Ett 60-talsminne i Göteborg
Under 60-talet börjar många tonåringar samlas kring kaféerna på Avenyn, har man gott ställt blir det en coca-cola inne på Påfågeln, har man mindre gott ställt blir det fika på Konsumbaren eller Ringbaren.
Auktionshallen som försvann
Ostindiska Huset på Norra Hamngatan 12 är en betydelsefull symbol för stadens historia. Huset är ett minnesmärke över hamnstaden Göteborg, Ostindiska kompaniet och mer än 150 års museiverksamhet.
Kungsladugård – Stilla Gatans vägport är 3,4 m hög
Det finns ett riksintresse för kulturmiljövården i Kungsladugård – här finns Göteborgs största landshövdingehusområde – planlagt 1916 med storgårdskvarter och en enhetlig bebyggelsekaraktär inom respektive grupp. De flesta i 20-talsklassicistisk arkitektur med övergång mot funktionalismen, här finns ett speciellt gatusystem och vackra öppna platser ….
Sagan om sockerbruket
Abraham Lorent inleder tillverkningen av porter år 1817. Samma år förbjuds import av utländsk porter till Sverige, vilket ger bryggeriet monopol på den populära drycken. En ung man vid namn David Carnegie köper bruket 1836 och inom några år är detta en av Göteborgs största arbetsplatser, med över fyrahundra anställda … men vi ska inte gå händelserna i förväg!
Göta källare – för flärdfulla middagar och fester!
När järnvägen kom till stan och järnvägsstationen stod färdig 1858 växte allt fler hotell upp kring en och samma plats. År 1883 fanns här så många hotell att det verkligen motiverade att platsen då fick sitt namn – Hotellplatsen. Det började med Göta Källare år 1810. Detta var ett värdshus med rum för resande som uppförts på de gamla befästningsvallarnas mark. Kvarteret Göta Källare, som bara var en enda tomt, begränsas av Hotellplatsen, Södra Hamngatan, Slussplatsen och Vallgraven.
Nordhemsskolan – en skola i nationalromantisk stil
Nationalromantiken var en friare och variationsrikare stil jämfört med den tidigare arkitekturen som sökte sina förebilder i äldre svensk arkitektur och traditionella byggnadsskick. Material och metoder valdes ofta efter lokala förebilder, färger och ornament ur naturens exempelsamling. Material som trä, tegel och natursten värderades högt, men framför allt ett hantverksmässigt utförande. Planlösningen var ofta osymmetrisk. Nordhemsskolan är ett exempel på denna arkitektur och i maj 1917 invigde biskop Edvard Herman Rodhe skolan på Nordhemsgatan – högt där uppe på berget mellan Linnégatan och Vegagatan.
Rapport från Linnégatan – en dåtida paradgata som blivit ett restaurangstråk i Göteborg
Det är något spännande över Linnégatan – både vad gäller husen, folklivet, restaurangerna och kaféerna längs gatan. Följ med på en kort promenad längs gatan och upptäck en salig blandning av stilar. Några av de äldre husen är putsade och några i tegel. Några hus har barockliknande detaljer med fönster i spetsiga former, medan andra har mer klassiska detaljer. Det finns de som gillar och de som inte gillar Linnégatan – ingen verkar låta sig bli oberörd …
Arbetarbostäder – landshövdingehus i Göteborg
Huset består av en bottenvåning i sten och två våningar av trä… det kallar vi göteborgare för landshövdingehus – ett särpräglat göteborgskt bidrag till historien inom den arkitektoniska världen – men för många av oss något typiskt för arbetarkvarteren som skapades vid förra sekelskiftet.
Tankar kring gatunamn i Göteborg!
Det finns en enhet inom Göteborgs Stad – Namnberedningen – som ger förslag till namn på stadsdelar, trafikleder, gator, vägar, broar, hamnar, parker och torg. Vi har en del mycket gamla namn på våra gator, och man kan fundera ett tag på hur man tänkte den gången då just din gata fick sitt namn…
Kvarteret Päronet – Föreningsgatan 2
Är detta Göteborgs vackraste hus? Många tycker det, om huset i Annedal och som ritades av Louis Enders i början av 1900-talet. Han bodde själv en kort period i en av lägenheterna. Tänk att i detta hus finns bara två lägenheter på varje våningsplan – totalt tolv lägenheter i husets sju våningar! Vi är säkert många som skulle vilja titta in i det magnifika trapphuset som har en relativt ovanlig arkitektur för att vara i Sverige – kontinental jugendstil. Extremt sirligt, och varje våning har sin originella utformning – trappräcken armaturer, golven, de blyinfattade fönstren i dörrar ovanför varje dörr… vem vill inte bo här?
Sök kvinnan, för guds skull! Sök kvinnan! – Cherchez la femme …
Kung Karl X Gustav var ute i krig 1655 och återvände aldrig till Stockholm – Göteborg blev nu hans residensstad, han bodde i palatset som Lennart Torstenson låtit bygga – här residerade kungar, grevar, friherrar, guvernörer och landshövdingar – en ”fru guvernörska” stod bakom … eller framför sin man!
Järnvägsstationshuset
När Göteborgs första järnväg öppnades år 1856 placerade man stationen på en del av Vallgraven, som fylldes igen från nuvarande Drottningtorget en bit norrut. Vallgraven fylldes igen för att ge plats åt ett modernare transportmedel. Göteborg blev förbundet med huvudstaden via järnväg under 1862 – då öppnades Västra stambanan, men det var först 1869 som den stora invigningen kunde ske – Drottningtorget blev det första mötet med Göteborg för en långväga tågresenär …
