Slottsskogen i Göteborg: göteborgarnas park sedan 1874

En gång tillhörde denna stora skog på 140 hektar, Älvsborgs kungsgård, som bl.a gett namn åt Kungsladugård. Då kallades skogen Sundshagen. Skogen var kunglig mark och rik på hjort, rådjur och annat vilt. Där fick enbart kungen och hans mannar jaga. Det var efter stadens grundande 1624 som Gustav II Adolf upplät skogen åt göteborgarna.

Kungen var generös och skrev ”100 år åt göteborgarna att om sommaren sig förlusta”. Men i slutet av århundrandet överläts skogen som lön till landshövdingen och därmed beskars stadsbornas rörelsefrihet. På den tiden var Slottsskogen i Göteborg inte av parkkaraktär utan en vildvuxen skog full av ekar.

Gustav II Adolph of Sweden in Polish 'delia' c...

Image via Wikipedia

Huvudentrén vid Linnéplatsen

Vykortsmotiv från Slottsskogen Göteborg

 

1875 då Majorna och Älvborgs kungsladugård införlivades med Göteborgs stad gjordes Slottsskogen om till parkanläggning. De första pionjärerna som anlade denna nya park var Johan Söderling , Siegfrid Wieselgren, August Kobb, G Lövengren, A W Lewgren, O A Elliot, C P Lange och Thure Ohlson. Arbetet satte igång våren 1875 då större delen av slottsskogen var vildmark. Nu anlades vägar och gångstigar, det röjdes och nya träd planterades. Dammar gjordes för karp och sjöfågel, djurgårdar byggdes.

Ängar gjordes till öppna grönområden. Allt arbete sköttes under Kobbs ledning. Den nya parken med det officiella namnet Slottsskogen invigdes för allmänheten 1876.I början av 1900-talet under trädgårdsmästare Thure Ohlson tid byggdes fågeldammarna och djurgårdarna ut.

Utsikt över Vitabandet och dammarna

Utsikt över Vitabandet och dammarna

Utsikt över Vitabandet och dammarna

Ingång vid Linnéplatsen.

Ingång vid Linnéplatsen.

Ingång vid Linnéplatsen

Slottsskogen idag.

Slottsskogen är en flitigt besökt park, en mötesplats för människor som vill flanera sommar som vinter. Om sommaren ligger många göteborgare i gräset och njuter av solen och värmen. Med picknickkorgar och filtar ligger de och kopplar av, långt bort i från stadens larm. För den aktive finns det möjlighet till brännboll, fotboll, volleyboll. För att inte tala om Göteborgsvarvet och många andra lopp som startar i Slottsskogen under sommaren.

Parken är också en plats för hundägare och joggare. Här kan man lyssna till Göteborgs-synfonikerna en ljummen sommarkväll, se luftballonger lyfta eller äta en bit mat på Villa Bel Park. Under helgerna fylls Slottsskogen av barn och vuxna som ser på djuren, promenerar och fikar på Björngårdsvillan. Barnen leker på Plicktabackens lekplats. Det säljs ballonger och korv .

Bilder: Göteborgs Stadsmuseum

av Marie Hendefelt

Fakta

1870 tyckte stadsfullmäktigeledamoten, musikdirektören och orgelbyggaren John Nicolus Söderling att det borde göras något åt denna vildmark och efter yttrande och utredningar beslöt stadsfullmäktige 1874 att planera ett parkområde och en styrelse tillsattes för detta ändamål samt anslogs 38.ooo:- till parkens anläggande.

Slottsskogens hela yta omfattar 140 hektar.

Det har funnits stenåldersboplatser vid Bragebacken på sydöstra sidan av Bragehöjden och på Bragehöjden och Stora utsikten har funnits bronsåldersrös. Norr om utsiktstornet finns offerstenar med skålgropar.

Hällspisar har funnits vid Plekta och Rulltängen.

Minnestenen vid Lilla Dammen är en av stadens donatorer Sven Rehnström.

August Kobb 1819-1901. Bild: Helio Duarte

August Kobb 1819-1901 kallas för ”Slottsskogens skapare”. Kobbs nuna finns i berghällen strax nedanför Säldammsbacken.

Omkring sekelskiftet kostade det 5 öre att besöka Slottsskogen. Avgiften betalades med poletter.

Den mörka årstiden stängdes slottsskgsgrindarna klockan 17.00all körtrafik upphörde. Då var det också slut för att besöka dammarna. De tre tjänsgörande parkvakterna fick blåsa av med signal så att alla blev åtlydda.

Naturhistoriska muséet byggdes 1916-1923 och Astronomiska observatoriet 1929.

Smålandsstugan hitflyttades 1905 från Femsjö och klockstapeln från Stockaryd och Dalslandsstugan från Stenby, båda 1700-tals hus.

Malmgårdsvillan även kallad Prippska villan kom till Slottsskogen i slutet av 1800-talet. Servering på Malmgårdsvillan upphörde 1907 då Sällskapet för friluftslekar övertog byggnaden. Malmgårdsvillan revs 1935.

Svanströms karusell låg vid Malmgården där det även fanns skjutbana med pistol och luftgevär. Karusellen drogs av ett par mannar uppe på karusellens tak eller rättare dess vind. Den drevs av en s.k. spindel liknande ett kors och på så vis gick den ene efter den andre och drev på några minuter i sänder.

På våren 1909 kom Vita Bandet till som en reaktion mot supandet i Slottsskogen.

Dufvas Backe kom till 1887 och revs 1922.

”Kasper” började med sina dockor nedanför Malmgårdshöjden 1907. Han hette Carl Kuhlin 1869-1933, var järnarbetare och bodde en tid på Vegagatan 22.

År 1906 byggdes den Björngårdsvillan. Den brann ner 1951.

Regementsmusik utfördes vid musikpaviljongen vid Björngårdsvillan av Göta Artilleriregemente. Konserterna började omkring 1910.

Bellmansdagen den 26 juli 1896 firades med bl.a. bengaliska eldar från ön ut i Stora dammen.

Skridskor åktes på Stora och Lilla dammarna och en kälkbana var anlagd på Stora liden vid Säldammarna. På Lilla dammen var det ”allmän dans” på kvällarna.

I Stora liden var det kälkåkning vid blossbelysning och liden kunde hyras ut för 10:- för en hyresperiod med högst 25 kälkar igång.

Slottskogsteatern vid Säldammen invigdes den 20 juni 1915. På 1960-talet var teatern i ekonomiska bekymmer och då satte Gamla Vegapojkar sig i kontakt med Göteborgs-Posten och Ingemar Johansson – boxaren – som tillsammans gav 1715:- vilket räckte att hålla teatern vid liv ytterligare några veckor till.

Parkvakterna hade fullt schå  att med knölpåkar jaga bort fridstörare som halsade sina flaskor lite varstans i parken.

Natten till Kristi Himmelfärdsdag var ”utenatta” då familjerna samlades och inväntade morgonen i Slottsskogen.

I Slottsskogen vid sekelskiftet gick en man och sålde elektricitet. För fem öre fick man hålla i ett par hantlar medan man släppte på ström.

Vid August Kobbs staty stod en man och sålde varm glögg och även vid ett långbord vid Vita Bandet serverades glögg.

Ekebacken började kyrkoherde Albin Holm sina predikningar 1919.

Vid Stora dammen fanns en majsmaskin där man kunde köpa majs utav en man som i sin tur hade köpt maskinen i Amerika.

Gamla Vegapojkar tog initiativet till Slottsskogens 90-årsjubileum 1964 där omkring 15 000 personer den dagen besökte Slottskogen.

1974 tog stadsdelsföreningarna i väster initiativet till att fira Slottsskogen 100 år med bl.a. marsch och musik från Linnéplatsen till August Kobbs byst där högtidligheterna ägde rum.

Namnet ”Plikta” är från tiden före sekelskiftet och lär ha uppkommit därigenom att Slottsskogen tidigare odlat säd på platsen, varför det vid vite (plikt) förbjudet att då beträda platsen.

Källa: Vi från vega  1986-1996

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!