Vasakyrkan i Göteborg

Vasakyrkan invigdes Palmsöndagen 1909. Det är en monumental byggnad i nyromansk stil med vissa utsmyckningsdetaljer i jugend. Materialet är bohusgranit från Lysekil. Arkitekten hette Yngve Rasmussen. Kyrkans inre domineras av en stor muralmålning i koret från 1920-talet föreställande Kristi himmelsfärd, framställd av Albert Eldh samt i väster av den ursprungliga orgelfasaden.

Behovet av en ny kyrka med ansenliga dimensioner uppkom vid uppbyggandet runt sekelskiftet 1900 av den mäktiga stenstaden i Göteborgs södra delar, idag en av de mest välbevarade i hela Nordeuropa. Församligen bröts ut i Gustavi domkyrkoförsamling 1908 och avknoppade 1929 Johannesbergs församling.

Under de två första kyrkoherdarna, Carl Herman Thölen och Gerhard Rexius, präglades Vasakyrkan starkt av schartauansk kyrkofromhet med predikan i centrum, en situation som rådde ändå in på 1950-talet. Ännu idag söker sig kyrkobesökare från hela Storgöteborg till Vasakyrkan.

vasakyrkan_1

Foto: Helio Duarte

Stadsdelen vid förra sekelskiftet

Fram till 1897 fanns på det område som idag utgör Vasakyrkans plan och Vasaparken en ansamling av ruckel och skjul som kallades Skojarbacken. På Vasakyrkans plats låg Götabergs landeri. Ordet skojare syftade på att det i detta område bodde bluffmakare, lönnkrogare, dagdrivare, lumpsamlare och spåmadamer. Fylla, knivslagsmål och annat rackarliv hörde till vardagen.

På Skojarbacken bodde till exempel spågumman Larssonskan, som spådde i kaffesump och spelkort. En av hennes gäster lär ha varit Göteborgs siste bödel, Olof Wilhelm Bergendahl, som bodde i Landala. Hon hade dock också societetsdamer på besök och lär vid ett sådant besök ha förutsett Vasakyrkans tillkomst, 30 år innan den byggdes, med orden: ”Ställ vagnen där borta vid den tredelade björken. Där är den trygg, ty där skall en Kristi kyrka resas uppmot skyn”.

vasakyrkan

Foto: Helio Duarte

En stadsdel för herrskapsfolk

Vasastaden började byggas i slutet av 1890-talet och fram till 1910-talet. Vasastaden var en stadsdel för herrskapsfolk, medan Landala, som snyggades upp och byggdes upp vid samma tid, var en stadsdel för arbetarfolk. I nyanlagda Vasaparken kom barn både från de vackra husen i Vasastan och från Landalas arbetarkvarter att leka. Några hundra meter från Vasaparken bodde i början av seklet Sven Adolf Hedlund, chefredaktör för Göteborgs största tidning och Göteborgs skickligaste utrikespolitiska bedömare. I hans salonger samlades Göteborgs ekonomiska, politiska och kulturella pampar. Bland annat var han bäste vän med Viktor Rydberg, vars dikt inspirerade utsmyckningen av herr Hedlunds hus, Tomtehuset (för övrigt ritat av Hedlunds brorson och Yngve Rasmussen, arkitekten till Vasakyrkan).

vasakyrkan_3

Foto: Helio Duarte

Källa: Anne Haglind ledamot av kyrkorådet, svenskakyrkan/vasa,Vasakyrkan 100 år 1909-2009

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för "Alla tiders Göteborg" som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!
Det här inlägget postades i Stadens delar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna!