Den nya som har 45 stämmor är byggd av Hammarbergs orgelbyggerioch det har tagit ett år att bygga orgel.
  • I januari månad 1970 tog två kyrkotjuvar sig för att bryta sig in i kyrkan för att stjäla kyrksilver. Men en person som promenerade i parken kring kyrkan lade märkte till herrar tjuvar,ringde polisen som tog tjuvarna på bar gärning. Det visade sig vara ett fint kap. Det var nämligen två internationella förbrytare som togs till vara denna januarikväll.
  • Och den förste mars 1972 stals två kandelabrar i kyrkan. En tid efteråt fann kyrkovärden dem stående utanför kyrkan. Så kom inte och säga att tjuvar är ohederliga.
  • 1973 undrade församlingsborna om Oscar Fredriks kyrka höll på att falla sönder. Ja, så farligt var det inte, men en plåtprydnad, en halv meter lång och en halv meter hög, föll ned från tornet och en man som gick under klarade sig med blotta förskräckelsen.
  • Men en olycka kommer sällan ensam. En äldre vegagatsbo berättade att hon 1909 eller möjligen 1910 såg en ballong med passagerare som fastnade i kyrkotornet. Historien om ballogen väckte liv i många andar och så sent som 1973 togs saken upp i göteborgspressen där många påstod att sagesmannen hade drömt alltsamman, men då kom ytterligare en församlingsbo till undsättning och förklarade att i dennes ungdom pratades det mycket om ballongolyckan i Oscar Fredriks kyrkotorn.
  • En tråkig händelse inträffade när Oscar Fredriks kyrka byggdes. Ett blixtnedslag träffade en arbetare som höll på med plåtslageriarbeten på taket. Han avled omedelbart.
  • Den 23 april 1973 firades kyrkans 80-årsjubileum med predikan av biskop Bo Giertz. I högmässan framfördes bl a en del av kantaten vid kyrkans invigning. En utställning hade också arrangerats i församlingshemmet. Här fanns fotografier och ritningar, nattvardskärl från invigningen. Omkring 150 församlingsbor samlades efter högtiden till kyrkkaffe.
  • Söndagen den 18 april 1975 avgick musikdirektöten i Oscar Fredrik, Torsten Sörensson. Han fick en fin hyllning för allt det fina och uppskattade arbete han lagt inom kyrkan. Mellan 40 och 50 sångare medverkade i konserten, bland andra Sångsällskapet Lyran.
  • Minns ni klockslagen i Oscar Fredriks kyrktorn. Det var en egendomlig klocka som slog fem slag när hon var ett, tre slag när hon var halv sex, nio slag när hon var fem och sexton slag när hon var tolv.
  • Apropå slagverk i kyrkan så finns i tornet även tre stycken kyrkklockor som tillsammans väger inte mindre än 3 580 kilo.
  • Komminister emerius Olof Elmgren-Warberg avled 1975, 84 år gammal. Elmgren-Warberg var en mycket känd och omtyckt person inom vår stadsdel. Han blev komminister i Oscar Fredriks församling 1933 och där han var verksam till pensioneringen 1961, samma tjänst i samma församling som sin fader, Fredrik Elmgren-Warberg.
  • Modern kyrkomusik vållade strid i Oscar Fredrik på 1960-talet. Striden stod emellan musikdirektör Torsten Sörensson och kyrkorådet. Kyrkorådet sade ifrån att alltför modern och svårförståelig musik skall undvikas. Musikdirektören Sven Eric Johansson försvarade Torsten Sörensson och påstod att kyrkorådets beslut är ett utslag av brist på vett och vetande. Under tiden striden pågick han en poet dikta följande stygga vers.

I Oscar Fredrik nu blåses i stridstrumpet
koraler det gäller så striden står het.
Men stillsamma hjorden till Herran ber
att få slippa för många tramp i klaver.

  • På 1960-talet beslutades att tornuret i kyrkan skulle automatiseras. Och det kunde säkert behövas, ty ibland stod visarna stilla så länge, så man trodde att dom fått pensionen på gamla dar.
  • Högtidligt  och stämningsfullt var det i kyrkan den 14 mars 1971 då den nye kyrkoherden Lars-Gunnar Ericsson installerades av biskop Bertil Gärtner. Bland de närvarande märktes den 83-åriga prosten Oscar Cullberg.
  • På 1960-talet gick också Göteborgs prästerskap med kyrkoherde Karl-Åke Henningson i Oscar Fredrik i spetsen till attack mot omoralen och manade till värn om äktenskapet och protesterade mot den förråande anda, som breder ut sig i svensk kulturliv.
  • Till ny kyrkoherde efter Lars-Gunnar Ericsson utsågs församlingens mångårige komminister Kenneth Kjellberg som installerades den 8 juni 1986 av biskop Bertil Gärtner under stor tillslutning av församlingsbor.

Av: Harry Bohman
Källa: Vi från Vega

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!