Evert Taube: Radio och tv-program – 5

Framträder i Radio och TV-program

I slutet av 1950 -talet och åren under 1960-talet innebar för Evert en personlig satsning medialt på  nya verksamhetsområden  och som offentlig opinionsbildare i miljöfrågor. I  både radio och television sändes under  1960-talet  ett antal serier av program under samlingsrubriken; Evert Taube diktar och berättar . Det var genom båda dessa medier som han under nämnda period kontinuerligt nådde den största publikframgången och blev därigenom mycket folkkär  i hart när  alla samhällsklasser i Sverige.

Varje år mellan 1961 -1973 framträdde han ”live”  på Gröna Lunds  stora scen inför en stor publik med sina sånger och dikter. Han var samtidigit vid  denna tid vid   aktiv som opinionsbildare i miljöfrågor . Han lyckades  till exempel med att  vända opinionen och rädda almarna i Kungsträdgården samt hindra utbyggnaden av vattenkraft i Vindelälven. Samtidigt drevs i media  en kampanj för att få in honom  som ordinarie  ledamot i Svenska akademien, vilket dock inte lyckades.

TV- producenterna vid Sveriges Television hade snabbt  insett snabbt att  Evert  passade det nya   mediet  perfekt  och under 1960-talet gjordes flera TV-serier. Där  fick man fick se  när han reste tillbaka till sin ungdoms platser och berättade om dessa .Därtill -om  bakgrunden och miljön till många av hans skapade visor. För en av  TV-serierna  återvände han  till Argentina.

TV-inspelningar ägde rum också  i Frankrike, Italien, Brasilien och Sverige. Evert själv var mycket entusiastisk av den möjlighet som TV-mediet innebar för honom  och  uttalade sig om detta vid en tidningsintervju : ”Televisionen  är som skapad för mej. Det är ett medium som skiljer sig från både film och teater. Det är bild och dikt, sång och musik på en och samma gång och det når tusentals människor. Jag har själv skrivit manus till de här tv-serierna med mej och sedan har förståss regissören fått omsätta detta i bild. Nu kan folk få se i television  att de miljöer och de stämningar jag skildrat i mina visor och dikter, stämmer med verkligheten”

Arbetsschemat välfyllt trots sin ålder

Jag skall här anknyta till den roll som den under 1960/1970-talet den äldre Evert ’Taube kom att spela offentligt och samtidigt försöka  teckna den bild som spreds om honom i press och annan media vid denna tid. Först och främst kan vi konstatera att han då var man i nutiden kallar ”en kändis” och han uppträdde också precis så  som svenska folket begärde av sin favorit..

Han blev en myt redan under sin livstid och han var själv medveten och införstådd med vad som krävdes av honom för att upprätthålla denna sin kändisposition. Hans åttioårsdag år 1970 närmade sig men Evert  unnade sig ingen –med ålderns rätt- vila eller ro. Arbetschemat var lika välfyllt som tidigare och hade en arbetsbörda som en ung man.. Pressklippen från den tiden visar ett ständigt flöde av olika engagemang som han medverkar uti.

Inför högtidsdagen  sa Evert att hans biologiska ålder var mellan fyrtio och femtio år. Under hans skrivperioder arbetade han gärna under nätterna och sov under förmiddagarna sedan stannade oftast på sitt rum där han ibland också åt ensam.När han inte skrev gick han upp kl sex på morgonen och var i full verksamhet till niotiden på kvällen för att hinna med allt: konserter, uppläsningar, intervjuer,radio –och tvinspelningar.

Sonen Sven-Bertil tar över scenframträdena

Hans hustrus-Astris –uppgift var att se till att han får rätt mat på rätt tid, att skjortorna är tvättade och strukna, att taxi beställs till rätt till konserterna. Efter konserterna bjuder han ibland gäster till krogen d.v.s. Gyllene Freden ,till hemmet bjuder han däremot han nästan aldrig några gäster. Han fortsätter att vara rubrikstoff i tidningarna. När han blir sjuk  och hamnar på sjukhus rapporterar man från  sjuksängen och när han skriver en ny dikt publiceras den stort uppsalagen. Sonen Sven-Bertil tar nu över hans  scenframträdanden mer och mer.

Det var under 1930-och 1940 talent tillkom flera av hans  vissamlingar som Ultramarin (1936), Himlajord (1938), Sjösalaboken (1942) och Ballader i Bohuslän (1943), vilka innebar hans  definitiva genombrott som trubadur,och  en popularitet som ökade med åren. I hans senare produktion märks nya samlingar som  Pepita dansar (1950) och I dina drömmar (1953),samt flera samlingsvolymer, t.ex. Hjärtats nyckel heter sång (1960; samt rent litterära volymer som Dikter (1966) och diktsamlingen Septentrion .Ett antal prosaverk tillkom också  samtidigt som t.ex.  de båda volymerna med självbiografiskt material Många hundra gröna mil (1951) och Jag kommer av ett brusand’ hav (1952), vidare Strövtåg i Ranrike (1966), Västlig horisont (1957), Återkomst (1961) och andra reseskisser.

Image via Wikipedia

Slutet –livsenergin förbrukad

När han bryter höftbenet 1974 var detta början till slutet av hans  liv och livsverk.  Höftbenet läkte men hans livsenergi var förbrukad även om han in i det sista tänkte på att skriva en pjäs för teatern.Säkert var det svårt för en sån vital person som Evert hade varit att känna hur kroppen försvagades mer och mer men Evert verkar ha tagit åldrandet utan sentimentalitet.Det sista framträdandet för en publik gör han  sommaren 1975 på Gröna Lunds scen. Från 1974 och till dess han avlider i januari 1976 vistas hans på Saltsjöbadens sjukhem. Från sjukbädden hade under denna tid sysslat med att omarbeta arrangemangen till några av sina visor men han visste –och var medveten om-att hans livsverk var slutfört.  Och lördagen den 31 januari 1976 insomnade han stilla –86 år gammal-  med Astri vid sin sida på sjukhuset.

Eftermäle

Det finns –slutligen -så mycket att säja  i eftermäle  om Evert Taube och om honom som poet och diktare  och som en person som nästa alltid i sitt liv har stått i ”kändisskapets” strålkastarljus .   För flera generationer svenskar är många av hans  Taubes sånger bland de mest sjungna och älskade –Mer än femtio år efter det att de flest av hans visor kom till – fortsätter en antal av dessa att vara några av våra käraste melodier. Och mer än fyrtio år efter han avled är han i radio en av de  tio mest spelade svenska kompositörerna.

Everts sånger har sjungit in sig i den svenska befolkningen på ett sätt och med ett djup som ingen annan svensk upphovsmans sånger förmått under hela 1900-talet.  Upplevelserna under ungdomstiden satte rika spår i hans vistexter av egna eller lånade melodier som  växte fram. Så har Argentina, Bohuslän, Roslagen ,Italien och Frankrike  gjort .. Som visdiktare fortsatte Taube traditionerna från Carl Michael  Bellman. Också författare som Karlfeldt, Strindberg och Albert Engström har spelat en  viktig roll för hans vislyrik och  prosadiktning. Övriga inspirationskällor för honom  var  folk- och sjömansvisan samt den medeltida trubadurtraditionen.

Källfakta sammanställda från diverse biografier om Evert Taube
av: Rolf Simonsson (Historiker och Folklivsforskare)

Vill du veta mer om Evert Taube?

1. Välkommen till Evert Taubes Värld på nöjesfältet Liseberg i Göteborg

En värld full av överraskningar, hisnande äventyr, underbar musik, spännande människor, sköna sommarblomster, glada skratt och kanske en och annan stillsam tår. Med andra ord, stor och tidlös underhållning för alla åldrar – precis som Liseberg i övrigt! På Evert Taubes Värld så erbjuds   även gratis guidade visningar.

Länk till Evert Taubes värld på Liseberg i Göteborg:

http://www.liseberg.se/sv/hem/Nojesparken/Attraktioner/Evert-Taubes-Varld1/

2. Taubesällskapet VÄSTANVIND

”CITAT”:

Taubesällskapet Västanvind bildades i Göteborg den 17 mars 1993. Föreningen är verksam i Västsverige och vår målsättning är att på olika sätt vårda och förvalta det rika kulturarvet efter Astri och Evert Taube.
Taubesällskapet VÄSTANVIND vill samla både unga och gamla som uppskattar Evert Taubes visor, musik, lyrik och prosa och vill bidra till att föra denna vår gemensamma kulturskatt vidare till kommande generationer. Evert Taube kämpade för den svenska visans framtid och visan behöver allt stöd.
Kom med i Taubesällskapet VÄSTANVIND och bidra till att hålla arvet efter Astri och Evert Taube levande! Vi är nu fler än 2200 medlemmar i Sverige, Norge, Danmark, England, Tyskland och USA!
Varmt välkommen!

www.westwind.se

Eber Ståhl
ordförande

3. Välkommen till de årliga Taube-spelen på Ängön

Mitt i Visan – Mitt i Bohuslän – Mitt i Sommaren

TaubeSpelen är placerat ute på Ängön i Taubes eget ”Mittens rike”. Med smultronställen som Flinks handelsbod och Malöströmmar, Ängön och Koljöfjorden, enbart kända namn och platser i den svenska visskatten, får Taubes visor en helt annan dimension. Här kliver man rakt in i visan och kan bokstavligt talat ta på textinnehållet. Det var här som Evert Taube bodde, blev inspirerad och skapade. Här är du välkomnen i juli varje år:

Länk till Taube-spelen på Ängön: www.taubespelen.com

4. Välkomnen till Taubehuset i (Majorna)  Göteborg:

(Som  vårdas  av Kulturminnesföreningen Warfvet Kusten)

Taubehuset upptogs 1967 i Göteborgs bevarandeplan

Det var år 1906 som överlotsen Carl Gunnar Taube med hustrun Julia Sofia flyttade in i huset med de då hemmavarande barnen, och sonen Evert fick en egen kammare på vindsvåningen..

I Everts kammare finns flera av Everts egna tillhörigheter såsom den luta som han använde vid sina konserter. Ett flertal böcker och manuskript finns i glasskåpet. Skrivbordet där Evert skrev ”Många hundra gröna mil” samt en pulpet finns där. Ett större konstverk samt flera mindre av Evert hänger i trapphallen. Den ”cowboy”-hatt som Evert använde vid TV-inspelningar i Argentina. Pappans sjömanskista och en luta som Evert fick i pojkåren – finns i trapphallen. Diverse fotografier finns i kammaren – liksom Everts urkund. Systern Märtas skulptur, samt syster Karins (Parrow) tavlor hänger i trapphallen. Taket i kammaren är från 1700-talet och tapeterna i 1800-talsstil. Kakelugnen är från ca 1875. Det finns även ett porträtt av Evert Taube

I varvsmuseirummet som ligger i andra delen av vinden finns flera autentiska foton bl.a. från Rederi AB Örnens tid med segelfartyg som kölhalas och mycket dokumentation från varvets början år 1784, med bl.a. det reglemente som reglerade verksamheten på varvet. Där finns även en särskild historik om varvet.

Taubehuset har nu blivit en omistlig del av Majornas kulturhistoria. Att vårda och bevara huset är eftervärldens enkla hyllning av de seglande fartygens epok och till poeten och glädjespridaren Evert Taube.

Söndagsvisningar i Huset : Några söndagar om året har man  guidade visningar för enskilda. Dessa tillfällen annonseras under rubriken ”Guiden: Föreningar” i tidningen Göteborgs-Posten (GP).Dessutom sker visning i samband med att man vi uppmärksammar Evert Taubes födelsedag den 12 mars varje år. Även detta evenemang annonseras i tidningen  GP under rubriken ”Guiden”.

Länk till Taube-huset  :www.taubehuset.se

Del1 Del2 Del3 Del4