Slottsskogsteatern

1915 hade fru Gerda Thomée-Mattsen och fröken Viran Rydqvist inkommit med en begäran om att få starta friluftsteater under sommaren i Slottsskogen. Det fick de lov till av Slottsskogensstyrelsen. Teatern låg i Bragehöjden och 1916 kom åter en önskan om fortsatt spelning och de lovade att inte göra någon skada och de skulle på alla sätt ställa sig styrelsens föreskrifter till rätta och ”cabaret och varieté behövde inte befaras. Även hänvisade damerna till den synnerligen populära friluftsscenen på Skansen i Stockholm,” med vilken Slottsskogen har många beröringspunkter.

Slottsskogensteater

Slottsskogsteater

Så mycket vältalighet kunde ju inte herrarna i styrelsen motstå, utan fru Thomée och fröken Rydqvist fingo sin vilja fram. Och så inleddes som sagt buskteaterverksamheten i Slottskogen. Det första stycket som spelades 1915 var ”Timmerflottare” som hade spelats i Långedrag. Året därefter, alltså 1916 spelades ”Värmlänningarna” med bl.a Ludde Gentzel, Olof Sandborg och de båda direktriserna. 1924 övertog Hjalmar Selander, Nya Teaterns chef, även Slottsskogsteatern.

Det var ju två damer som började och efter ett antal herrar tog Lill Gunnarsson över efter sin make Algot Gunnarsson som avlidit och som varit Slottsskogsteaterns chef i 4 år. De hade nästan repeterad färdigt ”Förgyllda Lergöken” när han avled endast några dagar före premiären. Det var bara för Lill Gunnarsson att ta ledningen, för spelet måste ha sin gång, så är det i teaterlivet.

Gp Intervju 1958

1934 var det dags för nästa teaterdirektör, Richard Mattson som var en friluftsveteran. Han hade gjort sin första ”gubbe i Slottsskogen redan 1928. På en friluftsteater måste chef alltid vara med själv och ha en huvudroll ty därigenom sparas det in ett gage.

Richard Mattsson berättar i en intervju i GT 1958 om många roliga upptåg man har varit med om under alla dessa friluftsår: Jag har ofta spelat uppfinnare. En gång, det var 1939, hette pjäsen ”Bröllopsraketen”. Då hade jag konstruerat en raket som flög i luften så jag följde med. Det såg rätt illusoriskt ut för vi hade gjort en docka lik mig som drogs fram på ett streck mellan träden i bakgrunden. Folk gick efteråt och tittade efter mig uppe i trädkronorna som efter en sputnik. En annan gång konstruerade jag en moped, den gick något så när då jag kom inkörande, dragande Zara Backman på en lastkärra bakom, men när vi skulle göra sorti strejkade eländet för det mesta. (slut på intervjun).

Detta var 1942 och pjäsen hette ”Toppsvenska Jansson” dessutom hade teatern fått en kapellmästare, en kvinna vid namn Anita Halldén, signaturen SS Wilsson, Anita som hade varit gift med Nalle Halldén, kapellmästare och textförfattare hos Ernst Rolf bl.a där även Anita varit.

Repertoaren på Slottsskogsteatern har varit omväxlande som t.ex.Dunungen, Hollbergs Maskerad (som det gick dåligt för och förlorades mycket pengar på). Bäst gick Hemsöborna 1955.

Mycket beror ju på vädret, regn och kyla (och VM i fotboll för att ta ett exempel) kan göra en friluftsdirektör mycket gråhårig. Blåst däremot spelar ingen roll. Inte heller myggorna! De enda som har obehag av myggorna är vi som spelar. Vi känner inte myggen för sminkets skull men vi känner följderna efteråt, säger direktör Mattsson i intervjun i GT 1958.

Teatern låg i Bragehöjden

Ett namn som alltid kommer att vara förknippat med Slottsskogsteatern är Einar Fagstad och hans dragspel. Några skådespelare inte att förglömma: Fru Fagstad som hette Gertis Löweström, Alva Berggren, Bertil Anderberg och många fler.

Sista teaterchefen blev fru Ellen Bergman, året var 1961 och på grund av att föreställningar ställdes in sinade pengarna, inte bara p.g.a. regnet men som naturligtvis bidrog.

”Slottsskogens utan teater” ”Föreställningarna regnade bort” och ”Bön om hjälp blev ohörd”.

Detta var tidningsrubriker som återkom denna sommar. Men som gammal Vegapojk ringde Osborne Anderberg till Hjörne på GP, som blev eld och lågor och skänkte 300:-. Samma summa som Ingemar Johansson gjort då han hörde om problemet. I en intervju i GP juli 1961 berättar Osborne Anderberg hur insamlingen kom till. Insamlingslistor lades ut i GP-hallen på Polhemsplatsen och i filialen på Östra Hamngatan. Var och en som tecknade ett bidrag erhöll ett boxningsporträtt med dedikation av Ingemar Johansson. Många var det som ville ge sitt bidrag. Bl.a Gamla Vegapojkar genom sin kassör gamla löparstjärnan Olof Gunnarsson som meddelat att de ville vara med i stödaktionen. Även Gamla Masthuggspojkar gav sitt bidrag och många fler. Det blev till slutt 1.715:- och 50 öre.

Så Ellen Bergman kunde fortsätta med ”Fort Christina” minst en vecka framåt och det såg ut som även vädergudarna skulle ge sitt stöd åt teatern, allt enligt GP första augusti 1961.

1964 skriver även signaturen Ludvigs i Vegapojkarnas tidning ”Vi från Vega” en artikel om Slottskogsteatern 50 år.

Jag vill sluta med att säga att mitt stora teaterintresse började på just Slottsskogsteatern när jag varje sommar mellan 1946-52 fick följa med min pappa dit för att se på föreställningarna och uppleva det härliga teaterlivet. Detta teaterliv har jag fortsatt med genom att bl.a vara med om att sätta upp revyer och pjäser på Sahlgrenska Sjukhuset på 1980 och 90-talen.

Av Gunbritt Rådlund

Källa: Vi från Vega

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Vad hände när? och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!