Posthuset – ”Bracka” – Centralposthuset – Hotellet

Posthuset vid Packhusplatsen

Posthuset vid Packhusplatsen – uppfört 1870 – ritat av J. A Westerberg

Det är en varm sommar under senare delen av 1890-talet och man slänger igen fönsterluckorna i Centralposthuset vid Packhusplatsen. Där har stadens posthus legat sedan 1872. Och trots om – och tillbyggnad under årens lopp blir det till slut ändå för litet och lokalförhållandena är olidliga. Generalpostdirektören Julius Juhlin gör flera påstötningar och kräver nytt – men var ska det ligga? Man behöver en egen fastighet inom Vallgraven – helst i närheten av Domkyrkan eller vid en större plats eller gata. Valet faller på alternativet Drottningtorget. Ett av argumenten för just det här förslaget lyder:

”Beträffande den mission, i fråga om stadens utseende centralpostkontorets
läggande vid Drottningtorget skulle fylla, må erinras om dess vid viktigare
mission att spara korrespondenternas tid och arbete och ej betunga dem med
onyttig fjät avsides läge medför”.

Men det dröjer ända till 1913 då Drätselkammaren äntligen tar ett beslut! Postverket får köpa ett område – en del av tomten nr 67 A i stadens tolfte rote och angränsande mark vid Drottningtorget. Men först i oktober 1915 får man tillträde till tomten om närmare 5 600  kvadratmeter – och då ingår inte marken för posthusgården. Den får man hyra för femhundra kronor per år! Köpeskillingen får dock icke överstiga 711 304, 31 kronor. Det har riksdagen bestämt.

Det blir arkitekten Ernst Torulf (1872-1936) som får uppdraget att rita ett nytt posthus för Göteborg. Han har, tillsammans med kollegan Erik Hahr, vunnit första pris för förslaget till Göteborgs Högskola. 1912 startar Ernst Torulf eget och företaget blev så småningom stadens största arkitektkontor. Han spelar en avgörande roll vid utformningen av Göteborgsutställningen 1923 – och är skapar Renströmska sjukhuset (1913), Naturhistoriska museet (1923), Västgötabanans stationsbyggnad (1932), klinikbyggnader inom Sahlgrenska sjukhuset – och han får naturligtvis en gata uppkallad efter sig – år 1945 finns adressen Ernst Torulfsgatan i Kålltorp.

Göteborgs nya posthuset

Arkitekt Ernst Torulfs första ritningsförslag som Kungl Maj:t godkände under förutsättning att två ingångar
anordnas samt att husets tak får en annan utformning

Ansökan om pengamedel för tomtköpet vid Drottningtorget och byggnation prövas grundligt. Man måste invänta riksdagens beslut om att tillföra Generalpoststyrelsen pengar, och till det krävs återkommande påtryckningar från generalpostdirektören Juhlin. Riksdagsmän diskuterar frågan och till slut avgörs ärendet efter votering – 96 röster mot och 73 för reservationen. Äntligen är det klart för byggstart och året är nu 1915. Byggkostnaderna beräknas till 2, 4 Mkr. Prisstegringar går inte att beräkna. Det råder kristider i Sverige och Europa.

Vad som måste göras före byggstarten är en omfattande rivning – av den där omtalade längan som skämmer torget – gamla fattigvårdsanstalten ”Bracka” som nu inrymmer lokaler för hantverkare och mindre företag.

Ett järnvägsspår anläggs för att underlätta transporter. Här ska schaktas och pålas. Man hittar rester av murarna till ravelinen Prins Fredrik. Bort, bort!
25 000 ton ler- och jordmassor forslas iväg – leran är åttio meter djup och det går åt 6 200 pålar á 16 meter – det innebär att tio mil pålar bär upp grunden. Den armerade betonggrunden tar två år att anlägga – både lockout och fördyrade omkostnader sätter sina spår. Nu har de ursprungliga byggkostnaderna ökat från 2,4 Mkr till 9,45 Mkr! Läget är minsta sagt prekärt. Men riksdagen skjuter till ytterligare pengar och byggnadsarbetet kan tackolov fortgå.

Posthuset - betonggrunden anlägges 1921

Betonggrunden anlägges 1921

Bjälklaget läggs och granitblock levereras från Hunnebostrandsområdet som bildar murar till bottenvåningens fönster.
Är allt frid och fröjd nu?
Ingalunda. Nu uppstår ett fasligt rabalder kring planket som omger byggarbetsplatsen! Planket blir till en enda lång räcka för vild affischering, vilket väcker mångas anstöt, men i ordnad form blir det en inkomstkälla för postverkets understödskassa! Det råder som sagt kärva ekonomiska tider.

Först 1924 – nio år efter byggstarten – har vi kommit till invändig puts och inredningsdetaljer. Huset har nu tusen olika lokaler och femhundrasextio fönster – och dörrarna är drygt sextonhundra till antalet!
I oktober 1924 flyttar de första hyresgästerna in. Huset har gott om utrymme för uthyrning. Kanske någon läsare minns ett eller annat tandläkarbesök här? Inalles ett fyrtiotal hyresgäster – som inte har ett dugg med posthantering att göra – flyttar in. Några kan nämnas; Skandinaviska Amerikalinjen, Telegrafverket, Tyska Generalkonsulatet, AB Förenade Granitindustrier, AB Transportkompaniet, Försäkringsbolaget Nornan, Elof Hansson, SJ:s bansektion, Lantmäteriet.

Den stora invigningen går av stapeln den 30 maj 1925 klockan 14.00 till Göta Artilleriregementes musikkår. Posthuset har kommit till under en kristid, men nu står det äntligen färdigt – som en synnerligen monumental byggnad i Göteborg. Fanfaren och folkmusik. Tacktal riktas åt alla håll. Nationalsången följer invigningstalet. Alla särskilt inbjudna gäster får ett för dagen speciellt brevkort med stämpel. På kvällen bjuder Generalpoststyrelsen ett hundratal gäster på middag på Grand Hotell Haglund, ett stenkast från Posthuset.

Centralposthuset under 30-talet.

Centralposthuset under 30-talet.
Bild från Postmuseum, Stockholm

Gästerna låter sig väl smaka. Norges representant prisar det svenska Postverket, borgmästare Lindberg tackar å stadens vägnar, skeppsredare Broström uttalar sin tillfredsställelse, danska postverkets generaldirektör framför gästernas tack. Lyckönskningstelegram kommer från kungen, departement och schweiziska postverket…

Om vi stannar kvar vid själva byggnaden – Posthuset – kan vi förutom de enorma kolonnerna vid portarna betrakta mindre utsmyckningar och reliefer på trappavsatserna. Huvudentréerna är försedda med postala symboler, för övrigt är det är granitsockeln och de släta tegelväggarna som visar uttrycket för arkitektens nationalromantiska drag. Ett och ett halvt år efter invigningen fullbordas posthuset med urnorna ovanpå fasadens pelare. De åtta pelarna anses vara overksamma, eftersom de inte bär någonting – och för det invecklade arbetet att få urnorna på plats byggs en speciell ställning med komplicerade hissanordningar!
Materialet till de manshöga urnorna hämtas också från Hunnebostrand. Färdigknackade urnor skeppas till Göteborg – där de lösa öronen limmas fast på plats.

En flaggstång monteras 1944 på taket för att markera att huset är svenskt – men tas bort i slutet på 1970-talet.

Postverket följer både den tekniska utvecklingen såväl som den organisatoriska och stora ombyggnationer görs under många år. Postdirektionen blir Göteborgs Postregion. 1987 upphör lördagsbrevbäring. Men till det yttre har inte posthuset ändrats särskilt mycket. De stora höga popplarna tas bort och allmänhetens brevlåda blir synlig!
1983 börjar diskussioner om olika alternativ till användning av posthuset – av någon kallat  ”ett uttjänat monument”.
1995 blev posthuset byggnadsminnesmärkt, vilket innebär att fasaden och exempelvis kassahallen inte får ändras.

Det är en kylig januarikväll och man slänger upp Posthusets stora portar på vid gavel – festklädda gäster strömmar in i det omgjorda Posthuset vid Drottningtorget. En spektakulär ceremoni väntar dem. Ljusspel och show för oss  som står utanför. Vi kan dessutom betrakta de lysande konstverken som den spanske skulptören Jaume Plensa skapat. Tre sittande människoliknande figurer i övernaturlig storlek på höga pelare. De vrider sig långsamt och skiftar färg. En håller för ögonen, den  andre för öronen och den tredje för munnen. De alluderar på de japanska ”tre aporna” som inget hör, inget ser och inget säger.

Det är den 26 januari 2012 och Clarion Hotel Post invigs. Hotellet kan erbjuda femhundra rum och sviter på mellan arton och etthundrafyrtiofem kvadratmeter samt swimmingpool på taket! Här finns sjutton mötesrum varav ett som rymmer tusen personer. Restauranger/barer,  skönhetsfabrik och spa-anläggning, reception och lobby, trappor och hissar, kök, förråd, kontor, personalutrymmen … puh!

Arkitekt och designer vill förmedla känslan av en återspegling av den gamla industristadens möte med det moderna samhället. Här möts  historiska inredningsdetaljer med en receptionsdisk i superklass med kristallprismor.

Vad månne Ernst Torulf ha tänkt om detta?

 

Kommentarer

comments

Om Maya Hedberg

Kort biografi – Maya Hedberg
Född i Landala, Göteborg. Uppvuxen i Guldheden. Slumpen förde mig tidigt till Italien som blev ett land jag gärna återvänder till. Som utredare/planerare inom sjukvården Göteborg och Västragötalandsregionen har jag en lång erfarenhet av skrivande – vandrat genom förvaltningens alla byråkratiska vindlingar. Sedan några år tillbaka blev skrivandet mer fritt och berättande – särskilt om företeelser i livet och i synnerhet om historia. Prövat olika skrivsätt inom olika genre – lärde mig att skriva om, på ett mer personligt sätt för att förhoppningsvis ta tag i läsaren – och fånga intresset för vår egen historia, vårt ursprung.

Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!