Viktor Rydberg

Barndom och uppväxt

Viktor Rydberg föddes 1828 i Jönköping där fadern arbetade som slottsvaktmästare vid kronohäktet. De första barndomsåren i Rydbergs liv var lyckliga, men efter det att modern dött i en koleraepedemi började svårigheterna. Han var då bara sex år gammal. Fadern bröts ned av sorg efter hustruns bortgång, började dricka och blev oförmögen att arbeta. Hemmet löstes upp och barnen auktionerades bort till lägstbjudande husbonde. Viktor hamnade i fattiga hem där han for mer eller mindre illa. Som vuxen kom han att idealisera bilden av modern och de första goda åren på slottet.

Vid sjuttorn års ålder sökte han sig till gymnasiet i Växjö, och blev där känd som en begåvad men besvärlig elev. Efter två år avbröt han sina studier, dels av ekonomiska skäl men också därför han inte stod ut med den pennalistiska miljön. Det mesta av sin kunskap kom han istället att förvärva genom självstudier. 1847 började han arbeta som journalist på liberala Jönköpingsbladet, vars chefredaktör vid denna tid var J. Sandvall.

För den unge Rydberg gav anställningen honom en ovärderlig chans att ta sig ur den sociala misären och förverkliga sina litterära ambitioner. Påverkad av samtidens skräck- och sensationsromaner skriver han här sin första roman Vampyren, som ges ut som följetong i tidningen.

Till Göteborg kom Rydberg första gången 1848, då han följt med Sandvall som köpt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. I Jönköping hade Sandvall gjort sig skyldig till förskingring och varit tvungen att hastigt lämna sin redaktörstjänst. Men deras tid i Göteborg kom inte att bli långvarig. Sandvall dras ganska snart återigen in i ekonomiska svårigheter och blir anklagad för oegentligheter.

Efter bara tre år tvingas han lämna sin redaktörspost och avviker till Amerika. Rydberg, som fått sparken, lämnar staden och flyttar tillbaka till Jönköping. Efter en tid flyttar han till Lund där han återupptar sina studier och avlägger studentexamen. Han fortsätter att läsa juridik vid universitetet, men tvingas ännu en gång avbryta studierna p g a brist på pengar.

S. A. Hedlund i sällskap med Viktor Rydberg i början av 1890-talet.

S. A. Hedlund i sällskap med Viktor Rydberg
i början av 1890-talet.

Journalist på Handelstidningen

Efter en tid som informator på olika gårdar kommer Rydberg år 1855 tillbaka till Göteborg, då han av Handelstidningen nye chefsredaktör, S. A. Hedlund erbjudits en tjänst på tidningen. Denna gång kom han att stanna på tidningen i över tjugo år, och under sin tid på tidningen utvecklades han till en samhällskritisk skribent och diktare. Han medverkade på de flesta av tidningens avdelningar, men efter 1860 arbetade han huvudsakligen som utrikeschef.

Hedlund kom att bli Rydbergs välgörare och bäste vän och tillsammans gjorde de Handelstidningen till en av de ledande dagstidningarna i Norden. De kom också att betyda mycket för Göteborg som stad. Vid denna tid hade Göteborg genomgått en rejäl ekonomisk expansion.

Handelshusens framgångar hade skapat en göteborgsk penningaristokrati som stödde de liberala idéerna och som också var villiga att stödja sociala och kulturella projekt. Förmögna män som Dickson, Carnegie och Fürstenberg strävade att göra Göteborg till Nordens liberala huvudstad. Detta gynnade Handelstidningen och den kulturpolitik som Hedlund och Rydberg ville föra.

Tillsammans med några likasinnade drev de en rad olika kampanjer, bl a för en ny typ av skolundervisning, offentliga bibliotek och muséer, bättre arbetarbostäder, nordiskt kultursamarbete och olika folkupplysande verksamheter. Med hjälp av donationer kunde åtminstone en del av dessa projekt genomföras. Göteborg kom att ses som en föregångsstad i hela Norden vad gäller nya projekt och experiment.

Staden framstod också som ett radikalt alternativ till Stockholm på de litterära och konstnärliga områdena. Religion och politik debatterades med större öppenhet och radikala nya konstnärer gjorde uppror mot huvudstadens kulturetablissemang. Men även i Göteborg fanns starka konservativa krafter och i Handelstidningen var debatten med liberalerna stundtals mycket hätsk .

Viktor Rydberg.

Fotografi från 1876.

Författarskapet

Rydberg har skapat en stor litterär produktion. Hans författarskap omfattar ett brett spektra med allt från sagor, äventyrsromaner och lyrik till vetenskapliga verk i kulturhistoria, religion och nordisk mytologi. I Handelstidningen publicerade Rydberg några av sina romaner som följetonger, bland andra ”Fribrytaren på Östersjön” och ”Den siste Athenaren”, innan de gavs ut i bokform.

Ett av hans mest personliga verk, den medeltidsromantiska romanen ”Singoalla” publicerades första gången i Aurora, som var en s k toilettekalender. Berättelsen, som handlar om den tragiska kärlekssagan mellan riddar Erland Månesköld och zigenarflickan Singoalla, präglas av svårmod och naturmystik. Rydberg själv kallade romanen sitt ”älsklingsbarn”, och omarbetade den flera gånger.

Mycket omstridd blev hans verk ”Bibelns lära om Kristus” vari han riktar skarp kritik mot kyrkan. Stor uppmärksamhet fick också hans översättning av Goethes Faust som ansågs mästerlig. Men det verk som gjort honom allra mest populär och känd för folk i allmänhet är nog hans dikt ”Tomten”. Han skrev dikten med pappret mot hustruns axel då de en vinterdag 1881 promenerade i Slottskogen.

Den blev omedelbart en succé då den gavs ut första gången med illustrationer av Jenny Nyström, och Rydberg brukar betraktas som den svenska tomtemytens fader. De fina exteriörmålningarna på Tomtehuset på Vasagatan 46, har för övrigt målats av konstnären Torvald Rasmussen till Rydbergs ära.

Sin första diktsamling gav han ut vid 54 års ålder, men därefter följde en period av litterär tystnad. Han nästa verk ”Vapensmeden” kom först 1891, nio år senare. Samma år gav han ut sin andra diktsamling. I denna ingår ”Den nya Grottesången” som anses vara den svenska litteraturens främsta protestdikt. Rydberg ger här sin bild av industrialismens och den hänsynslösa kapitalismens behandling av arbetarna.

Porträtt av Anna Nordgren 1884

Porträtt av Anna Nordgren 1884.

Privatliv

Rydberg och Hedlund hade inte bara arbete och ideologier gemensamt utan umgicks också ofta privet. 1862 flyttar Rydberg in i en egen lägenhet i Hedlunds hus på Östa Hamngatan 12. Dessförinnan hade han under några år bott i det Oterdahlska huset tvärs över gatan, där Handelstidningen hade sitt tryckeri. Vänskapen med Hedlund var av mycket stor betydelse för den ganska inbundne och oföretagsamme Rydberg. I Hedlund fann han någon som förstod att uppskatta hans begåvning och som förmådde ge honom självtillit. Den nervklene poeten blev väl omhändertagen i det hedlundska hemmet.

Vid ett tillfälle, då han bodde på annan ort, skriver han i ett brev till Hedlund att han längtar att besöka familjen ”…..den enda krets, där jag icke känner mig som en främling och en gäst på jorden, och där icke jorden förkommer mig som en ödslig och oeldad hållstuga under en kall vinterdag”.

Till sin personlighet var Rydberg känslig, sårbar och drabbades lätt av svårmod. Han var en romantiker med tendenser att fly undan till en egen drömd idealvärld. Hans melankoliska sinne i kombination med hans inåtvändhet kunde periodvis helt förlama hans skaparkraft. Men han var också politiskt medveten och kämpade energiskt för liberala reform- och rättvisekrav. För generationer av svenskar har han fått stor betydelse som andlig vägledare, grubblare och idédebattör.

Rydbergs förhållande till kvinnor var komplicerad. 1872 förlovade han sig med Hilma Gibson, men bröt efter en tid överraskande med henne. Han hade svårt att få rätt kontakt med kvinnor, vilket delvis beroende på hans fixering vid minnet av modern, men den främsta orsaken var dock hans dragning till unga män. Den tidens moral gjorde det omöjligt för honom att förverkliga sina drömmar eller att ens öppet avslöja sin verkliga kärlekslängtan. Men i hans romaner, dikter och dagböcker framträder en tydlig dyrkan av män och den manliga nakenheten.

Ett flertal av hans verk har dock i senare versioner blivit averotiserade då de ansetts för svårsmälta för läsarna. I bl a den första versionen av ”Singoalla” ges en bikt av hemliga drifter men i senare omarbetningar av texten är detta borttaget. Vid femtioett års ålder ingår han, efter påtryckningar från sina vänner, ett kamrat- och konvenansäktenskap med Susen Hasselblad. De flyttar till ett eget hem och tycks trots allt haft ett harmoniskt äktenskap.

1876 lämnar Rydberg sin tjänst på Handelstidningen för att istället börja ge offentliga föreläsningar i filosofiska och kulturhistoriska ämnen på uppdrag av Göteborgs undervisningsfond. Han blev en mycket populär och efterfrågad föredragshållare, och hade även många uppdrag i Stockholm.1877 valdes han in i Svenska Akademin. I början på 1880-talet tog han tjänstledigt några år för att ägna sig åt mytologiska studier.

Rydbergs arbetsrum i Ekeliden på Djursholm

Rydbergs arbetsrum i Ekeliden på Djursholm

År 1884 flyttade Rydberg till Stockholm där han blivit erbjuden en tjänst som professor i kulturhistoria på högskolan. Denna tjänst omvandlas något senare till en proffesur i konsthistoria. 1890 flyttar han in med sin hustru i den nybyggda villan Ekeliden på Djursholm. Fem år senare avlider han efter en tids sjukdom. De sista åren led han av åderförkalkning och diabetes.

Viktor Rydbergs mausoluem på Östra Kyrkogården.

Viktor Rydbergs mausoleum på Östra Kyrkogården.

En begravningsceremoni gavs först i Stockholm under högtidliga former där bl a Oscar II närvarade. Rydbergs stoft fördes därefter tillbaka till Göteborg där många av landets stora kulturpersonligheter slutit upp för att ge honom en sista hyllning. Nu vilar han i ett ståtligt mausoleum på Östra Kyrkogården.

På gravvården är inristat ett citat ur kantatet han skrev till Uppsala universitets 400-års jubileum; ”Hvad rätt du tänkt, hvad du i kärlek vill. Hvad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas. Det är en skörd som undan honom bärgas. Ty den hör evighetens rike till”.

av Ingrid Hansson

BOKTIPS
Viktor Rydberg: en läsande skald

För dagens unga är Viktor Rydberg i det närmaste okänd, men en gång ingick han i en svensk skönlitterär kanon. Hans bibliotek finns i Nordiska museet och genom samlingens cirka 3 000 volymer framträder en läsande skald och en mångkunnig personlighet i sin tid.

Magdalena Gram, fil.dr och bibliotekarie vid Kungl. biblioteket, tecknar ett porträtt via böckerna

Kommentarer

comments

Om Helio Duarte

Tidigare projektledare för ”Alla tiders Göteborg” som ursprungligen var ett EU-projekt inom ramen för Göteborgs stadsmuseum. Mitt ansvar som projektledare var att erbjuda arkeologer och kulturvetare utbildning i mediahantering (photoredigering bla) och html-teknik. I samband med projektet skapades också en webb/hemsida om Göteborgs historia, det som idag är sajten för Göteborgs Historia med tillhörande Facebookgrupp. Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2013!

Det här inlägget postades i Människor då och nu och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Viktor Rydberg

  1. Pingback: Känsö – ett känsligt läge – JAVANEN

Kommentera gärna!