21/12/2014

Vårt älskade Göteborg


Göteborg och San Francisco har sina lik- och olikheter. Till likheterna hör det kuperade landskapet, branta backar upp och ner. Bägge städerna är beroende av broar. Dom ligger nära hav och fisket är av betydelse, spårvagnar finns, dock av vitt skilda typer. Världens äldsta finns där över medan vi i Göteborg ståtar med det allra senaste nya, Ja, så har vi aldrig haft jordbävningar eller förödande eldsvådor av typ San Francisco. Alltså har vi det så mycket bättre här i Göteborg, jämfört med vår liknelse i början. Det som var likt är försvinnande lite. Nej, Göteborg är en stad för sig själv med egen själ och eget hjärta!

En riktigt Göteborgare älskar sin stad, och han har mycket att älska både från det förgångna och nutid. Som barn minns man hamnen som den såg ut då, stora fartyg från världens alla hörn som trängdes för att få kajplats.

SAL - MS Kungsholm i Göteborg

SAL – MS Kungsholm i Göteborg

Svenska Amerikalinjens stora passagerarbåtar hade dock egna platser att lägga till vid. Kajnumren var 35 och 36 vid betongskjulet. Det var alltid stort ståhej vid anländande och avgående av dessa väldiga skepp. Jag minns med rysningar i kroppen dom tre långa signalerna från en av skorstenarna, troligen medels ånga , just i det ögonblick fartyget började röra sig framåt ute på älvredden för sin nio dygn långa resa till pir 96 på Västra Manhattan i New York. Det var gripande, och kanske det fanns en eller annan ung Göteborgskille ombord som tog några resor dit över som mässpojkar, kökspojkar el.dylikt.

Götaverken. bild: Helio Duarte

Men hamnen hade andra storheter också, varven Götaverken, Lindholmen och Eriksberg med drygt 13.ooo anställda. Jobbade själv på Götaverken när dom fyllde 100 år 1941 och fick en stor tjock bok om företaget. Men graven väntade på 70-talet. Av tre varv återstod bara Götaverken som har kvar flytdockor och sysslar med fartygsreparationer. Nithammarna som hörts långt utanför varvsområderna hade tystnat, stapelavlöpningar var ett avslutade folknöje på motsvarande älvsida. Allt var sig inte likt. Nytt arbete till 13.000 människör! Hur gick det? Jag minns inte, men gick gjorde det. Staden var stark. Jag skulle vilja veta. Jag vet i alla fall hur det ser ut idag. Staden är ganska välmående.

Liseberg har miljoner besökare varje år och ägaren Göteborg håvar in stora pengar. Det ena stora lyxhotellet efter det andra skjuter upp som svampar ur jorden och fler är på gång. Göteborg är en turiststad och även tillresande affärsfolk behöver ju tak över huvudet. Industrialismen tycks god men visst finns det arbetslösa här som annorstädes.

Ett intyg på att pengar finns är bygget av ett nytt Ullevi. Men en invändning i detta drama har jag. Det är för litet, plus att det gavs ut 50.000:- till en ”galen” stockholmare som fick uppdraget att fixa namnet på bygget och det nya fick heta Gamla Ullevi!! Arenan från 1958 heter ju Nya Ullevi. Mitt förslag tycker jag är oklanderligt rätt, eller hur? Ullevi 1958 skall heta Stora Ullevi och den nybyggda Lilla Ullevi, Klart Slut!!

Turisten som gästar vår stad upplever mycket! Koms det sjövägen är det fyren Vinga som möter välkommen. Nästa stora grej blir väl Älvsborgsbron, lillebror till San Franciscos Golden Gate.

Väl inne i innerhamnen kan inte undgås att se något fartyg från världens största färjerederi Stena Line. Den fyrmastade Barken Viking ligger fast vid Lilla Bommen. Barken kan aldrig lämna hamnen p.g.a sina höga master. Strax intill operan finner man världens största marina museum, man kan gå ombord på exempelvis en ubåt.

Marina museum i Göteborg, Krigsskepps fartyg bild:Helio Duarte

Tittar man över taket på tullhuset ser man Navigationsskolan högt uppe på Kvarnberget. Det är havens trafikskola. Ytterligare två broar och entunnel leder till stadsdelen Hisingen.

Förbi Barken Viking, en bit uppför Göta Älv finner vi ”Döda Skeppens Kaj”, Gullbergskajen är det riktiga namnet. Där ligger evigt förtöjda gamla skutor och mindre båtar av olika slag. En del bebodda. Någon sjövärdighet lär dom inte ha. På tal om båtar, fritidsbåtar så finns en av Europas största båthamnar i utkanten av Hisingen. Över tretusen båtar ligger där och fler stora hamnar finns runt ön.

I Scandinavium inträffar olika evenemang under året. Svenska Mässan ligger kloss an och rätt över Örgrytevägen hamnar vi på Liseberg som invigdes 1923. Det gick då en linbana ända dit från Johanneberg. I ungdomsåren tog dom en krona i inträde, idag blir det väl en rätt stor sedel. Men ett besök lönar sig för man får uppleva mycket därinne och om man tänker spendera en slant på något som rör sig så är det bergbanan Balder och den andra bergbanan. Flumraiden rör sig i vatten och det går utför på slutet. Man behöver inte heller gå hungrig inne på Liseberg.

Göteborgs innerstad är lite som Venedig. Det flyter en grävd kanal sedan hundratals år tillbaka och detta gör att det finns väldigt många mindre broar. Kanalen byggdes mot ev. fiender. Sightseeingsbåten Paddan som sedan tidigt 1940-tal gör turer i hela kanalen plus en bit av stora hamnen.Mycket fin tur. Start och Mål är vid Kungsportsplasen. Absolut mitt i stan.

Sightseeingsbåten Paddan, bild: helioduarte.com

Vill man ta en längre tur, t.ex. ut i saltvattnet finns det många alternativ. Skulle man vilja åka både i sött och salt vatten så finns det också på menyn. ”Hisingen Runt” en femtimmarstur, vilken för övrigt alldeles nyss är självupplevd. Där växlar det mellan att glida fram uppför Göta Älv och där passerar en babordssväng vid Kungälv för in i Nordre Älv och där passerar vi under Bohusbanan och strax därefter den unike Nordre Älvs Damn där liksom ett staket fälls ner och sjunker så att mer djupgående båtar kan ta sig fram. Staketet är, sägs det, är ett hinder för salt vatten att tränga längre upp i älven. Strax efter fäller linfärjan vid Kornhall sin lina till botten för oss och på styrbords sida ser vi Kornhalls småbåtshamn.

Solen såg vi försvinna bortanför någon ö i yttre havsbandet och vi tänkte osökt på en stor svensk diktare som skrev det klassiska ”det är vackrast när de skymmer”. Det stämde i takt av solens försvinnande i havet och vattnet fick en mörkare färg, lampor började tändas utefter sträderna och fyrarna blev synligare med sina blinkande sken. Jag vet att han hade rätt, diktaren.

Vi kände lukt av salt och tång. Vi hade Skageracks vatten under kölen. Alla ombord var mätta och belåtna utav massor av kräftor, räkor, ja t.o.m. musslor och en del annat godis även i flyttande form. Om babord såg vi bergsudden ”Välkommen” passeras. Vid Björkös sydliga ände trängde vi oss fram mellan alla bilfärjorna som gick tvärsöver. Den väldigt smala passagen efter Hjuviks brygga gick utan problem och vi hade ett, tycker jag, svårt område att åka igenom fram till den stora inseglingsrännan. Men det gick som på räls, fyrarna stod tätt och lyste upp vägen for oss.

Resten av färden blev Grandios. Göteborgs hamn visade upp sig i mörkret blandat med tusentals ljuspunkter. Väldiga kajområden med höga lyftkranar som såg ut som monster mot natthimlen. En del av dessa kranar är så höga att kranföraren ligger platt på mage och bröst och tittar ner genom en glasskiva när han manövrerar den.

Fem lastfartyg mötte vi vilka var på väg ut på de stora haven. Nödvändiga oljehamnen och snart var vi intill upplysta gamla Älvsborgs Fästning, en grann syn. Fascinerande och vi var ute i stora inseglingsrännannu. Nästa attraktion: ”Lilla Golden Gate” . Den var magnifik i sitt upplysta tillstånd och strax efter den stora bockkranen vid Eriksberg, också den upplyst i rött. Man känner sig stolt över Göteborg. Nog med superlativer. Vi är snart i hamn borta vid Barken Viking, men det återstår ännu en del vackra vyer. Men okey, alla borde åka Hisingen runt, turister ävensom Göteborgare.

Efter denna lilla reseskildring får det bli lite till om Göteborg.

Jag börjar med museer. Av dem fem finns det en del, men jag inskränker mig till fem stycken. Dom utvalda är: Universeum, Sjöfartsmuséet, Göteborgs stadsmuseum, Konstmuséet och Naturhistoriska Muséet. Det sistnämnda inrymmer två ihopväxta tvillingar samt en stor val som förr hade café inom sig. Den strandade i Askimsfjorden i utkanten av stan.

Ytterligare lite kuriosa om den kära staden. Det om broar är ju redan avhandlat så jar tar lite om trappor. En mängd sådana finns av olika utseende, väldigt stora och långa samt en samling mindre. Den egentliga orsaken till dessa trappor är den San Franciscoliknande terrängen. Gator förbinder i regel trappändarna.

Mer kuriosa. Det finns många väldigt små och korta gatstumpar både i centrum och runt omkring. gator har ju alltid namn efter någonting och jag börjar med Amerika som blivit förärat med ca 50 meter asfalt och staten Delaware. Ingen risk att råka vilse där inte. I samma område ses Pölgatan där Vegaklubbens boning finns, stenlagd uppför och jobbig. Vid Bangatan hittar vi Åsgatan och ovanför Klevabacken träffas Krokegatan på. Jag räknar upp till tio femmetersgator på spridda ställen. Vitög-Långlandia-Luntantug-Arkitekt-Havsörnsgatan-Asperög-Styrsög-Vildapelsgatan-Verkstadsgatan och Lilla Badhusgatan. Alla tillhör femtiometersklassen.

Men det finns långa gator också men dom får stå över. Dock har jag roat mig med att göra en gata bestående av flera olika namn, men har den egenheten att den kan förbindas till en enhet. Man behöver inte vrida på ratten i nämnvärd grad för att köra sträckan. Man slutar vid GP-huseti korningen Odinsgatan, kör över Fattighusån och in i Nya Allén, följer den till slutet och kör igenom Järntorget, kommer in på Första Långgatan, fram till Kungssten. Det blir en avsevärd sträcka. Alltså har jag lekt med detta i mina tankar och jag önskar en trevlig rea.

Till slut måste jag erinra alla läsare att Sävehov är världens största handbollsklubb samt att BK Häcken arrangerar världens största fotbollscup för ungdomar från jordens alla länder. ” Gothia Cup”.

Av: R. Augustsson

Källa: Vi från Vega

 

About Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Kommentera gärna!