Drottning Kristinas Jaktslott
24 augusti, 2008 av Madeleine E.
Krog och nödbostäder
Det lilla hus som bär det förnämliga namnet Drottning Kristinas jaktslott ligger på Otterhällan i centrala Göteborg. Drottning Kristina har själv aldrig varit där, men väl prins Bertil och hans hustru Lilian.
Byggherre var Börje Nilsson Drakenberg som bl a varit kommendant i Leipzig och deltagit i slaget vid Lützen. Efter trettioåriga krigets slut 1648 fick han vid hemkomsten till Sverige ett skriftligt löfte från Drottning Kristina om att få ett eget regemente.
Löftet uppfyldes först 1656 när Börje Nilsson Drakenberg utnämndes till överste för Älvsborgs regemnete. Fyra år senare blev han kommendant på Bohus fästning. Det var under denna tid han lät bygga huset på Otterhällan som kom att kallas Drottning Kristinas Jaktslott. Huset var ursprungligen ett korsvirkeshus.
Under 1700-talet inrymde det lilla huset bostäder åt allt från artillerister till fiskare och timmermän. Undervåningen gjordes om till krog och blev stamställe för knektarna från bastionen Christina Regina i närheten. Det är förmodlingen nu huset fick sitt ståndsmässiga namn.
1804 härjade en stor brand i Göteborg, och de flesta bostadshusen på Otterhällan förstördes. Även jaktslottet skadades, men lagades med sten. Eftersom många blev bostadslösa efter branden gjordes jaktslottet om till fyra små lägenheter med kök. Som mest huserade sammanlagt ett 30-tal personer i huset.
Huset räddas från rivning - igen
När Ulf Grapensteiner köpte huset på 1930-talet inredde han det efter en barnfamiljs behov. Så småningom fick han anställning i en annan stad och flyttade med sin familj. Under tiden hyrde han ut huset till ett par studenter från Chalmers Tekniska Högskola.Vid slutet av 1960-talet hotades huset åter av rivning, eftersom det störde den nya moderna stadsplanen. Åter igen höjde folket sina röster för att huset skulle få stå kvar.Studenterna som hyrde huset utarbetade en ny stadsplan för Otterhällan, där Jaktslottet fanns kvar. I förslaget ingick också att huset skulle göras tillgängligt för allmänheten, t ex med ett café i nedervåningen. Förslaget avslogs och 1970 gav Grapensteiner upp och sålde huset till den ansvariga byggfirman för rivning.
1971 bildades "Kulturminnesföreningen Otterhällan" för de olika intressenter som kämpade för att jaktslottet inte skulle rivas. Att huset flyttades några hundra meter hade dock mindre betydelse.Efter träget arbete kunde kulturminnesföreningen 1972 inviga ett kafé i bottenvåningen. Kaféet kom så småningom att bli berömt för sina goda våfflor. Nu är kaféet stängt, men lokalerna går fortfarande att hyra för diverse evenemang.
1914 köpte velocipedfabrikör Alfred Hansson huset, som nu var mycket slitet. Han renoverade huset, och satte upp de lejonmaskaroner över fönstren, som ännu sitter kvar. Lejonhuvudena hade tidigare suttit på en artillerikasern som revs 1911 för att ge plats åt dåvarande Televerkets stora hus nedanför Otterhällan.
Drottning Kristinas Jaktslott - Göteborg
Tel. 031-15 17 12
Otterhälleg. 16, 41118 GÖTEBORG
Arrangemang
Bröllop, Dop, Födelsedagar
Övrigt
Bröllopslokal, bröllopslokaler Göteborg
Källa:
De Vylder-Lehman, 1975. "Drottning Kristinas jaktslott" på Otterhällan i Göteborg
I stadsdelen Majorna ligger Sannaskolan. En skola som på sin tid var unik på flera sätt. Det var en renodlad funkisbyggnad med bauhausinfluenser. 
Sannaskolan byggdes med solaltan och klassrum med sovavdelning för tbc-sjuka barn. 
Ljusbehandlingen är typisk för den svenska funktionalismen. Kylan behövde stängas ute men solen skulle släppas in så mycket som möjligt, genom mängder av fönster. 
På solaltanen fick de sjuka barnen vila och frisk luft. 
År 1640 beslöt Kristinas förmyndarregering att ett tyghus skulle uppföras i staden. Sverige var vid denna tid i full färd med att rusta för krig mot Danmark. Därför var behovet stort av ett lagerhus för militärens uniformer och annat krigsmateriel. Byggmästare var Olof Örnehufvud som fick order om att starta byggandet 1643. Till fasaden användes tegel, importerat från Holland.
Byggnaden steg i anseende när kung Karl X Gustaf beslöt att riksdagen skulle sammanträda där år 1660. Att riksmötet förlades till Göteborg berodde på att man befann sig i krig med Danmark. Det berättas att konungen kom farande till Göteborg från krigsskådeplatsen på kontinenten, julaftonen 1659, och under pompa och ståt samlades ständerna i den s k Rikssalen i Kronhusets nedre våning den 4 januari 1660. Här avhandlades den utrikespolitiska situationen samt hur man skulle stärka Sveriges försvar. Den lille fyraårige kronprinsen, sedemera Karl XI, hade mött upp pappa i Göteborg och satt nedanför tronen under mötet. Det hela gick över förväntan och kungen skulle just åka tillbaka till kriget när han i mitten av januari hastigt insjuknade. Den mycket korpulente Karl Gustaf fick svår feber, hosta och andnöd och "med klart sinne och med stor frimodighet mötte han nu döden", efter vad det berättas. Den 13 februari 1660 avled så kungen vid en ålder av 38 år och Karl XI:s förmyndarregering fick nu ta vid och styra landet. Den 1 mars hyllades den lille arvprinsen som Karl XI, Sveriges konung. Även detta skedde i Rikssalen.
År 1669 blev nedervåningen gudstjänstlokal, först för stadens tyska församling, senare för Göteborgs garnison. Kronhuset användes som kyrka ända fram till 1898 då den sakrala inredningen revs bort och flyttades ut till olika museer. Detta år återfick hela huset sin ursprungliga funktion som förrådslokal för Göta artilleriregementes tygmateriel. 
Som sådant fungerade Kronhuset fram till 1929. Samma år anordnades en ny tyganstalt i Kviberg. Göteborgs stad köpte nu hela komplexet av staten och lät restaurera det. Samtidigt började man planera för ett museum på två av våningarna. Det nya museet öppnade 1959 och skulle på olika sätt belysa Göteborgs stad och dess utveckling. Det blev ett stadsmuseum med bl a en stor samling topografiska bilder av staden från gångna tider. Stadsplanekontoret ställde också ut modeller och planritningar med sikte på framtiden. På museet kunde man även studera de två stenlejonen som en gång prydde Kungsporten. Den senare samt Drottningporten kunde beskådas i form av modeller. De båda lejonen finns idag utställda på 
På 1990-talet tömdes Kronhuset på grund av brandrisken. Göteborgs museer sa upp sitt kontrakt och huset stod sedan tomt några år, fram till 1998. Då fick Göteborgsmusiken tillgång till lokalerna som därmed ännu en gång kunde användas som kulturhus.
På bilden syns ett vapenliknande ornament, snidat i trä. Det är placerat ovanför Kronhusets huvudport och är omgärdat av mystik. Det finns inga källor som berättar om det, och därmed vet man inte när det kom på plats.Det enda man vet med säkerhet är att ornamentet inte fanns där från början. På gamla teckningar från 1600-talet saknas det. Men på 1800-talet kan det beskådas på sin nuvarande plats. Det är ett egendomligt ornament som uppvisar klassicistiska drag parat med en barockliknande svulstighet. Vi ser två harnesk som tydligt alluderar på antikens Rom och dess legionärsrustningar. Här syns också svärd, fanor, ett visir med plymer samt något som liknar ett konungaäpple. Att Kronhuset byggdes som magasin för krigsmateriel förklarar uppenbarligen träornamentets innehåll. Det som kan förefalla märkligt är snarast stilen. De två romarliknande harnesken är mycket plastiska och tycks nästan befinna sig i rörelse. Här finns starka drag av femininitet; bröst, mage, höfter och smala axlar. De ger snarare en känsla av yppighet än av muskulösa kroppar. Vad detta kan betyda vet man inte. Kanske har konstnären helt enkelt överdrivit den antika plasticiteten för att söka skapa en realistisk känsla. Kanske ville han visa att det faktiskt var människor av kött och blod som kastades in i krigen och som sökte skydda sig där bakom stridsmunderingarna.
