Nils Einar Eriksson
”En krabba i en rektangel” kallar arkitekt sitt verk – Konserthus – där krabban symboliserar den säregna salen och rektangeln. Så beskriver han hur den enkla byggnadskroppen inordnar sig invid Götaplatsen. Eriksson var bara ett stycke över trettio år när han vann arkitekttävlingen för konserthuset, i en tid då funktionalistiska idéer bröt mot tjugotalets strama klassicism. I Handelstidningen den 5 oktober 1935 läser vi: ”För den som sett Nils Einar Eriksson klättra på byggnadsställningar, kliva mellan murbruksbaljor och brädlappar – med aldrig sinande idéer, energiskt räknande och ritande och med den konstnärliga inspirationen som oemotståndligt drivande kraft, är det knappast märkvärdigt att finna resultatet av hans arbete så fulländat klart och distinkt som arkitektonisk samklang” – det är tonsättaren Gösta Nystroem som uttalar sig.
Dalta och Dalten
Martin Alfred Olsson föddes i Tegneby på Orust 1857, senare tog han efternamnet Tengby. Han var som liten udda såtillvida att han gick mest för sig själv – strövade omkring bland växter och djur.
Promenadkäpp med guldknopp!
Han raskar hemåt för att hålla arbetsmöten och överläggningar med stadens potentater. Till kvällen ska husets dörrar öppnas för några vänner och bekanta; han kommer att bjuda på god middag, gott att dricka – kanske en liten tillställningar med underhållning. Södra Hamngatan 11 är en ståtligt byggnad … passar honom perfekt!
Ingemar Johansson
En blygsamt liten publik – 21 961 personer – ser den fräcke svensken golva en chockad och upprörd Patterson … inte mindre än sju gånger den 26 juni 1959 – på Yankee Stadium i New York och Ingemar Johansson vinn på knockout efter två minuter och tre sekunder i den tredje ronden…
Två original i gamla Majorna
Majorna hade också sina egna original och jag skulle vilja uppehålla mig vid två kvinnor som vi kanske inte hört så mycket om – ”Olyckan” och ”Hönskäringen”. Med all säkerhet har ni med rötterna i Majorna hört talas om dessa två kvinnor, men jag vill ändå ge dem uppmärksamhet – av oss som inte är gamla Majornabor.
Den obekväme entreprenören Pelle Ahl – ett handelssnille i Göteborg
Per-Olof Ahls idé är att sälja kappor till lägre priser, men med högre omsättning. Konkurrenterna gillar inte hans idéer – så i början får han agera i smyg för att kunna få sina leveranser. Men kunderna är desto mer uppskattande. Han är inte bara en bra affärsman – han är ett PR-geni, som med stor skicklighet gör propaganda för sin idé.
August Magnusson eftr. – en urgammal historia
Carl Edvard Eriksson August Magnusson föds den 1 september 1839 i Bärebergs socken i Skaraborgs län. Carl Edvard Eriksson föds den 3 mars 1860 i Jumkil, Uppsala län, tjugoett år efter August. Vad kan då dessa båda herrar ha gemensamt? Jo, i Augusts hemtrakt fanns en urmakare vid namn Johan Wallin och hos honom börjar August sin […]
Kungens lilla piga
Kring sekelskiftet 1800-1900 är det ingen svårighet att få tag på tjänstefolk. Det är under den här tiden som framför allt unga flickor från landet hellre tar plats i familj i stan. Det är mycket lättare jobb än det tunga arbetet hos någon bonde där hemma på landet, som piga med både slit inom- och […]
Kvinnfolken
I det lilla livet, det som sker samtidigt som stora händelser under 1600-talets Göteborg – och ur individens perspektiv kunde enstaka handlingar ibland leda till omfattande och livslånga katastrofer. Heder och ära, social position och ekonomisk ställning kunde snabbt raseras.
Fotografen Aron Jonason
Aron Jonason föds i Göteborg den 28 november 1838 , och han blir onekligen känd både här på västkusten och inom det kungliga hovet!
Margareta Huitfeldt
Bönderna på gården Mölnefossa hade lånat pengar av fru Hvitfeldt, och hon påstod att det var avtalat att hon skulle ha gården. Hon blev ålagd att gå ed, och den skulle avläggas i vittnens närvaro på Mölnefossa gård. Innan fru Hvitfeldt for dit tog hon jord från Sundsby och lade den i sina skor. Sedan […]
Lösenordsskyddad: När änglarna vänder ryggen till
Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.
