Tingstadstunneln

Första gången en tunnel under Göta älv föreslogs var 1903 av grosshandlare Johan August Hertz. Fem år senare kom en motion i stadsfullmäktige om en tunnel undertecknad av bl a skeppsredare Dan Broström.

1909

föreslog hamnplaneberedningen en spårvägstunnel vid Lilla Bommen och en gatutunnel öster om Lilla Bommen.

1915

En motion läggs fram i stadsfullmäktige. Den ledde till utredningar om en högbro vid Stigberget eller en tunnel vid Stora Bommen.

1919

En beredning får i uppdrag att ta sig an Hisingens utbyggnad och därmed även frågan om ny förbindelse över älven. De ansåg att i första hand skulle en tunnel anläggas vid Lilla Bommen och om det senare behövdes, skulle en högbro eller tunnel byggas från Stigberget till Lindholmen. I början av 1930-talet ökade trafiken till och från Hisingen. I maj 1933 fick en delegation i uppdrag att snabbutreda frågan och kom med sitt förslag redan i mars ett år senare. Förslaget var Göta älvbron.

1946-1951

Tunnelberedningen utredde under fem år var, hur och om en tunnel skulle byggas. De föreslog en tunnel mellan Johannesplatsen och Gropegårdsgatan.

 

Första gången en tunnel under Göta älv föreslogs var 1903 av grosshandlare Johan August Hertz.

 

Första gången en tunnel under Göta älv föreslogs var 1903
av grosshandlare Johan August Hertz

1952

Den 4 december godkände stadsfullmäktige att en tunnel skulle byggas i sträckningen Johannesplatsen-Lindholmen-Gropegårdsgatan. Den kritik som vid denna tidpunkt framfördes mot förslaget gällde framförallt tunnelns centrala placering. Tunneln gjorde också en mycket kraftig sväng som skulle försvåra sikt och ventilation.

1956

Gatukontoret arbetade med ett förslag till ny sträckning för riksväg 2, vad som senare kom att bli Tingstadsleden (E6), genom Göteborg och fick den 29 augusti 1956 stadskollegiets godkännande att anlita en ingenjörsfirma för sin utredning.

1956

Den 15 oktober skrev hamnstyrelsen till stadsfullmäktige med en önskan att tunnelbeslutet från den 4 december 1952 skulle upphävas och ersättas med ett beslut om en högbro mellan Sanna och Färjenäs. Det tog nästan två år innan skrivelsen behandlades i stadsfullmäktige.

1958

Den 12 juni höll stadsfullmäktige sammanträde där hamnstyrelsens skrivelse angående upphävande av tunnelbeslutet Johannesplatsen-Gropegårdsgatan skulle behandlas. Då gatukontoret skulle bygga om riksväg 2 blev det lämpligt med en tunnel eller en bro i dess anslutning. Beslutet upphävdes därför och istället skulle en 6-filig tunnel byggas mellan Tingstad och Viaduktsplatsen, Tingstadstunneln. I andra hand skulle en bro byggas, och blev byggd, mellan Sanna och Färjenäs, Älvsborgsbron. Bron blev klar ett och ett halvt år före tunneln.


Tingstadstunneln

 

1960

Den 2 juni godkände stadsfullmäktige gatukontorets plan för etapp 1 av Europaväg 6 genom Göteborg.

1961

Den 17 januari började arbetet på Tingstadsleden.

1968

Tingstadsleden med tunneln under Göta älv invigdes den 29 mars av chefen för Statens vägverk, generaldirektör Gustav Vahlberg.Tunneln är byggd av betong och består av fem 90 meter långa delar. De tillverkades i en torrdocka på Hisingen. En ränna muddrades i leran i älven där delarna sedan sänktes ned. Som mest ligger tunneln 16 meter under vattenytan. Kring tunneln finns en plåtisolering. Ovanpå ligger grus och sten, på sidorna har återfyllning skett med lera.Den slutna tunneldelens yttermått är 7,3×30 meter. Den fria höjden i tunneln är 4,5 meter. Det finns två körbanor, åtskilda av en inspektionspassage, med tre filer var. Vid tunnelnedfarterna rakt över mynningarna ligger fläkthusen. På södra sidan finns det ett kontrollrum för TV-övervakningen. På var 40:e meter finns larmskåp.Tankbilar med bensin och olja får inte passera genom tunneln. Inte heller bilar med sprängämnen och vissa kemikalier.Tunnelns totala längd är 574 meter utgör den slutna tunneldelen 454 meter. Tillåten hastighet är 70 km/h.Det var visning för allmänheten, utan trafik, den 23-24 mars kl. 12.00-16.00. I tunneln var det en utställning som visade hur tunneln var byggd och hur den fungerade.

Den 27 mars var det en särskild middag med ärter och fläsk för ca 1200 personer i tunneln. De som var inbjudna hade arbetat minst ett år, på ett eller annat sätt, med tunneln eller leden.

Tunneln öppnades för trafik fredagen den 29 mars kl 11.15 av dåvarande landshövding Per Nyström. Gustav Vahlberg från Statens vägverk invigningstalade.

1. block, 2. grus, 3. lera, 4. sand, 5. skyddsbetong, 6. ventilationsbana, 7. servicegång

1. block, 2. grus, 3. lera, 4. sand, 5. skyddsbetong, 6. ventilationsbana, 7. servicegång

 

Tunneln är byggd av betong och består av fem 90 meter långa delar. De tillverkades i en torrdocka på Hisingen. En ränna muddrades i leran i älven där delarna sedan sänktes ned. Som mest ligger tunneln 16 meter under vattenytan. Kring tunneln finns en plåtisolering. Ovanpå ligger grus och sten, på sidorna har återfyllning skett med lera.

Den slutna tunneldelens yttermått är 7,3×30 meter. Den fria höjden i tunneln är 4,5 meter. Det finns två körbanor, åtskilda av en inspektionspassage, med tre filer var. Vid tunnelnedfarterna rakt över mynningarna ligger fläkthusen. På södra sidan finns det ett kontrollrum för TV-övervakningen. På var 40:e meter finns larmskåp.

Tankbilar med bensin och olja får inte passera genom tunneln. Inte heller bilar med sprängämnen och vissa kemikalier.

Tunnelns totala längd är 574 meter utgör den slutna tunneldelen 454 meter. Tillåten hastighet är 70 km/h.

Tingstadstunneln Göteborg

Det var visning för allmänheten, utan trafik, den 23-24 mars kl. 12.00-16.00. I tunneln var det en utställning som visade hur tunneln var byggd och hur den fungerade.

Den 27 mars var det en särskild middag med ärter och fläsk för ca 1200 personer i tunneln. De som var inbjudna hade arbetat minst ett år, på ett eller annat sätt, med tunneln eller leden.

Tingstadstunneln Göteborg

Tunneln öppnades för trafik fredagen den 29 mars kl 11.15 av dåvarande landshövding Per Nyström. Gustav Vahlberg från Statens vägverk invigningstalade.

av Marie Karlsson

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!